1800-talet

Här beskivs episoder som hände på 1800-talet i Gefle

1800-talet, Brita Planck, Gamla Gävlesläkter, Gävlebor berättar, Kultur

Brita Plancks farmor – Anna Björkmans (1869-1956) jular på Gävle slott

               För oss tre systrar – jag var den yngsta – började förberedelserna redan på sommaren, då vi en timme före frukost (serverad som alla måltider i alla tider hemma på minuten – Här kl 9) skulle sy julklappar för att under terminen – utom läxorna förstås. – när så behövdes vid stök

1800-talet, Gävlebor berättar, Mats C Wiberg

TURLISTA 1888 MED BÖNA-BÅTARNA – sammanställt av Mats C Wiberg

  Avskrift efter brev från  Carl Folke Löfgren och anteckningar av Carl Skeppstedt   Följande ångbåtar/slupar upprätthöll trafiken runt sekelskiftet. ”FAMA”, ”FLORA,  ”FREJA”,  ”AVANCE” och ”SYLFID”.   Senare tillkom de större ”BÖNAN I” och ”BÖNAN II”  samt de båda  ”Bomhus I” och ”Bomhus II”   Redare för de flesta  fartygen var Åkesson i Gefle    Avgångarna

1800-talet, Gävlebor berättar, Kultur

Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström – Del 8

  TOLFTE KAPITLET: ORIGINAL OCH GATUFIGURER   Fr. v “Metfursten” (Pole Runer) med Sven Andersson, löjtnant Örtengren och H. Oest.   Skalden Daniel Fallströms fader var grosshandlare i Gefle, åtminstone före branden. När han gick, svängde han på något besynnerligt sätt med bakdelen, och därav hade han erhållit vedernamnet Propellern.   Pole (Napoleon) Runer var

1800-talet, Gävlebor berättar

Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström – Del 4.

SJUNDE KAPITLET: STADENS YTTRE TIDEN “EFTER BRANDEN”   Bild ditlagd av webbmaster   Sedan sappörerna undangjort sitt röjningsarbete, började stadens återuppbyggande. Men efter en ny stadsplan, med breda raka gator och rymliga plante­ringar. Såsom förut nämnts, hade stadens byggnads­tomter genom långgator blivit lagda i långa rader. Av dessa långgator kunde den mycket breda och trädplanterade

1800-talet, Gävlebor berättar

Mina GEFLEMINNEN av Erik Söderström – Del 3

SJÄTTE KAPITLET: INFLYTTNINGEN TILL STADEN OCH FLYTTNINGEN DÄR   Från Löten inflyttade vi på hösten till en liten lä­genhet ”på väster”. Det var i ett tvåvåningshus på Byggmästargatan, tillhörigt en herr Lander, dispo­nent på det nybyggda ”Ångbryggeriet”. Han kalla­des i allmänhet ”Bara Lander”, därför att alla som hörde hans namn första gången, inte kunde fatta,

Scroll to Top