Adolf Ahlgren – Läkerol – en verkligt reklamsinnad man

 

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 16 mars 1985

 Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Afolf Ahlgren Läkerolfabriken
Afolf Ahlgren Läkerolfabriken

 

Det berättas om Läkerolkungen Adolf Ahlgren som några år innan sin åttioårsdag var sjuk och låg och flämtade i hög feber. Läkaren be­farade lunginflammation och skulle lyssna på and­ningsorganen, satte stetoskopet till patientens kropp och uppmanade honom: Hosta Adolf! Adolf Ahlgren tittade upp med matt blick och pressade fram: Jag kan inte — jag har ätit Läkerol!”  “Så uppträder en verkligt propaganda- och reklamsinnad man!”, skriver en tid­ning i början av 50-talet.

 

Och nog kan man hålla med om att Ahlgrens i Gävle genom sin snart 100-åriga historia har förstått sig på att marknadsföra – sina pro­dukter.

 

Allt från intygsrekla­men som kom 1910 till dagens trendriktiga re­klam med ungavackra” människor som forsar fram på windsurfingbrädor eller slalomskidor, har passe­rat revy under åren.

 

I sommar är det dags för 100-årsjubileum av Ahlgrens Tekniska Fa­brik och förberedelserna inför jubileet som leds av informationschefen Arne Malm är redan i gång.

 

En informationscent­ral håller på att byggas och den 12—15 juni ska det bjudas på 100-års historik, kulturseminarier. Kundbankett och utdelning av kulturpri­ser.

 

Men Ahlgrens reklamhistoria är något som omvärlden också ska få veta mer om.

 

Nere i företagets arkiv finns Ture Karlström omgärdad av tusentals reklamskyltar från olika tidsperioder.

 

Thure Karlström
Thure Karlström

 

 

Han har fullt upp med att lista ut från vilket år de olika skyltarna kom­mer och varför rekla­men såg ut som den gjorde vid de olika tid­punkterna.

 

Hans undersökningar ska resultera i boken “Reklamen en samhällsspegel” som kommer ut lagom till jubileet.

 

LOTTA BRANDT

 

————————————————-

 

 

År 1890

Den nionde oktober 1885 startar historien om den lilla firman i Gävle som sålde skrivbläck och skokräm i en färg- och kemikalieaffär vid Kvartersgatan 13 (nuvarande Norra Central­gatan). Grundaren var 27-åriga Fredrik Ahlgren, en gotlänning som for till Gävle för att pröva sina vingar. Satsningen visade sig ge resultat.

 

100 år senare är Ahlgrens Sveriges äldsta familjeföretag med 50 procent av marknaden inom konfektyr- och halstablettsför­säljning i Sverige.

 

Ett år efter Fredrik Ahlgrens ankomst till Gävle dök ännu en gotlänning upp. Fredriks 14-årige bror Adolf Ahlgren ville vara med i affärerna. Till en början fick han arbeta som springpojke och distributör men så småningom blev han försäljare i Gävle med omnejd.

 

Redan från starten kan man se att bröderna visste att marknadsföra sina varor. När Adolf Ahlgren reste runt för att sälja en ny produkt skickade han ut pojkar som satte upp reklamlappar på lämpliga ställen. På så sätt var halva jobbet gjort, produkten var redan känd och försäljningen gick lättare.

 

Reklamskylten för Boxcalf svärta och créme gjordes 1890 men namnet visade sig snart vara för långt och tråkigt för att vara säljande.

 

Det nya namnet blev Nobless som både var elegantare och mer slående.

 

Åren 1895-97

 

Ahlgrens Bläck
Ahlgrens Bläck

 

 

Två år efter starten avvecklas färg- och kemikalieaffären och bröderna Ahlgren flyttar med sin firma till nya lokaler vid Södra Kungsgatan som inrymmer både fabrik, kontor och bostad åt Fredrik Ahlgren.

 

Adolf är nu fast anställd på firman och reser land och rike runt med häst, tåg och vagn för att sälja de nya produkterna. Samtidigt passar han på att göra egna affärer genom att sälja cigarrer och cigaretter.

 

För att visa att varorna håller högsta kvalité kan man nu se att medaljer av allehanda slag dyker upp på reklamskyltarna. Genom olika utställningar i Europa kan fabrikanter få sina produkter bedömda, något som Ahlgrens inte är sena att haka på.

 

Reklamskylten för Ahlgrens bläck som gjordes någon gång mellan åren 1895-97 omgärdas av medaljer från bland annat Paris, Bryssel och Liége.

 

1898 tillverkar bröderna 167 olika artiklar. Allt från “Äkta sundhetssalt” till “Eremiternas underbara samaritbalsam” finns  med på listan. Vid den här tiden använder man sig ännu inte av tidningsannonser trots att priserna är låga. Reklamaffischer i på stan och resande försäljare tycks vara tillräckligt för att få bland annat bläck, blanksvärta och insektspulver sålt.

 

Ännu en gång är det dags för firman att flytta och 1894 går flyttlasset till nya lokaler på Norra Skeppargatan.

 

År 1909

 

Ahlgrens blir det första företaget i svensk historia som använder sig av pressannonsering för kon­sumentreklam.

 

1909 kom den första annonsen i form av en hare som menade att “Långa öron behövas icke för att kunna höra alla lovord om Läkerol”. Haren tecknades av Alfred Colin och fick utgöra reklam för pastillerna i flera dagstidningar under många år. Vid den här tidpunkten börjar Ahlgrens satsa på reklamen på allvar. Hugo Krantz annonsbyrå i Göteborg anlitas för att utarbeta Ahlgrens reklam.

 

I samma veva börjar Adolf Ahlgren samla på autografer. Genom att skicka ut smakprover på Läkerol till mer eller mindre kända personer samlar han så småningom på sig mängder av uttalanden som intygar att Läkerol är bra på ett eller annat sätt.

 

Intygsreklamen används sen flitigt under många år i Ahlgrens reklam.

 

  

 

Fredrik Ahlgren avlider 1907 och brodern Adolf tar över företaget. Man har 14 personer anställda och omsättningen ligger runt 100.000 kronor. 1909 reser Adolf Ahlgren utomlands för att se om han kan finna några nyheter till konfektyrindustrin och det är nu som det stora genombrottet sker. Adolf Ahlgren kommer på idén till halstabletten Läkerol och tillverkningen sätter igång i Tyskland. Först på marknaden var den svarta pastillen, sen kom bröstbonbons — de vita pastillerna som såldes i påsar à 25 öre styck. Nu gällde det att få omvärlden medveten om att de nya pastillerna fanns och man började annonsera.

 

Läkerolpastillerna ”för desinfektion av munhåla och svalg” gjorde succé och dess effekter var tillräckligt övertygande för att få en svensk läkare att intyga att de svarta pastillerna hjälpte mot kolera.

 

År 1915

 

En sån filur!
En sån filur!

 

 

Reklamen med filuren som äter Läkerol för att mot­verka spritlukten kom 1915. Det var en humoris­tisk satsning men kom också strax innan spritför­budet.

 

Förutom att reklamen börjar spegla samhället blir den också mer målin­riktad. På en tecknad re­klambild kan man se en gatusopare på hötorget i Stockholm som i en re­klamslogan säger: “Ja, nu syns det på alla tomma Läkerolaskar att det är förkylningstider”.

 

Första världskriget bröt ut men det hindrar inte Adolf Ahlgren att expan­dera sitt företag. AB Pastill bildas vid Bomhusgatan  (nuvarande Norra Skeppargatan) och en tillverkning av halstabletter, konfektyr och choklad startar. För att tillgodose behovet av kar­tonger och förpacknings­material bildar firman 1919 en egen kartongfabrik, AB Kartonnage.

 

I brist på gummi arabicum under kriget börjar nu krigsläkerol tillverkas.

 

1947 skriver Sundsvalls Tidning att “Det var inte roligt att år 1918 släppa ut krigsläkerol, men även de gick åt som smör i solsken, ty svenska folket använde pastillerna  i stället för soc­ker i kaffet.

 

Ahlgrens slår sig in på den utländska marknaden och en export till flera länder startar. Neonskyltar dyker upp i Köpenhamn och spårvagnsreklam i Amsterdam. Stora gatu­skyltarJava och apo­teksreklam i Chicago.

 

Adolf Ahlgren menade att påpasslighet var halva reklamen. Ett nytt reklam­grepp var “sky-writingen“. En engelsman hyrdes in för att kuska land och rike runt och måla “Ät Läke­rol” på himlen med hjälp av ett rökaggregat som monterats på ett gammalt jaktplan.

 

Tiden är nu mogen för nya krafter inom företaget och 1930 anställs Adolfs äldste son Bengt Ahlgren.

 

Den yngste sonen Sven hjälper redan till med re­klamen.

 

 

År 1931

 

 

Intygsreklamen är något som står sig under många år i Ahlgrens reklamhistoria. 1931 har Ahlgrens fått flera engelska läkare att uttala sig om läkerolpastillen och dess

effekt.

 

“De äro välsmakande och lindrande och stillande hostan” lyder en av översättningarna.

 

Vid den här tidpunkten har Ahlgrens redan lagt den engelska marknaden under sina fötter genom att starta ett bolag i England, Pastillens Ltd.

 

1933 slår Ahlgrens i hop sina tre företag till ett och Ahlgrens Tekniska Fabrik AB bildas.

 

Nu börjar den moderna marknadsföringen ta form.

 

Med insikten att ‘konsumenterna inte är till för firman, utan firman för konsumenterna” blir rätt blandning av pris, kvalité, distribution och försäljningsvillkor för en ökad omsättning.

 

Man exporterar nu till cirka 35 olika länder och omsätt­ningen är uppe i tre miljoner kronor. 200 personer finns anställda inom företaget och det tillverkas tio—tolv miljoner Läkerolaskar per år.

 

 

Under den här tiden dök farbror Läkerolius upp och blev under en lång tid ledmotiv i Läkerolreklamen. Man ville ha en personlig figur som vandrade omkring i annonserna och gav råd. trygghet och bot.

 

 

År 1937

 

 

 

Annonsen med de samlade nobelpristagarna som alla sa sin egen mening om Läkerol kom 1937, 27 år efter den första intygsre­klamen.

 

Selma Lagerlöf skriver: “På begäran vill jag gärna intyga, att Läkerolpastillerna ett par gånger av mig använts mot heshet och ha visat sig särdeles välgörande”.

 

Intygsreklamen som aldrig kostade Ahlgrens ett öre förutom Läkerolaskarna blev en satsning som var unik i världen. Aldrig har väl någon autografjägare kommit över så många kända namn som Alodf Ahlgren.

 

1939 utnämndes Bengt Ahlgren till vice VD inom företaget.

 

År 1941

 

 

Andra världskriget bryter ut och uniformsklädda militärer kommer in i reklamen. 1941 intygar Lennart Bernadotte att ” Självklart att vi äter I Läkerol på Barnens Dag”. Vid våra långa programdiskussioner samt under ansträngningarna de dagar då festligheterna avhållas är det bara att hålla halsen i form med Läkerol”.

 

Importen av råvaror blir under kriget ett stort  problem för Ahlgrens och drabbar exportförsäljningen. Schweiz blir det enda land med vilket man kan behålla förbindelserna under andra världskri­get.

 

Men när kriget är över gäller det att så snabbt som möjligt upprätta nya marknader för lanse­ringen av Läkerol. Danmark står först på listan och den 11 november 1947 bildas Läkerol A/S i Köpenhamn. Efter förhandlingar med flera olika företag skrivs det slutligen kontrakt med C R Evers & Co A/S om tillverkning och försäljning av Läkerol i Danmark.

 

1947 dök också en ny produkt upp på markna­den. Ahlgrens började tillverka “sega gubbar” som efter att ha bytt skepnad ett par gånger slutligen blev “bilarna  –  i var mans mun”.

 

År 1950

 

 

På 50-talet kom åter satsningarna på utlandet igång.

 

Försäljningskontor upprättades i ett trettiotal länder världen över och reklamen präglades av de nya marknaderna.

 

Nu kunde man intyga att Läkerol var populär i både Hongkong, Singapore och på en mängd andra platser i världen. Människor från olika länder började figurera i reklamen, ofta citerade på sina egna språk och sen översatta till svenska.

 

Adolf Ahlgren dog 1954 och den tredje generationen började nu göra sitt intåg i företaget.

 

Bengt Ahlgren som utsågs till verkställande direktör instif­tade 1955 Läkerols kulturpris i Danmark, ett pris som skulle ges till “en mand eller kvinde som af ydet betydelig indsats i danska kulturliv”.

 

 

År 1960

 

På 60-talet börjar TV-kändisarna göra sitt intåg i Reklamens värld. Reklam­slogans som “Jan Gab­rielsson och Ulla-Bella det trivsamma paret från TV” — som gissar att det måste vara Läkerol, börjar nu figurera allt oftare i reklamannonserna.

 

Den gamla intygsrekla­men är mer eller mindre ett passerat kapitel och de “nya” kändisarna börjar ta över deras roll i reklamen.

 

1963 är ett historiskt år i Ahlgrens historia. Den kemisktekniska fabriken som 77 år tidigare starta­des av Fredrik Ahlgren, läggs nu ned. Från och med den dagen lämnar bara konfektyrvaror och halstabletter fabrikens portar.

 

År 1970

 

 

Det romantiska årtiondet i Ahl­grens reklamhistoria, dit kan 70-talet räknas.

 

Den unga generationen blir en ny målgrupp och romantiska bil­der på förälskade och lyckliga par dyker upp.

 

I reklamen börjar man nu på allvar hänga på de trender som finns i samhället.

 

1973 tillträder Robert Ahlgren som verkställande direktör i före­taget och en ny expansiv tid tar vid.

 

Den tredje generation för med sig många nya idéer som föränd­rar både företaget och dess re­klam.

 

1975 köper Ahlgrens upp Pix AB som tidigare varit den stora konkurrenten i Gävle.

 

Ahlgrens kulturpris som länge hade delats ut i Danmark fick 1970 en svensk motsvarighet. Bengt Ahlgren instiftade det svenska kulturpriset 15.000 kr somsedan dess har delats ut till förtjänta kulturpersoner.

 

År 1980

 

Reklamtrenden från 70-talet fortsätter in på 80-talet med ungdomar som förebilder, men de romantiska inslagen har man lagt på hyllan. 80-talets samhälle präglas av individualism och “satsa på dig själv”-rörelsen, något som också speglas i reklamen.

 

Solbrända och vältränade ungdomar forsar fram på senaste windsurfingbrädan eller kastar sig handlöst utför branta pister. Allt enligt de rådande trenderna.

 

På bioduken dansar “vackra” kroppar med gelésprejade hår jazzbalett till discomusik och i ett hörn står några uppradade Läkerolaskar och glittrar.

 

Man går stenhårt in för att satsa på vissa målgrupper. För ungdomar finns det en spe­ciell Läkerolpastill, för de äldre en annan.

 

Men 80-talets början höll på att bli slutet för Sveriges äldsta familjeföretag.

 

Ett företag som gått från generation till generation i nästan 100 år skulle nu säljas.

 

Köpare var det multinationella företaget Sandoz med säte i Basel, Schweiz. Det fanns helt enkelt ingen ny generation som kunde ta över efter bröderna Ahlgren.

 

Men försäljningen blev aldrig av. Bröderna ville ha betydligt mer pengar för sitt företag än vad Sandoz var villiga att betala. Vid årsskiftet 1983/84 var 518 personer anställda i koncernen varav 395 personer arbetade på Ahlgrens eller Fix i Gävle.

 

Enligt budgeten för 1984 så väntade man sig en försäljningsvolym på 6450 ton godis och en koncernomsättning på 334 miljoner kronor.

 

Trots att försäljningssiffrorna går uppåt är företaget fortfarande till salu. Men försälj­ningen är inget som brådskar berättar Ahl­grens informationschef Arne Malm. Nu är det jubileet av 100-åringen den 12—15 juni i sommar som står på tur.

 (16 mars 1985)

 

VAD HÄNDE SLUTLIGEN MED ADOLF AHLGRENS LIVSVERK HÄR I GÄVLE?

—————————

juni 03, 2012

Sammanställt och kompletterat med foton av lisse-lotte@danielson.be

Scroll to Top