Publicerat i Gefle Dagblad lördag 8 seiptemer 1984.
Från Åke Nyléns tidningsurklipp.
Soldatkyrkan – en fast punkt för militär och allmänhet – Folke Löfgren
KLICKA PÅ BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA DEN
Varje Extern länk öppnas i ett separat NYTT fönster. När ni har läst texten, STÄNG detta för att återgå till denna sida.
Den här portalen med det långa svepande taket och den vackra sandstenstrappan tillhör Hälsinglands regementes soldatkyrka i villastaden i Gävle. Den 15 juni 1907 gick överste W E von Krusenstierna — innan man ännu börjat uppföra kasernerna — till Kungl Maj:t med en anhållan om att “plats å Kronans område måtte upplåtas för ett soldathem”. Hemmet kom att ligga utanför kaserngården men inom kasernområdet. På så sätt vanns två fördelar; — regementets personal fick tillträde till soldathemmet utan permission och civilbefolkningen kunde besöka detta utan särskilt tillstånd. Byggmästare C A Eklund i Gävle ritade hemmet och byggmästare var Anders Nisser i Söderhamn.
Soldathemmet stod färdigt hösten 1910 och i december 1911 invigde ärkebiskop J A Ekman hemmet. Till hemmet hörde en samlingssal som låg i vinkel mot Kungsbäcksvägen och i anslutning till Soldathemmet. Den inrreddes på initiativ av överste T G Nyström till kyrka. Hans efterträdare C A Fock. som var regementschef 1909—1915. kom sedan att svara för större delen av kyrkans utsmyckning. Först 1916 invigde ärkebiskop Nathan Söderblom kyrksalen till kyrka. En exerciskamrat till ärkebiskopen, som var från Gävle och född samma år som ärkebiskopen 1866, har berättat att de fick exercera på Mohed som “herrbeväringar”. Det betydde bland annat att de fick ligga på madrasser och inte på halm. Söderblom, som hade en vacker röst, berättade min sagesman, inbjöds några gånger till officersmässen för att sjunga.
Under Oscar II:s tid gick en religiös väckelse fram bland de högre officerarna. Drottning Sofia inspirerade mänga till religiöst tänkande och ordnade kristna syföreningar på Stockholms slott. En son, prins Oscar Bernadotte, som sedan blev KFUM:s förbundsordförande, blev även en aktiv kristen.
Denna religiösa väckelse satte även sina spår i Gävle. Ett av de första inventarierna som Soldatkyrkan erhöll var ett krucifix —- skänkt av överste Nyström.
Nu är krucifixet tillsammans med två ljusstakar placerat på altaret. I spetsbågen ovanför altaret står: “Frukten Gud, ären Konungen, hedren alla”. Spetsbågen ovanför altaret harmonierar fint med några fönster på kyrkans nordsida som även går i gotisk stil. De tre mellersta fönstren på nordsidan, de med vapensköldarna, tillkom 1916 och är utförda av Hermann & Vogel i Stockholm. Korfönstret på norra sidan domineras av bilderna av Moses med lagens tavlor. Det andra fönstret från koret återger regementets vapen, nästa fönster återger riksvapnet och sedan kommer friherren och översten C A Focks eget vapen. Det femte fönstret föreställer de fyra evangelisterna.
Regementets fana har under seklernas lopp förändrats. Med segernamnen i guldbrodyr. landskapsvapnen och riksvapnet ingraverade berättar de något om regementets historia. Genom de med glasmålningar försedda fönstren får kyrkorummet sin karaktäristiska dager. Till Soldatkyrkans speciella karaktär bidrar rege- mentsfanorna.
Bland inventarierna i övrigt kan nämnas ett antependium som tillhört överste Focks huskapell. Det är av röd sammet och har en riklig ornamentik i guld, som levererades av hovjuvelerare A Hildebrand efter ritningar av verkmästare GW Jansson såsom gesällprov av E Mattsson. Kronan är i förgyllt silver. Dess utformning och symbolik torde få anses vara helt unik. I ornamenteringen ingår tre fält med Hälsingebocken som huvuddel i regementets vapen och kulor som symboliserar försvarsberedskapen med mera.
Till kyrkan hör klockstapeln som utgör ett vackert inslag i miljön i regementsparken. Klockstapeln byggdes av regementets personal 1915. Den är en förminskad kopia av den stapel som finns vid Ljusdals kyrka.
Mycket av det som finns i Soldatkyrkan bär överste Focks prägel. Det var han som ville göra ett litet Skansen i regementsparken. Det lilla soldattorpet vid klockstapeln är till inredning och utseende en prototyp av hur soldattorpen brukade se ut. Se även inhägnaden, gärdesgården och det lilla kökslandet, som vårdas med pietet. Fock lät även uppföra djurburar med djur från vår egen fauna i parken.
Själv kommer jag ihåg bassängen bakom torpet med salarna samt buren med rävarna. Rävarna åstadkom rabalder på sin tid. På Lilla Vall hade en kapten hönsgård. En djurskyddsvän släppte ut rävarna en natt och dessa gick direkt till hönsgården och åt upp hönsen.
På morgonen då djurskötaren skulle se till sina skyddslingar låg rävarna nöjda och belåtna igen med hönsfjärdrar spridda i buren. De hade frivilligt gått tillbaka till burarna efter förrättat värv. En illuster skriftväxling följde mellan den kapten som ägde hönsen och regementet, kaptenen ville nämligen ha ersättning. Något Skansen blev det inte av regementsparken.
Soldatkyrkan höll för ett par decennier sedan på att bli ett museum. Den kyrkliga verksamheten upprätthölls av ett fåtal intresserade. Genom ekonomiskt stöd från Heliga Trefaldighets församling och kyrkorådet samt framför allt genom Soldathemmets tidigare föreståndarepar Lili-Ann och Gunnar Lingren fylldes kyrkan med aktiviteter. Kyrkan kom nästan att bli ett slags stadsdelskyrka. Sånggruppen Prästkragarna bestående av barn, fem till tolv år, kom till genom föreståndarparets försorg, så även kyrkans barntimmar. En miniorverksamhet togs upp och pensionärsträffar hölls.
Gunnar Lindgren och prästerna i Heliga Trefaldighets församling håller gudstjänster på söndagarna. Kyrkan med Soldathemmet har blivit en fast punkt inte endast för militären utan även för allmänheten i området.
————————-
juni 25, 2013
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
