Tolvfors, räkna inte med detta – av Jan Sterner

 

Publicerat i Arbetarbladet den 20 februari 1990.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

Räkna inte med Tolvfors.

 

    Klickbar bild.

 

Det som är sant i folk­mun kan vara helt galet. Det visar Jan Sterner i fort­sättningen om hur ortnam­nen kommit till. Tolvfors har alls ingenting med tolv forsar att göra, och Pingeltorp ingenting med pinglor.

 

Tyvärr kan det ibland vara svårt för en språkvetenskapligt skolad ortnamnsforskare att få gehör för sin tolkning av ett visst namn.

 

Ett dråpligt exempel: stads­namnet Malmö kommer ur­sprungligen av Malmhöga, vilket framgår av de äldsta medeltida skrivformerna. Malm betyder i ortnamn även sten och grus så betydelsen av Malmö blir då “högarna där det finns sten och grus“.

 

En skånsk bonde som fick höra detta sade: “Nej, det är fel för namnet Malmö kom­mer av att en mö var otrogen mot sin fästman och till straff lät de mala henne i en kvarn: “mal mö“. Och det är sant för det sa far och farfar och di va inga lögnare, det ska jag säga er.”

 

 

Om någon vill fortsätta att tro att Tolvfors betyder tolfte forsen och att Pingeltorp kommer av häst- eller ko-pingla och att Sätra var en li­ten inäga eller en fäbodvall från början, så är det inget att reta upp sig på. Men påståen­dena bör inte få stå oemot­sagda.

 

FRÅN VIKINGATIDEN

 

Sätra betyder “skogsäng, ut­marksäng” och har som pro­fessor Folke Hedblom utrett, ingenting att skaffa med de norska och västsvenska säter­namnen, som innehåller ett annat språkhistoriskt ord: Sä­ter i betydelsen “fäbodställe”.

 

Byn som låg vid travbanans södra ände var troligen äldre än gravfältet vid Sätravägen mittför travbanan.

 

Brandgravarna är från vi­kingatiden, runt 800- eller 1000-talet.

 

Byn Sätra som låg i Hille socken till 1920 sträckte sig under 1800-talet från Näring­en till Stabäck, cirka en mil, och i söder till hemmanet Ny­näs och i norr till Forsby och Stigslund.

 

Det var sex ägolotter varav den första och tredje var ganska stora bondgårdar Så småningom började Tolvfors bruk att köpa in delar av Sät­ra. I slutet av 50-talet köpte kommunen området.

 

Nynäs var från början en fä­bod till Sätra men blev en självständig bondgård på 1600-talet. Namnet kommer av det näs som under medelti­den sköt ut i Gävlefjärden.

 

OMGIVNINGEN

 

Enligt Folke Hedblom kom­mer namnet Tolvfors ur­sprungligen av Tolgfors, vil­ket framgår av de äldsta skrivformerna. Det fornsvenska ordet tolg betydde “lång, smal fördjupning” och syftade på den ravinartade nedsänkning som ån nära Tolvfors rinner igenom. Tolvfors var bruk 1644 – 1896 och därefter lantbruk fram till 1950-talet. När man skulle namnge ett torp kunde man uppkalla det efter den lantgård det hörde till eller efter något karaktäristiskt i naturen som skilde det från andra nybyggen.

 

Namnet Pingeltorp har enligt folklig tolkning förklarats på olika sätt.

– När timmerfororna passerade torpet hördes hästarnas pinglor ned till Pingeltorp.

– Kopinglorna klingade särskilt vacker just vid torpet.

– Vällingklockan på Tolvfors hördes till Pingeltorp men inte längre.

 

Det här är folkliga “förklaringssägner”. I själva verket hängde man pinglor på hästar och kor överallt; det var inget om karaktäriserade ett visst torp.

 

I namnet Pingeltorp ingår dialektordet pingla eller pingel, det vill säga grodyngel. Det framgår av Einar Lindkvists uppsats ”Om Gästriklands folkmål”.

 

Ordet har också upptecknats i andra svenska dialekter i betydelsen “maskar, larver, små grodyngel i vattenpus­sar”. Man kan i detta sam­manhang jämföra med Mackmyra som innehåller valbo­målets mack, vilket betyder mask, insekter, småkryp.

 

Nära barnstugan och just där torpet låg finns ett sankt om­råde som brukar svämma över på våren.

 

Troligen har området kallats Pingelpussen, Pingeldammen och torpet har därför kommit att kallas Pingeltorpet. Torpet är från 1800-talet och husen revs1970-talet.

 

JAN  STERNER

————————————–

Oktober 18 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Scroll to Top