MINNESORD OM ALF UDDHOLM AV GÖRAN SEVERIN, BJÖRN WIDEGREN OCH ARNE ØVRELID

 

 

Publicerat i GEFLE DAGBLAD den 13 juni 2013

 

Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta  för att återgå till denna sida.

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild!

 

En verklig kulturpersonlighet – av Göran Severin

 

Genom Alf Uddholms bortgång har Gävle mist en av sina verkliga kul­turpersonligheter. Hans klassiska bildning var enorm och han var den främste kännaren av stadens äldre historia, särskilt skol- och personhistoria. Dessa kunskaper förmedlade han till omgivningen i ett otal tidningsartiklar, tidskrifts­uppsatser och även i ett antal böck­er. Hans beredvillighet att besvara frågor som riktades till honom via brev och telefon är också allmänt omvittnad.

 

Jag hade nöjet att som redaktör för Gästriklands Kulturhistoriska Förening ge ut flera av hans als­ter. Vårt samarbete inleddes redan 1975, då han i årsboken “Från Gäst­rikland” publicerade den unge stu­denten Per Rönquists dagbok från 1781 kompletterad med omfattan­de kommentarer.

 

Den kom att följas av ytterligare fem uppsatser samt tre böcker ut­givna i serien “Bidrag till Gästriklands kulturhistoria”.

 

Sällan har väl mitt redaktörsupp­drag varit så lättsamt och givande. Några språkliga eller innehållsli­ga omarbetningar behövde aldrig göras, korrekturfelen var få och he­la tiden lärde jag mig saker, som jag sedan hade nytta av i mitt arbe­te som historielärare.

 

Ett bestående minne är också att Alf alltid uttryckte djup tacksam­het över att vi publicerade hans bidrag, när det i själva verket var föreningen som hade glädje av att hans insatser höjde statusen på vår utgivning. Vid ett par tillfällen led­de det till recensioner i Svenska Dagbladet, vilket man inte är bort­skämd med i den här branschen.

 

Den bok som rönte störst upp­märksamhet var “Tokrektorn“, som kom 1996.

 

 

 

 

 

Alf fick säkerligen åtskilliga gång­er besvara frågan om han hade skri­vit en självbiografi. Så var det emel­lertid inte. Boken handlar om en av hans företrädare i ämbetet, Johan Unonius, som under det stora nord­iska krigets påfrestningar i början av 1700-talet miste sin mentala häl­sa. Boken är speciell i Alfs produk­tion, eftersom den bygger både på källforskning och fiktion, och den är enligt min uppfattning en av de mest läsvärda böcker som har skri­vits om Gävles äldre historia.

 

“Han borde ha fått ett par kultur­priser”, skriver Björn Widegren i  sin minnesruna i GD (se nedan) . Det är lätt att hålla med.

 

 

Göran Severin – ordförande i Gästriklands Kulturhistoriska Förening

 

————————–

 

Publicerat i GEFLE DAGBLAD den 7 juni 2013

 

Han borde ha fått ett par kulturpriser – Tuus Alf! – av Björn Widegren

 

Det var så Alf Uddholm underteck­nade sina brev och meddelanden till mig. “Din Alf’.

Ett slags signal, en extra kär häls­ning latinare emellan. Skillnaden mellan oss var bara att Alf kunde allt om och i latinet.

Den förre rektorn på Vasaskolan var lärd. Kopiöst lärd. Fast en gång när jag mötte honom i hans hem

– det var förresten 50 år efter hans disputation i någon knivig språklig fråga; filologi på högsta nivå, skri­ven som seden var på franska – så sa i alla fall Alf: du ska inte använda “lärd” så ofta. I Uppsala har det lite av löjets klang.

 

Men jag framhärdar i dag när Alf inte längre kan ge något genmäle.

 I Gävle var han den mest lärde man kunde se och möta. Hans in­tressen och skrifter många, ofta sär­egna. Han kunde behandla Homeros eller latinet i en mycket märk­lig ordbok vars uppbyggnad för den fåkunnige var lika svår att få syn på som den heliga Graal.

Men kanske var Alf i den boken själva hemligheten med språket på spåren.

 

Minnet av gamla elever vårda­de han ömt. Skrev om dem liksom om gamla rektorer och kyrkoher­dar. När unga journalister skulle skriva om häxprocesserna i Gävle på 1600-talet sa jag alltid: För allt i världen, ring Alf, annars blir det fel!

När det blev fel, för det blev det, ringde Alf…

Det gjorde ju inget, var bara trev­ligt. Den gamle skolmannen älska­de att lära ut bildning, dela med sig av sin kunskap.

 

Alf följde med sin tid; lärde sig datorn, läste bloggar. Den gamle moderaten såg mig som mer kon­servativ, skällde mig för kälkborgerlig…

Alf sökte sig alltid sin egen väg. Sin enastående bildning skröt han aldrig med. Det behövde han inte, den var en del av honom själv.

Hade någon rättvisa funnits i världen skulle han ha fått ett par av vår stads kulturpriser. Tuus Björn!

 

 

Björn Widegren

 

 ————————–

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 15 juni 2013

 

Alf Uddholm föddes in i Vasaskolan – MINNESORD av Arne Ovrelid

 

Meddelandet om att Alf Uddholm har gått bort har nått Vasaskolan och det är med sorg vi konstaterar att denne lärdomsgigant och Vasa­symbol lämnat oss.

 

Alf föddes in i Vasaskolan där hans far Alfred anställdes som or­dinarie adjunkt i matematik och fysik 1911. Han har i sina föredrag och i sina skrifter berättat om hur det var att vara smågrabb i Vasasko­lans skugga. Mötet med de kufiska, de vänliga och de lärda lärarna har framställts som positiva barndoms­minnen.

 

Alfred Uddholm var under 1920-talet rektors skrivbiträde vid Vasaskolan, det närmaste man då kom en biträdande rektor och kan­ske det var detta som drog famil­jen från Gävle 1929, då Alfred blev rektor på läroverket i Söderhamn, ett uppdrag som han behöll till sin pensionering 1952.

 

Det var i Söderhamn Alf Uddholm hade sin skolgång och där han avla­de studentexamen 1941. Han berät­tade själv att hans studieval på intet sätt var en självklarhet, men det var språk som fascinerade honom och då särskilt de klassiska språken la­tin och grekiska.

 

Som alla nybakade studenter un­der det andra världskriget måste han göra sin militärtjänst innan han 1942 skrev in sig vid Universi­tetet i Uppsala. Han nöjde sig med magisterstudierna som gav en ad­junktsbehörighet, för latinet hade fångat  honom. 1950 blev han licen­tiat och efter att han lade fram sin avhandling “Formulae Marculfi: études sur la langue et le style” pro­moverades han till filosofie doktor 1954. Även om forskningen intres­serade honom hela livet var det ock­så skolan och undervisningen som lockade honom.

 

 

Han började sin lärargärning i Upp­sala, fortsatte till Söderhamn och Bollnäs innan han fick en tjänst i Visby. Skolan där hade ett omfat­tande latinskt bibliotek som Udd­holm noga undersökte och doku­menterade under sin tid där.

 

1958 utnämndes han till rektor vid läroverket i Gävle, en tjänst som han hade fram till 1982. Under dessa år blev han med tiden den främsta experten på Gävles äldre historia då han hade en egenskap som de flesta historiker saknar: Han kunde med lätthet läsa alla de äldre dokument som ofta var avfattade på latin. Där­igenom kunde han tränga sig in i stadens liv under 1500- och 1600-talen och ge en levande bild av män­niskorna och deras liv och tankar.

 

I många artiklar men framför allt i boken “Tokrektorn”, om en av si­na företrädare Johan Unonis, rektor 1695-1725, blandar han omfattande fakta med en nypa fiktion i en bok som är så mycket mer än vad den verkar på ytan.

 

Förutom sin rektorstjänst var Alf Uddholm även gymnasieinspektör, språkforskare, lokalhistoriker och under en period medverkade han på kultursidan i den nystartade men kortlivade Norrlands-Posten.

 

År 1982 avgick han som rektor då han ansåg att det fanns tydli­ga tendenser till förflackning och överbyråkratisering av skolan i den nya gymnasieutredningen. I stället återgick han till undervisning­en som lektor i latin fram till pen­sioneringen 1987 men fanns kvar i skolan som extralärare och vikarie fram till 1989.

Så sent som för två år sedan del­tog han i 1961 års studenters 50-års- jubileum och det var självklart han som skrev skolans jubileumsskrift till 450-årsjubileet 2007.

Alf Uddholm avled den 26 maj när­mare 91 år gammal. Med honom har Vasaskolan förlorat en av sina största profiler. I sorgens stund går våra tankar till hans efterlevande. Vårt deltagande i sorgen är stort.

 

Arne Øvrelid

f.d. rektor Vasaskolan

———————————————-

 

Lisse-Lottes egen resume:

Efter ett tips om att kontakta Göran Severin, ordförande i Kulturhistoriska föreningen, köpte jag år 2006 ett stort antal böcker där även Alf Uddholms bok Tokrektorn ingick. Efter att ha läst denna  var mitt historiska intresse ett faktum. Denna bok är bitvis inte alls lättläst, fick läsa den 4 gånger pga all Gammelsvenska och Latinska uttryck men därefter fick Gävle för mig nya kulisser och jag flyttades tillbaka till 1600-talet.

 

Strax därefter, när jag var på Stadsbiblioteket, kände jag igen Alf Uddholm bland besökarna och efter att ha samlat mod gick jag fram till honom och presenterade mig. Då berättade Alf för mig att personerna i hans bok TOKREKTORN i stort byggde på helt autentiskt material och endast ett par fiktiva personer, bl a tjänsteflickan Kerstin. Jag fick också veta att man trodde att allt material blev totalförstört vid stadsbranden 1869 men att Alf av en ren slump upptäckte att visst material från källaren i det nedbrunna gymnasiet hade hittats och lämnades i det nybyggda Läroverkets källare och detta startade hans arbete med denna bok.

 

Jag sökte då själv på nätet allteftersom jag läste i boken och upptäckte att det verkligen stämde, personerna hade funnits. Detta resulterade i mitt nya intresse för Gävles historia. Alf är för mig den viktigaste författaren någonsin och han var min stora idol. Han har även gett ut följande skrifter:

 

Gefle Schola år 1647

Om Gävle skolas rektorsboställen

Ett år med Per. “Studiosus Pehr Rönquists Dagbok från Gefle, Uppsala och Bjuråker 1781”.

Lovtal och lovsång till Gävle stad år 1617

Kring Gävle Trivialskola 1679 – 1684

Skolgång och djeknegång. Skolminnen från det gamla Gefle.

Fru Biskopinnan Catharina Bröms i Ockelbo 1664-1735. Prosten Lars Jäderlunds självbiografi

Gävles Vasaskola och dess elever i fem sekler och sexton släktled 1557 – 1988

Till minnet av Höglärde Herr Johan Unonius i Gefle stad.  (Inbunden) – TOKREKTORN

 

Läs om Alfs berättelse från sin barndom här!

 

 

 Alf och Lisse-Lotte på en PUG-föreläsning.

 

För att hans arbete skall bevaras till följande generationer och inte glömmas bort har jag publicerat följande alster som finns på nedanstående länk!

 Länk till Alfs utgivna verk som jag har publicerat i Gavledraget.

 

Följande böcker är även utgivna i Gästriklands Kulturförenings årsböcker!

 

Uppdaterat  juni 15, 2013 av Lisse-Lotte Danielson

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..