Gefleborg och Gefle Slott, två stolta 1600-talsskepp – av Erik Wickberg

 

Artikelserie i Gefle Dagblad 1958 – 1962 : Bland Kåkar och Gränder på Gamla Söder.

Anteckningar ur Gävle stadsprotokoll, domböcker och andra handlingar

 

  

 

Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta  för att återgå till denna sida.

 

De två stolta 1600-talsskeppen ‘Gefleborg’ och ‘Gefle Slott’

 

I den till stads jubileet 1946 utgiv­na “Ur Gävle stads historia” om­nämner den kände Gävle-forska­ren Percy Elfstrand under rubri­ken “Hamn. varv och sjöfart” bl. a, skeppen “Gefleborg” och “Gefle slott“, som i slutet av 1600-talet utgjorde ett par av de största en­heterna i stadens handelsflotta.

 

Äldst av dessa två kofferdister var “Gefleborg”, som omnämnes 1670, då det åtnjöt helfrihet i tullen. Def skymtar även i rådhusproto­kollen 1684 men för övrigt är inte mycket känt om detsamma, Man vet inte ens, om det var byggt på ett gävlevarv; Elfstrand anser närmast sannolikheten tala för att så icke var fallet, utan att det inköpts till staden från annat håll. Det tycks också ha helt försvun­nit ur stadens skeppslista redan före 1695, men även därvidlag är de närmare omständigheterna för­borgade.

 

I rådhusprotokollet för den 4 okt. 1705 skymtar detta spökskepp emellertid som hastigast ännu en gång. Protokollet meddelar näm­ligen, att hustru Kierstin Claesdotter då beviljades attest om, att hennes make, kofferdibåtsmannen Håkan Hansson, “för 14 år sedan” (dvs cirka 1691) hade rest med skeppet “Gefleborg” från Gävle till England, Holland och Ostindi­en, och sedan ej avhörts, varför han förmodades vara död. Hustru Kierstins hemställan om attest här­om sammanhängde med hennes ön­skan att ingå nytt äktenskap.

 

På grund av bl. a. en ansökan från landshövdingen 1691, att en privat­person och dennes intressenter skul­le få hugga tio ekar i Uppland vid gränsen mot Gästrikland “till ett skepps behof, som dhe uti Gefle låta byggia” vågar sig Elfstrand på antagandet, “att ett skeppsvarv åter fanns i staden 1688 eller kan­ske ett par år tidigare.” Han ut­talar också möjligheten av “att det nämnda stora skeppet kan ha varit Gefle slott, som omtalas 1695″,

Ett närmare studium av rådhusprotokollen visar emellertid, att Elfstrands förmodan om skeppet “Gefle slotts” tillkomst är felak­tig. Fartyget började nämligen byg­gas den 23 januari 1692 och tycks ha blivit färdigt i slutet av sam­ma år. Beställarna var ett konsor­tium på 15 personer, varav dryg­delen gävlebor, nämligen borgaren Nils Andersson 1/16,  handelsman Daniel Behm ¼, borgaren Johan Bruhn 1/32, lanträntmäståren Petter Depken 1/16, sekreteraren Lorentz Elis 1/64, rådman Petter Folcker 1/16, borgarna Mårten Hahn 1/16, Jacob Jacobsson Kruus 3/64 och Christian Pabst 1/16, bergsfogden Johan Röök 1/16, rådman Petter Strömbäck 1/16, borgaren Anders Östman 1/32 och landskamrerare Bryniel Blanck 1/16 samt vidare rådmannen i Härnösand Nils Jons­son Blanck 1/16 och stockholms­skepparen Anton Morin 1/16.

 

Fartygets storlek anges i rådhusprotokollen till 200 läster, medan Elfstrand i sin ovannämnda artikel uppger 300 läster.

 

Medan fartyget ännu låg under byggnad i Gävle, uppstod en arbetstvist, som i september 1692 föranledde rådhusrätten att på framställning av såväl redare som timmermän utse fyra personer — borgarna Hans Ryttare och Jacob Fahlgren, skepparen Johan Grijs samt kämnersnotarien Johan Lind­berg — att “bese, pröva och vär­dera den felaktighet vid skeppsbyg­get” som redarna klaga över”. En vecka senare kunde besiktnings­männen rapportera att felet prövats “icke vara särdeles stort, utan alle­nast av några dagars arbete”, varför förlikning också hade träffats mel­lan redarna å ena sidan samt bygg­mästaren Jacob Swartt och timmer­männen å den andra.

 

Den 4 jan. 1693 avlades redareed inför rådhusrätten och fartyget be­viljades “det latinska passet”, och i slutet av maj samma år låg “Gefle slott” segelklart för sin jungfruresa. Den gick till London, och lasten bestod av 1496 skeppund 4 lispund fint järn samt 1036 tolfter enkla och 132 tolfter halvbottens furubräder.

 

Fartygsbygget måtte i alla fall ha varit mindre lyckat, och 1695 uppges, att “mestadelen, som borgerskapet i Gävle hade ägt i far­tyget, var bortsålt för dess odug­lighets skull”. Denna rapport läm­nades i samband med en förfrå­gan från landshövdingen till bor- gerskapet, om någon spanienfarare blivit byggd i Gävle, varvid ock­så svarades, “att en sådan redan för några år sedan vore här upp­slagen’ men visat sig mindre välkonsturerad.

 

Tydligen åsyftades därmed “det stora skeppet Gefle slott”, som en­ligt Elfstrand för övrigt samma år med sin last av koppar, mässings­tråd, järn, beck och tjära blev of­fer för en fransk kapare i Nordsjön.

 

ERIK WICKBERG

————————-

augusti 30, 2013

Gå till Startsidan.   Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website