ÅTER UTE OCH CYKLAR- T. BRUNZELL

ÅTERVÄNDAREN ÄR UTE OCH CYKLAR IGEN…

Ja, kanske inte som jag brukar, utan nu trampar jag på i andra spår. Ja, förlåt ordvitsen, den bara kom…

Något slog mej plötsligt när jag tog min cykel ur stället är att den är helt svart, styret, ringklockan, kedjeskyddet..
Sedan tänkte jag vidare: alla cyklar nuförtiden är helt svarta. Ja, nästan i alla fall, Kronan har röda cyklar. Om de nu ska kallas för det, något kvalitetsmärke är det inte, Monark har visst någon som är gul, men annars: svart! Postkodlotteriets cyklar är vita, men dem ser jag mer som reklamhojar… En del mountainbikes finns också i olika färger. Med klatschiga namn..

Vi som är lite till åren minns ljusblåa Monark, gröna eller orangea Crescent, Husqvarna hade också olika färger. Min första herrcykel var en grön Frej med en dubbel ram, två smala ramar som sluttade ner under sadeln. Det var en hoj det! Tyckte den var tuff med sin färg och sin lite sportiga stil, stänkskärmarna var också gröna. Många cyklar hade blanka skärmar. Styrena, ringklockan och kedjeskydden var också blanka, kromade.
Styrena fanns i lite olika modeller också, bockstyren på racercyklar, andra var lite rätvinkliga, om ni förstår vad jag menar. Cykelhandtagen var av gummi, lite räfflade. Men på de äldre modellerna var de av trä, med en metallskoning i bakkanten och en skruv som höll dem på plats med hjälp av expanderande bussning inne i styret. De kom senare i plast också. En del cyklar hade under pakethållaren, antingen på sidan eller på undersidan, en behållare för pump och reparationsgrejor, lappar, solution och nycklar för att ta av däcken.
Belysningen, den var kopplad till en dynamo på framhjulet, sedan fick man dra en tunn kabel via ramen till bakljuset. Framlyktan, där fick man lossa på sarg och glas för att byta glödlampa. Bakljusen fanns i olika modeller. Men innan dess fanns det ett ” kattöga” som vi sa, det reflekterade bra när billjuset träffade det.

Det fanns en uppsjö av märken, Monark , Crescent, Centrum, Hermes, Frej, Nordstjärnan, Husqvarna, Svalan, Vega, Fram., Skeppshult., Raleigh, kanske inte så vanlig… säkert fler också, men det är de här jag minns just nu. Jag får nog veta vilka jag glömt… Sedan kom DBS ( döden bakom styret) och SCO ( skrota cykeln omedelbart). NI förstår nog varför dessa öknamn..
Apropå ringklocka, de fanns också i olika utföranden, den varligaste var den man surrade på, sen fanns de med en arm man skulle dra i med tummen. Lär bra gjorde de, inte som dagens modeller. Men det spelar mindre roll eftersom många inte vet att använda dem, ungefär som bilister som inte vet att det finns en spak för blinkers..
En annan sak som var bra på de gamla cyklarna var pakethållaren, bred och med två hållare, inte som dagens veka med bara en hållare. Går knappt att spänna fast något på dem.
Något jag inte saknar är de gamla ventilerna, med ventilgummin som bara gick sönder, däcken är också starkare, t.o.m dubbdäck finns.

Ja, det var lite funderingar som dök upp i dag… nu har jag skrivit av mej dem och ni får göra vad ni vill med dem..