Publicerat i Gefle Dagblad torsdag 10 juli 2003
Åke Nyléns tidningsurklipp.
Affisch från tiden innan branden.
Klickbar bild
Idag. Här med adress N Kopparslagargatan 12, låg Gävles första fasta biograf Olympia som totalförstördes vid en brand 1917. Biografhuset är sedan länge rivet.
Klickbar bild
Klickbar bild
Gävles första riktiga bio. Salongen tillhör med största sannolikhet Olympia med plats för 70 besökare. Fotot taget före ombyggnaden 1914.
I april 1917 utbröt en våldsam eldsvåda på Gävlebiografen Olympia vid Norra Kopparslagargatan 12. Mitt under pågående barnföreställning fattade plötsligt en filmrulle eld i biografens maskinrum och med hastigt förlopp spred den sig vidare i lokalerna. Tack vare en rådig biografvaktmästare och det korta avståndet mellan brandstationen och biografen, kunde en brandkatastrof undvikas. Däremot blev biografens maskinist så svårt bränd att han senare avled.
I slutet av 1800-talet började kringresande filmförevisare resa runt i landet med sina ambulerande biografer. De hade sina föreställningar bland annat i godtemplarsalar, frikyrkolokaler och hotell. Några turnerade också med egna tält. Med den ökade filmproduktionen började snart fasta biografer etableras och redan i november 1905 öppnades Gävles första fasta biograf, Olympia. Filmen blev snabbt ett folknöje i landet och biografsalongerna var alltid välfyllda av besökare. Vad många inte visste var att biografen kunde bli rena dödsfällan för besökarna, salongen kunde snabbt förvandlas till ett eldhav.
Orsaken till brandfaran var den biograffilm, allmänt kallad nitratfilm, som började användas under 1900-talets första år. Nitratfilmen, som var en bas av cellulosanitrat, var allmänt använd för 35 mm biograffilm. Den var mycket brandfarlig och instabil men hade så goda mekaniska och fotografiska egenskaper att den bibehölls ända fram till början av 1950-talet. Genom åren inträffade en hel del biografbränder i Sverige, orsakade av antända nitratfilmer. Det var dock ett fåtal som krävde personskador och dödsoffer.
Olympia, som blev Sveriges tolfte fasta biograf, hade till en början 70 sittplatser men utökades ganska snart till 121.Den populära Gävlebiografen hade alltid en livlig publikfrekvens och så även på söndagseftermiddagen den 1 april 1917. Klockan var strax före tre när belysningen släcktes ner i Olympias salong. Precis när föreställningen skulle börja upptäckte biografens maskinist, Emanuel Lundin, att det slog gnistor från filmprojektorn. En gnista träffade den lättantändliga filmrullen som genast flammade upp.
I stället för att lämna den brinnande filmrullen i maskinrummet, tog Lundin med sig rullen och sprang ut. Han hann dock inte många steg förrän den flammade upp, varpå han kastade rullen mot biljettkassan. Lundin sprang sedan tillbaka in i maskinrummet för att rädda de andra dyrbara filmerna, men de hade redan antänts. Bara någon minut senare slog stora eldslågor ut från biografens entré och brinnande som en fackla hoppade maskinisten ut genom ett fönster mot gården.
Redan sju minuter efter brandlarmet var stadens brandkår på plats och ett energiskt släckningsarbete påbörjades under ledning av överbrandmästare Reinecke. Den uppmärksamme biografvaktmästaren började genast evakuera den fullsatta salongen som i huvudsak bestod av barn och ungdomar. Tack vare honom klarade sig alla i salongen utan skador. Någon minut efter att lokalen blivit utrymd slog lågorna ut mot gatan och den häftiga branden ökade med våldsam fart. Elden spred sig snabbt från biografens entré till andra våningen, där en lägenhet blev totalt utbränd.
Angränsande lägenheter och själva biografsalongen blev nästan oberörda av eldens framfart. Efter tio minuter hade brandmännen blivit herrar över elden, men då var större delen av biografen utbränd.
Emanuel Lundin, den 46-årige maskinisten, fick allvarliga brännskador både i ansiktet och på händerna. Han fördes omedelbart till Gävle lasarett med ambulansvagn. Trots en snabb läkarinsats försämrades Lundins tillstånd och två dagar senare avled han av sina svåra brännskador. Varför maskinisten agerade som han gjorde framkom inte. Troligen ville han försöka rädda alla de andra värdefulla filmerna i maskinrummet, men det blev istället hans död. Enligt biografens direktör, Hugo Plangiér, förstördes filmrullar för tusentals kronor, men de var fullt försäkrade.
Den förödande eldsvådan blev slutet för Gävles första fasta biograf. Huvuddelen av biografen var utbränd och det skulle bli allt för dyrbart att återställa den i befintligt skick. Ett halvår senare byggdes de brand- och rökskadade biograflokalerna om till butikslokal.
Efter fem år, i september 1922, öppnade en helt ny biograf med namnet Olympia. Det var biografen Metropols ägare, Gunnar Johnson, som efter genomgående reparationer startade en stor och rymlig biograf i Arbetarföreningens lokaler på Nygatan 24. Den nya Olympia var måhända en hyllning till Gävles första biograf.
JAN G LJUNGSTRÖM
————————–
November 23 2012
Sammanställt och kompletterat med bilder av – lisse-lotte@danielson.be