foto: solum, stian lysberg
TT
Många nattladdar trots brandrisk
Trots Elsäkerhetsverkets varning forsätter många att ladda sina teknikprylar utan att ha uppsikt.
Vad var det första du gjorde när du vaknade i morse? Drog mobilen ur laddaren?
Trots att Elsäkerhetsverket i somras gick ut och varnade för brandrisken så fortsätter tre av fyra att nattladda.
Sex av tio känner till Elsäkerhetsverkets rekommendationer om att ha uppsikt när man laddar teknisk utrustning, visar en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Trygg Hansa. Men i samma undersökning säger 85 procent att de ändå laddar obevakat varje vecka.
– Vi börjar se att det här orsakar bränder i bostäder. Vi ser också mer isolerade skador som man hinner släcka då det till exempel tagit eld i laddare eller enheter, säger Håkan Franzén, försäkringsexpert på Trygg Hansa.
Att så många fortsätter med det riskfyllda, obevakade laddandet tror han oftast beror på ren bekvämlighet.
-1 dag har en familj kanske uppemot tio föremål som laddas på det här sättet.
– Man tror att det är relativt säkra grejer och om ingenting händer är det ganska bekvämt att köra på i gamla hjulspår.
För den som inte ids bryta sina riskabla laddningsvanor finns det dock några små förbättringar att göra.
– Ladda inte med något lättandtändligt i närheten och se till att laddare och apparater är CE-märkta, tipsar Håkan Franzén.
Beatrice Nordensson
—————–
FOTO:PONTUS LUNDAHL/TT
De gamla sedlarna lär inte få något samlarvärde inom en överskådlig framtid.
Ingen idé spara på Selma och Linné
Snart är deras dagar som deg räknade när nya ansikten gör entré i svenskarnas plånböcker. Selma Lagerlöf. Jenny Lind. Carl von Linné. Karl XI och Gustav Vasa må behålla sitt historiska värde – men det är inte lönt att spara på deras nunor.
2017 ska de gamla sedlarna vara helt ersatta av de nya, som pryds av Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo, Ingemar Bergman,Birgit Nilsson och Dag Hammarskjöld.
Då har Sverige dessutom fått nya mynt i valörerna en, två och fem kronor.
Den nostalgiskt lagda kanske gläds åt att spara någon gammal Selma. Men mynthandlaren göre sig icke besvär.
– Det kommer finnas stora mängder kvar även när in- växlingen är klar. Om en sedel ska bli dyr måste den vara sällsynt. Det ska finnas så få av den att det inte räcker till samlarna, säger Christian Hamrin, ordförande för Sveriges mynthandlares förening, till TT.
Jämfört med andra länder har Sverige förhållandevis få sedlar och mynt med samlarvärde i cirkulation. Ska man hålla utkik efter något är det tiokronans första årgång. 1991, som av misstag tillverkades med sidornas motiv vända åt olika håll. En annan sällsynt peng är sedlar med en asterisk efter serienumret.
Den riktigt tursamme påträffar en enkrona i silver från före 1968.
– Vi har en väldigt enformig växel i Sverige. Tyvärr har inte Riksbanken visat något större intresse för nu- mismatik (läran om mynt), konstaterar Christian Hamrin.
Myntsamlande
- Samlandet av ovanliga penningar har gamla anor och sägs ha förekommit redan under romartiden. I Sverige sträcker sig traditionen åtminstone tillbaka till 1600-talet – drottning Kristina hade en stor samling antika mynt.
- För att en peng ska räknas som en äkta raritet i myntsamlarnas värld bör den finnas i högst 10-15 exemplar.
- Det dyraste svenska mynt som någonsin sålts är en tiodalers kopparplåt från 1644, som i dag endast existerar i några enstaka exemplar. Prissumman är hemlig men värdet uppskattas till flera miljoner.
- Det finns även moderna mynt med samlarvärde. Monacos version av 2-euromyntet från 2007, med prinsessan Grace som motiv, tillverkades i begränsad upplaga och är eftertraktat bland europeiska samlare.
- Penningar som manipulerats på olika sätt väcker däremot inget större intresse hos samlare. Det gäller även om det skett på mer spektakulära sätt, som i fallet med spanska euro- mynt där landets kung förvandlats till seriefiguren Homer Simpson.
Mattias Mächs
——————————-
Publ. 2015-10-21 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com