Publicerat i GD torsdag 20 okt 2014.
Sverige Kriminella nätverk som sprider rädsla och oro i socialt utsatta områden har blivit vanligare.
-Näringen vill vittna och inte ens den som råkat illa ut vill prata med polisen, då har man ett jätteproblem, säger Lars Öjelind vid Rikskriminalpolisen. Rädsla för att samarbeta med polisen. Det är en av de saker som skiljer utsatta områden från övriga samhället.
-Många har hört rykten om, eller läst i tidningen, att man inte kan vittna för då händer det saker, säger Manne Gerell, doktorand med fokus på social oro knutet till särskilda bostadsområden.
Där lokala kriminella nätverk har stor påverkan upplever boende att polisen inte har kontroll. Att vända sig till polisen känns lönlöst.
I början av 1990-talet såg man hur lokala kriminella i vissa förorter slöt sig samman och därmed blev starkare i sin brottsutövning. Sedan millennieskiftet har problemen växt rejält och nu finns 55 områden, fördelade på 22 städer, med löst sammansatta kriminella nätverk vars brottslighet påverkar lokalsamhället negativt, enligt en rapport som Rikskriminalpolisen nyligen presenterade.
-1 stora drag är rapporten bra men jag skulle säga att det är direkt felaktigt att ge sken av att det här är en exakt bild av var problemen finns. Kartläggningen ger bara en övergripande bild av situationen, säger Manne Gerell.
Hur mycket nätverken påverkar boende, företagare och myndighetspersoner varierar.
-Ibland uppstår ett samhälle i samhället. I delar av Södertälje exempelvis var det ett jätteproblem att det inte gick att ringa till polisen för att få hjälp. Folk var kontrollerade, hotade och kunde till och med bli misshandlade om de gjorde fel saker, säger Lars Öjelind vid Rikskriminalpolisens underrättelsesektion.
Narkotikaförsäljning, stölder, hot, våld, utpressning, beskyddarverksamhet och ibland till och med skjutningar är sådant som kan kopplas till nätverken. Att sätta dit de skyldiga räcker sällan för att bli av med kriminaliteten.
-Ofta handlar det här om områden med ganska omfattande sociala problem och därför finns det en återväxt av folk som ställer till med problem för att de saknar framtidstro och har svårt att komma någonstans i samhället, säger Manne Gerell.
Lars Öjelind pekar på vikten av att bland annat ge unga alternativa vägar att gå och att förebygga rekryteringen.
-De äldre kriminella utnyttjar de yngre att göra skitgörat där risken att åka dit är störst. Ena stunden är du med i gänget och får respekt. I nästa stund sitter du på kåken och har ingen framtid.
Malin Ekmark/TT
——————
Publicerat av Lisse-Lotte Danielson 2014-10-30 för Gavledraget.com
