Foto: Leila Khemissi
Mona Sahlin är orolig. Och om hon är det så bör vi nog alla vara det. Hon är väl den sista i detta land som kan anklagas för islamofobi.
Radikaliseringen inom vissa islamska kretsar har ökat dramatiskt på bara några få år, enligt Sahlin. Polisen och Säpo vill nu ha skarpare verktyg för att kunna övervaka och spana på extremister på nätet.
Det är en underdrift att påstå att Islamiska staten bara är ett terrornätverk. Det är det förvisso också, men terror avgränsar sig till att vilja destabilisera existerande stater, inte att ha statsbygge högst på agendan och terror bara som ett delmål.
Det enda som IS kan jämföras med är Hitlertyskland och kommunistdiktaturerna. Inte med allmänt kaos och sönderfallande stater.
Det är farligt att tro att mördarideologier som kommunism och nazism för all tid är besegrade, och därmed bli blinda för att liknande ondska kan uppstå i ny skepnad.
Gulag, gasugnar och masshalshuggningar – är det egentligen någon skillnad?
Islamiska staten har agenter, så bör de betraktas, bland oss i västländer, som avser att dels rekrytera IS- krigare, dels inspirera till eller utföra terrordåd – det kan vara allmänt riktade bombattentat eller direkta mord på misshagliga personer som enligt godtycklig bedömning anses ha “förolämpat” religionen.
Sådana illdåd kan fullt möjligt ske även i Gävle. Gävle framstår mer och mer som en nod för islamistisk radikalisering, (se GD:s nyhetsartiklar i går.)
I väntan på de skarpare övervakningsverktyg som polisen och Säpo efterfrågar, och som politikerna måste leverera, så måste nuvarande lagstiftning och samhälleliga befogenheter användas maximalt.
Hets mot folkgrupp (judar, homosexuella), olaga hot (“sedlighetspoliser” i utanförskapsområden), olaga frihetsberövande (kvinnor som inte får gå ut), omhändertagande av barn (som far illa av hedersstrukturer), uppvigling (hatpredikanter), med mera, kan användas för att pressa tillbaka förtryckande strukturer i utanförskapsområden. Därmed angriper man grunden för radikalisering.
Tröskeln bör rimligen vara låg för orosanmälningar till socialtjänsten, från skola, förskola och allmänhet, liksom för att polisanmäla misstanke om brott.
Frågan som inställer sig nu är förstås – är detta islamofobi?
Det som verkligen är islamofobi är att avstå från att pressa tillbaka den radikala islamismen. De som drabbas av den är ju i första hand muslimer; alla de som vill leva normala och fria liv.
Politikerna måste inse allvaret i situationen.
I extrema undantagsfall har de demokratiska partierna samlats kring uppgiften att freda landet från angrepp från främmande makt, en uppgift som tillfälligt överordnats andr samhällsmål. Ja, det har för stås bara hänt en gång ocl det var under andra världs kriget.
Men frågan är om inte IS med dess oöverträffadt grymhet, globala expan sionsplaner och agent utpostering och rekrytering i västländer, inrymmer ett lika allvarligt hot som då.
Bedömer man det så kanske bekämpandet måste få de lagar, resurser och verktyg som krävs, och andra politikområden får komma i andra hand.
Förra veckans terrorattack mot europeiska solbadare i semesterorten Sousse i Tunisien tog 28 liv. Attentatsmannen hade hörsammat en uppmaning till våld från Islamiska Staten. Samma dag halshöggs en person i Frankrike, av samma skäl. Sverige är inte immunt mot liknande. Inte Gävle heller.
Sådana illdåd kan fullt möjligt ske även i Gävle. Gävle framstår mer och mer som en nod för islamistisk radikalisering.
David Nyström
——
Public. av Lisse-Lotte Danielson 2015-07-02 för Gavledraget.com
Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!