Barnfattigdom-Nyval-Insändare med svar

 

Hur ger man sitt barn en bra barndom utan pengar?

Public. i Arbetarbladet 2014-12-14.

 

Lyckligt fattigt barn

 

 

2012 fanns det 51719 barn i Gävleborg. Av dem levde 14 procent i en familj med ekonomiska svårigheter. De här barnen levde i vad Rädda Barnen envist kommer att kalla barnfattigdom.

 

Tapio Salonen presenterade i går Rädda Barnens årsrapport 2014 med statistik från 2012, som visar att skillnaderna för barn i olika familjer är fortsatt stora. I det statistiska underlaget ingår alla barnhushåll vars medlemmar är folkbokförda i Sverige. Visserligen har det sedan 2012 skett en minskning av antalet barn i fattiga familjer; 0,1 procent, cirka 2 000 barn i åldrarna 0-17 år, har det i dag en aning bättre. Men fortfarande lever 230000 av Sveriges barn i ekonomiskt utsatta familjer. Flera reformer har ändå genomförts i försök att förbättra för ekonomiskt utsatta barnfamiljer under 2012; höjning av barntillägget i bostadsbidraget, i underhållsstödet och i flerbarnstillägget och en särskild fritidspeng. Det är dock för tidigt att se eventuella effekter av de förändringarna.

 

Sverige har ingen officiell definition av fattigdom. De barn som räknas som fattiga enligt Rädda Barnens definition, lever i en familj som antingen har låg inkomststandard, alltså så låg att pengarna inte täcker nödvändig kostnader, eller får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.

 

De som har jättelitepengar borde få mera, till exempel till mat och kläder så att man klarar sig. Min mamma har inget jobb och får jättelite pengar“. (Ung Röst 2014)

 

82 procent av de 25 000 elever som deltagit i Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst 2014 har uttryckt att det är mycket viktigt, eller viktigt, att göra mer för att hjälpa barn i Sverige som har ont om pengar.

 

13 procent av våra ungdomar oroar sig för att familjens pengar inte ska räcka till det de behöver.

 

De barn som har det allra svårast är barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar.  53,4 procent av barn till ensamstående förälder med utländsk bakgrund levde i ekonomisk utsatthet 2012, jämfört med 2,1 procent av barn som levde med båda sina svenskfödda föräldrar.

 

Ungefär vart femte barn i Sverige lever idag med en ensamstående förälder.  I den här gruppen finns föräldrar som i sina försök att ge sina barn en bra barndom aldrig själva kan unna sig något extra, vare sig mat eller annat.

 

Föräldrar som på alla sätt trixar med sin vardagsekonomi så att barnen ska ha det så bra som möjligt. Föräldrar som alla vill ge sina barn en bra barn- och ungdomstid, trixar med sin vardagsekonomi så att barnen ska ha det så bra som möjligt. Föräldrar som alla vill ge sina barn en bra barn- och ungdomstid.

 

Gävleborg hamnar inte längst ned på listan av barnfattigdom i Sveriges kommuner – men nästan.

 

Margareta Elensky

för Rädda Barnen Gävleborg.

——

 

Ledaren – S och Mp tillsammans – eller, hur var det nu?

 

fram-tillbaka

 

Hur var det nu igen? Ska Socialdemokraterna och Miljöpartiet gå till det eventuella nyvalel tillsammans eller?

 

När Stefan Löfven med bistra anletsdrag meddelade att han ämnar utlysa extraval  (vilket ska ske tidigast den 29 december) konstaterade han och Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin att de går till val tillsammans med den budet som röstats ner i riksdagen.

 

Så låter det inte nu. I ställt säger Stefan Löfven nu att budgeten är överspelad eftersom den röstats ned och att man därför inte kan gå till val på den.

 

Motstridiga besked för väljarna milt sagt. Om det blir nyval (det är ju faktiskt inte klart ännu)  och om Socialdemokraterna står inför en eventuell regeringsbildning i mars igen kan inte Miljöpartiet räkna med att valsa in i Rosenbad igen.

 

Men Gustav Fridolin håller god min i fult spel och säger att han inte ser någon som helst dramatik i talet om att inte gå till val tillsammans med Socialdemokraterna. “Jag tycker nog att de senaste dagarna i svensk politik har varit tillräckligt dramatiska för att vi inte ska behöva överdramatisera”, säger Fridolin.

 

Nehej.

 

Som om Gustav Fridolin inte skulle ha förstått att det finns ett stort missnöje med S- och Mp-konstellationen inom socialdemokratin. Mäktige LO- basen Karl-Petter Thorwaldsson dundrade häromdagen ut sin misstro mot Miljöpartiet och sa rent ut att LO är motståndare till alltför täta band mellan S och Mp i valrörelsen.

 

Anledningen är förstås att Miljöpartiet ingalunda är en okontroversiell samarbetspartner. Med Mp i regeringen har samarbete över blockgränsen omöjliggjorts, inte minst på grund av partiets kraftiga vänstersväng i bland andra skol- och vårdfrågor. Sedan finns en lång rad frågor som imponerar föga på S-väljare. Som kärnkraften.

 

Mätningar har dessutom visat att svenska folket sågar just S+Mp konstellationen.

 

Så jo, nog är det dramatiskt alltid – för Miljöpartiet som riskerar att ha fått smaka på makten under rekordkort tid.

 

Från socialdemokratiskt håll har tongångarna gått från tvärsäkerhet, ja, vi går till val tillsammans, vidare via ett nja, vi går fram tillsammans men inte med budgeten till att nu snarare landa i att det är bäst att inte binda sig för hårt vid någon alls.

 

När Socialdemokraternas partistyrelse träffades på fredagen konstaterade partistyrelseledamoten Katrin Stjernfeldt Jammeh att S alltid går till val som eget parti och på sin egen politik och la till “I dagsläget har vi ett samarbete med Miljöpartiet där vi är överens om många frågor. Men det som är viktigt är att man låter bli att låsa upp sig för hårt, så att man kan få fram en regering som leder Sverige framåt”.

 

De motstridiga buden från Socialdemokraterna gör att det inte längre står klart varför svenska folket faktiskt ska gå och rösta. Det var ju för att söka nytt stöd för budgeten som regeringen sa sig vilja ha ett extraval. Den senaste tidens motstridiga uppgifter gör att grunden för ett extraval är synnerligen oklar.

Karin Bergkvist

——-

 

INSÄNDARE: Hallå, vågar någon svara?

Gefle Dagblad Söndag 14 december 2014

 

Carina Blank i dräkt

 

Hallå är det ingen som reagerar på biståndsturismen som Gävle kommun håller på med?

 

Först åkte alla politiker från alla partier ett flertal gånger till Buffalo City med biståndspengar från Sida. Nu år det vanliga kommun- och landstingsanställda som åker i skytteltrafik ner till Sydafrika och motsvarande politiker och anställda i Buffalo City kommer hit.

 

Visst ha ett utbyte men gör det med kommunala pengar så att inte projektledarna får hybris!

 

Vad kan det vara? 40-60 personer eller ännu fler som åker hit eller dit varje år till vilken kostnad?

 

Flyg och hotell i 2 veckor + lite övriga kostnader borde bli ca 25 000 kr/person.

25 000 x 50 = 1.250 000 kr i bara resekostnader per år.

 

Sen kanske Sida betalar ut löner till projektledare i kommunen också.

 

Vem vet, det här är kanske väldigt lågt räknat för lite kommunalt utbyte med biståndspengar och till på köpet 70 kommuner till som – håller på med sånt här!

 

Jag trodde att resekostnaderna skulle vara en liten del av biståndsbudgeten men här verkar det vara merparten av kostnaderna.

 

Är det någon som vågar svara på vad dessa s.k. biståndsresor kostar skattebetalarna?

Jag är inte emot bistånd, vill inte sänka nivån men jag vill att det sköts seriöst.

 

Hur många ambulansförare åker ner för lite utbyte? 5-10 eller ännu fler?

Varför ska alla politiker åka ner. Förklaringen är att då ifrågasätter ingen det här.

 

Med lite vett och reson så räcker det väl med några politiker och 2 ambulansförare som sen kommer hem och håller föredrag för övriga.

 

Eller är jag bara en avundsjuk vanlig skattebetalare!

Alla ska med

——-

Svar direkt I Från Gävle kommun – Viktigt med starka samarbeten

Svar till signatur “Alla ska med”

 

Gävle är en del av världen och det är viktigt att vi har starka samarbeten med andra städer runt om i världen. Vi kan lära oss mycket av andra och andra kan lära mycket av oss.

 

Vi har arbetat tillsammans med Buffalo City i olika projekt sedan 2002. Finansieringen är nationell och kommer från Sida. I dagsläget har vi sex pågående samarbeten som alla handlar om att lära av varandra för att förbättra kommunernas verksamheter, utveckla demokratin och stärka människors inflytande och delaktighet i samhället.

 

Alla dessa samarbeten leds av en styrgrupp där politiker från både majoritet och opposition ingår tillsammans med högre chefer.

 

I samarbetena ingår sedan personal och medarbetare som lär av varandra “på fältet”.

 

Några exempel är att vi i Gävle har ökat våra kunskaper i hur vi hanterar våld, kniv och skottskador. Vi har utbytt erfarenheter kring hur man på ett bra och säkert sätt kan skydda och ta hand kvinnor som utsatts för våld. Vi har också ett bra samarbete när det gäller solenergi och avfallshantering.

 

Vi kommer att fortsätta samarbetena med Sydafrika de kommande åren, på samma sätt som vi utvecklar våra relationer och samarbeten med Kina och inom Europa, enligt beslut i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.

 

Vill du veta mer om våra projekt eller vad arbetet ger Buffalo City och Gävle så är du välkommen att kontakta oss.

 

Du kan läsa mer om finansieringen av några av våra och andras samarbeten på gavle.se/buffalocity

Jenny Nylund

————-

Public 2014-12-14 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com

Related Articles

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website