År 1446 Hur såg Gävle ur 1446, då staden fick sina stadsrättigheter? Tyvärr är frågan svår att besvara, eftersom vår kännedom om medeltidsstaden är mycket begränsad. Detta beror dels på att stadens arkiv förmodligen förstördes vid stadsbranden 1569, dels på att man försummade arkeologiska undersökningar i samband med all nybyggnation vid till exempel Stortorget och […] Read more
Källa: Från Gästrikland 1984, sid 108 – 116 Alla små numrerade noter förklaras ytterligare på slutet. Klickbar bild En stads ursprungliga bebyggelse brukar ligga vid den äldsta kyrkan eller det äldsta torget i stadens centrala del, men så har hittills inte ansetts vara fallet i Gävle. Man har […] Read more
Källa Från Gästrikland 1989-1990 . Utdrag ur Från Gästrikland 1989-1990, kapitel Hur såg Gävle ut under stormaktstiden? Av Jan Sterner (från sidan 115) En karta från slutet av stormaktstiden Christoffer Stenklyft upprättade 1706 en karta över Gävle, som jag (Jans Sterner) har försett med några förklaringar och markeringar av några nytillskott i […] Read more
Brynäs Brynäs var från början enbart ett naturnamn. 1596 nämns en vret på Brynäs ägd av Olof Simonsson i Söderby (Sörby). Det fanns vretar och fäbodar här, som under 1600-talet slogs ihop till en lantgård. Brynäs 1633 i Domboken. Under 1700-talet byggdes en herrgård och den nu stora egendomen ägdes av kända Gävlesläkter som […] Read more
1737 gör magistraten en “Kort Geografisk beskrifning öfwer Gefle stad”. Där namnges 14 gator, tre torg och några andra lokaliteter. Jag tar upp dessa namnformer under respektive namn i kapitlet “Namnförklaringar” (i Centrum). Mindre gator och gränder namnges inte. Under 1700-talet växte staden, så att folkmängden var 3531 personer år 1755 och 5131 […] Read more
Västra Krokgränd omkring 1940. En av Gävles mest idylliska gränder, var Västra Krokgränd som låg söder om Gävle Slott. Följde man denna gränd från Timmermansgränd kom man fram till kvarteren Stettin, Danzig och Stralsund med sin gamla bebyggelse. Det fanns både Timmermansgränd och Timmermansgatan på söder. Timmermansgränd låg söder om Timmermansgatan. […] Read more
Källargränd Den gick på Söder alldeles öster om Auktionskammarens 1960 rivna hus, före detta “Operahuset”, en teater som låg vid Södra Kungsgatan. Gränden började vid Smedjegatan (tidigare Smedgatan) och slutade i en öppen plats söder om Auktionskammaren. Den hade namn av en iskällare, som fanns från 1760 till 1959 vid gränden. Det […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 20 februari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Räkna inte med Tolvfors. Klickbar bild. Det som är sant i folkmun kan vara helt galet. Det visar Jan Sterner i fortsättningen om hur ortnamnen kommit till. Tolvfors har alls ingenting med tolv forsar att göra, och Pingeltorp ingenting […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 6 februari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Idag berättar Jan Sterner i dag om varifrån Ruddammsgatan har fått sitt namn, om tullarna och löten samt avslöjar vad Boulognerskogen hette innan Gävle-noblessen gav denna engelska park ett franskt namn. Vi ska nu ta en titt på intressanta namn i västra […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 22 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Forskningen lär oss vad Smäcken betyder I Valbo finns ett område som kallas Smäcken och förr i världen benämndes ett område strax intill Gamla Grand också med detta namn. Men vad betyder Smäcken? Jan Sterner reder ut begreppet i denna […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 8 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Riv inte Stora Lexe! Den nuvarande “stadsdelen” Lexe var under 1600-talet ett område med skog och en mängd vretar (åkrar) som tillhörde borgare i Gävle stad. Det fanns också lador och bodar. I Gävle stadstänkebok och dombok finns namnformerna Lexe, Lexa […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 19 december 1995. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Då blomstrade Gävle – 1700-talet fabriquernas och sjöfartens storhetstid. Sedan de från Stockholm påtvingade restriktionerna i Gävles handel upphävts år 1673 under Karl XI började staden hämta sig och befolkningen ökade under 1700-talet så att det 1790 bodde […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 4 november 1991. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Bilderna klickas för förstoring Carlsborg Här serverades brännvin, Mozart, lättklädda damer och karnevalsupptåg 1840-1884. “Hädanefter skall här flyta lika mycket tårar som det förr flöt brännvin“, lär en man ha sagt då Gefle sjukhus byggdes 1887 på samma plats. […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 29 januari 1990. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klickbara bilder. Brynas var från början ett naturnamn. Medan Atlas, i Atlasområdet, syftar på markägaren, aktiebolaget Atlas. Och Hucken (på Alderholmen) har släktskap med hockey. Jan Sterner fortsätter att härleda ortnamn. Brynäs innehåller “bryn” i betydelsen kant, rand […] Read more
Publicerat i Arbetarbladet den 2 januari 1996. Från Åke Nyléns tidningsurklipp. Klicka på bilderna. 1800-talet var rederinäringens och varvens storhetstid och tiden från 1870-talet till 1940-talet var industrins, men 1950- och 60-talen var industrinedläggningarnas och husrivningarnas trista tid. Stadens gamla identitet förändrades och likaså stadsbildens utseende. Från 1950-talet och framåt […] Read more