Gävle stadsbild 1446-1600-talet – Jan Sterner

År 1446 Hur såg Gävle ur 1446, då staden fick sina stadsrättigheter? Tyvärr är frågan svår att besvara, eftersom vår kännedom om medeltidsstaden är mycket begränsad. Detta beror dels på att stadens arkiv förmodligen förstördes vid stadsbranden 1569, dels på att man försummade arkeologiska undersökningar i samband med all nybyggnation vid till exempel Stortorget och vid Kyrkogatan (Landstingshuset) under 1960- och 70-talen. Även bränderna 1569, 1776 och 1869 och rivningarna Read more [...]

For our non-Swedish readers…

If you don’t understand Swedish- please use Google Chrome with it’s automatic translation function to get this site in a language you speak!

Det äldsta Gävle, låg det söder om ån? – av Jan Sterner

    Källa:   Från Gästrikland 1984, sid 108 – 116     Alla små numrerade noter förklaras ytterligare på slutet.       Klickbar bild   En stads ursprungliga bebyggelse brukar ligga vid den äldsta kyrkan eller det äldsta torget i stadens centrala del, men så har hittills inte ansetts vara fallet i Gävle. Man har istället velat förlägga den äldsta bebyggelsen långt från stadens nuvarande kärna, borta vid Gus­tavsbron på Read more [...]

Hur såg Gävle ut under stormaktstiden – Utdrag ur Jan Sterners kapitel

Källa Från Gästrikland 1989-1990 .   Utdrag ur Från Gästrikland 1989-1990, kapitel Hur såg Gävle ut under stormaktstiden? Av Jan Sterner    (från sidan 115)  En karta från slutet av stormaktstiden   Christoffer Stenklyft upprättade 1706 en karta över Gävle, som jag (Jans Sterner) har försett med några förklaringar och markeringar av några nytillskott i stadsbilden från stormaktstidens slut.   Sifferförklaringar till kartan s. 116:   1. Read more [...]

Brynäs Gatunamn och Gävlehistoria – av Jan Sterner

Brynäs   Brynäs var från början enbart ett naturnamn. 1596 nämns en vret på Brynäs ägd av Olof Simonsson i Söderby (Sörby). Det fanns vretar och fäbodar här, som under 1600-talet slogs ihop till en lantgård. Bry­näs 1633 i Domboken. Under 1700-talet byggdes en herrgård och den nu stora egendomen ägdes av kända Gävlesläkter som Ennes och Garberg. 1859 tog tobaksfabrikören Rettig över. Jordbruket drevs till in på 1900-talet med en massa kor, som delvis mjölkades av Read more [...]

Gatorna i Gefle under 1700-talet – Av Jan Sterner

  1737 gör magistraten en "Kort Geografisk beskrifning öfwer Gefle stad". Där namnges 14 gator, tre torg och några andra lokaliteter. Jag tar upp dessa namnformer under respektive namn i kapitlet "Namnförklaringar" (i Centrum). Mindre gator och gränder namnges inte.   Under 1700-talet växte staden, så att folkmängden var 3531 personer år 1755 och 5131 år 1785, framför allt på grund av att Gävle alltmer intog platsen som en av de ledande skeppsfarts- och varvsstäderna Read more [...]

Krokgränd – Jan Sterner och Karl-Einar Johannesson

    Västra Krokgränd omkring 1940.   En av Gävles mest idylliska gränder, var Västra Krokgränd som låg söder om Gävle Slott. Följde man denna gränd från Timmermansgränd kom man fram till kvarteren Stettin, Danzig och Stralsund med sin gamla bebyggelse.   Det fanns både Timmermansgränd och Timmermansgatan på söder. Timmermansgränd låg söder om Timmermansgatan.   De gamla kvarteren Danzig och Stralsund försvann i och med södersaneringen Read more [...]

Källargränd och Källgränd – Jan Sterner och Karl-Einar Johannesson

      Källargränd Den gick på Söder alldeles öster om Auktionskammarens 1960 rivna hus, före detta "Operahuset", en teater som låg vid Södra Kungsgatan. Gränden började vid Smedjegatan (tidigare Smed­gatan) och slutade i en öppen plats söder om Auktions­kammaren. Den hade namn av en iskällare, som fanns från 1760 till 1959 vid gränden. Det gick åt mycket is före kylskåpsepoken. Både källaren och gränden för­svann vid "Södersaneringen" Read more [...]

Tolvfors, räkna inte med detta – av Jan Sterner

  Publicerat i Arbetarbladet den 20 februari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.   Räkna inte med Tolvfors.       Klickbar bild.   Det som är sant i folk­mun kan vara helt galet. Det visar Jan Sterner i fort­sättningen om hur ortnam­nen kommit till. Tolvfors har alls ingenting med tolv forsar att göra, och Pingeltorp ingenting med pinglor.   Tyvärr kan det ibland vara svårt för en språkvetenskapligt skolad ortnamnsforskare att få Read more [...]

Kroknäshagen blev franska Boulognerskogen – av Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 6 februari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.   Idag  be­rättar Jan Sterner i dag om va­rifrån Ruddammsgatan har fått sitt namn, om tullarna och löten samt avslöjar vad Boulognerskogen hette innan Gävle-noblessen gav denna engelska park ett franskt namn.   Vi ska nu ta en titt på intressanta namn i västra Gävle och börjar norr om ån. Den medeltida kyr­kan brann 1605 och den nya som stod klar 1654 gav indirekt upp­hov till två Read more [...]

Smäcken, vad betyder det enligt forskningen? – av Jan Sterner

  Publicerat i Arbetarbladet den 22 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.     Forskningen lär oss vad Smäcken betyder   I Valbo finns ett område som kallas Smäcken och förr i värl­den benämndes ett område strax intill Gamla Grand också med detta namn. Men vad betyder Smäcken? Jan Sterner reder ut begreppet i denna arti­kel om ortnamn i Gävle.   Den nuvarande Holmkanalen var som bekant tidigare en del av Lillån eller Östra Read more [...]

Stora Lexe, riv inte detta! – av Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 8 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.    Riv inte Stora Lexe!     Den nuvarande "stadsdelen" Lexe var under 1600-talet ett område med skog och en mängd vretar (åkrar) som tillhörde borgare i Gävle stad. Det fanns också la­dor och bodar. I Gävle stadstänkebok och dombok finns namnformerna Lexe, Lexa och Lexan. Man stavade ibland även med ä på 1600-talet.   Det finns en rad ägonamn i Sverige som är bildade Read more [...]

Norra Varvet, då blomstrade Gävle – av Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 19 december 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.   Bilderna klickas för förstoring     Då blomstrade Gävle - 1700-talet fabriquernas och sjöfartens storhetstid.   Sedan de från Stockholm påtvingade restriktionerna i Gävles handel upphävts år 1673 under Karl XI började staden hämta sig och befolkningen ökade under 1700-talet så att det 1790 bodde cirka fem tusen personer här.   Bebyggelsen hade enligt Read more [...]

Carlsborg hade brännvin, Mozart och lättklädda damer – av Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 4 november 1991. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.   Bilderna klickas för förstoring     Carlsborg    Här serverades brännvin, Mozart, lättklädda damer och karnevalsupptåg 1840-1884.   "Hädanefter skall här flyta lika mycket tårar som det förr flöt brännvin", lär en man ha sagt då Gefle sjukhus byggdes 1887 på samma plats.   Lasarettet      Han syftade på att det från Read more [...]

BRYNÄS OCH ALDERHOLMEN TVÅ ORTNAMN UR NATUREN – av Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 29 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp.    Klickbara bilder.      Brynas var från början ett na­turnamn. Medan Atlas, i Atlasområdet, syftar på markägaren, aktiebolaget Atlas. Och Hucken (på Alderholmen) har släktskap med hockey.   Jan Sterner fortsätter att härleda ortnamn.   Brynäs innehåller "bryn" i betydel­sen kant, rand som skogsbryn och ögonbryn. Vad detta syftat på kan vara den höjd där Read more [...]