Byggmästare Gunnar Fahlstedt berättar, Del 3

 

 

 

Del III

 

 

 

 

 

BYGGNADSFIRMAN EFTER 1949

 

Sven och Gunnars övertagande av byggfirman vid pappa Ansgarius bortgång

 

Våra möjligheter att driva företaget vid övertagandet

 

Ekonomiska förutsättningarna vid början 1949

 

Registrering

 

Första åren med större entreprenader utanför Gävle

 

Vi börjar att bygga vår första bostadsrättsförening

 

Sammanställning av utförda byggnadsobjekt under åren 1949-1979

 

 

 

 

Sven och Gunnars övertagande av byggfirman vid pappa Ansgarius bortgång

 

Pappa avled den 25 januari 1949 efter att ha legat sjuk sedan julen 1948. Han skulle ha fyllt 74 år den 4 februari 1949. Han hade muntligen till mig och advokat Göran Hultin uttalat sin önskan om att Sven och jag skulle fortsätta hans byggnadsverksamhet. Efter bouppteckningen och bodelningen. startade vi under våren med småarbeten i Gävle åt Televerket. Pressbyrån och flera av pappas tidigare uppdragsgivare.

 

Fiskhandlarna i Gävle hade sin verksamhet efter Södra Skeppsbron fram till början av l 950-talet. Där ändrades stadsplanen så att bebyggelse av bostadshus kunde ske. Joel Mattssons Fisk, Grönlunds Fisk och den större av dem Gävlefisk fick då mark att bygga på längre ner på Brynäs intill Hessels Skrotfirma. I konkurrens med lägsta anbudet fick vi uppdrag att uppföra byggnader i trä för resp. Fiskhandlare Mattsson och Grönlund och för Gävlefisk en tvåvåningsbyggnad i lättbetong. Vår största uppdragsgivare var Televerket, där förekom så gott som ständigt större eller mindre förändringar i kv Räven. Alltså dels i den gamla byggnaden mot Nygatan samt i det nya huset efter Drottninggatan som jag vid nybyggnaden var arbetsledare för åt pappa 1947. 1950 åtog vi oss att restaurera ett våghus vid Kratte Masugn som var en ruin med väggar bestående av murad flis av slaggsten. Skogsvårdsstyrelsen i Gävleborg var ägare av anläggningarna som bestod av kursgård samt plantskola. Ruinen iordningställdes som kyrksal.

 

 

 

Våra möjligheter att driva företaget vid övertagandet

 

För att åter ta upp tråden med företagets utveckling från det att Sven och jag övertog pappas verksamhet vill jag spinna vidare på året 1949. Kontakter med pappas uppdragsgivare försökte vi utveckla på småarbetssidan.

 

De viktigaste var där Telegrafverket, Postdirektionen, Pressbyrån, Städernas Försäkringsbolag, SGS Slakteri Valbo, Tierps köping, och en del enskilda beställare.

 

Här gällde det att utnyttja pappas goda anseende så att vi själva kunde genom vårt uppträdande och sättet att utföra uppdragen till belåtenhet, skapa goda kontakter med de personer som var våra beställare.

 

Vissa svårigheter att få leverantörer att känna förtroende hade uppstått i samband med att våra två äldre bröder bedrivit byggnadsföretag och ej lyckats ekonomiskt, utan gått i konkurs.

 

Här gällde det att vi skötte våra affärer utan anmärkning. På den tiden lämnades nästan undantagslöst 2 % kassarabatt inom 30 dagar. Vi lyckades att betala våra fakturor alltid inom föreskriven tid och har aldrig betalat via växlar, utan alltid kontant.

 

Jag tror att det var en av orsakerna till att vi lyckades bygga upp ett förtroende hos våra leverantörer och underentreprenörer. Dessutom medförde detta att vi kunde pressa priserna för de varor vi infordrade pris på vid upphandlingar till våra byggen.

 

Som jag väl tidigare nämnt så hade Sven vid sin ingenjörsexamen fått hjälp av pappa att köpa en fastighet på N. Stapel torgsgatan 4, mycket centralt belägen och med ett utmärkt bostadsläge. Fastigheten var en tvåvånings träfastighet med fyra lägenheter samt en gårdsbyggnad innehållande två mindre lägenheter och en stor måleriverkstad. Tidigare ägare hade bedrivit målerifirma. Fastigheterna renoverades och utrymme för pannrum utgrävdes i källaren, jag var själv med att praktisera vid det arbetet med bl.a. en gammal trotjänare som hette Einar Elving från Hille. Honom kom pappa i kontakt med redan på tjugotalet efter det att bondgården inköpts på Horsnäs i Hille. Granngården drevs av fadern till Einar E.

 

Ett beslut som fick stor avgörande betydelse för vårt företags utveckling var när vi bestämde oss för att riva de dåvarande husen på tomten och där uppföra vårt första hyreshus i egen regi och behålla det för egen förvaltning. Vi var överens om att äga den nya byggnaden tillsammans i privat ägo. Av den anledningen löste jag in halva kostnaden för Kv. Stadsdiket som var kvartersnamnet. På det viset ägde vi båda tomten.

 

Året var 1959, arkitekt blev Hans Åkerlind som redan tidigare ritat radhus åt oss under 50-talet. Vi siktade på att då uppföra en byggnad som ur underhållssynpunkt skulle vara ekonomisk. Vi bestämde oss för att fasaderna skulle uppföras i rött fasadtegel, invändiga trapphusväggar i fasadtegel samt trappor, entré och vilplan i vit Kolmårdsmarmor. Vidare utfördes stuprör och hängrännor i koppar.

 

 

 

 

Vi ritade in kontorslokaler i källarvåningen som från gårdssidan var med en ingång från markplanet. Vi inredde fem rum för eget kontor och resterande iordningställde vi för uthyrning, med möjlighet att själva kunna, vid behov expandera genom att öppna tillfälligt stängda dörrar. Det visade sig vara förutseende, då vi efter hand fick behov av att utnyttja hela källarvåningen för den nyanställda personal som vi behövde för vår utökade verksamhet

 

 

Under 70-talet startade vi Fahlsteds Måleri AB, ett dotterbolag till byggfirman. Dessutom anställdes personal för fastighetsförvaltningen.

 

 

 

 

Det var en stor händelse för oss när vi på försommaren 1960 kunde flytta in i egna lokaler, modernt inredda med en liten egen telefonväxel och snabbtelefoner mellan rummen. Det visade sig bli en mycket trivsam arbetsmiljö. Man önskade att pappa hade fått vara med och uppleva detta med tanke på det kontorsrum som delats med bostaden på S Rådmansgatan. 8.

 

Ekonomiska förutsättningarna vid början 1949

 

I rörelsen insatt kapital utgjorde 1949 kronor: 45 114:-

Vårt gemensamma uttag ur rörelsen 1949 var 6 115:-

 

Redan 1950 beviljade vi oss vardera själva en lön av 11 400:­

 

Vi hade upprättat ett bolagsavtal där min insats skulle var 15 000:- mer än Svens insats med anledning av hans utbildning. Under tiden 1950 till 1960 skulle Sven erhålla ett årligt arvode på l 500:- så att efter 1960 skulle då insatserna vara lika.

 

 

 

Registrering

 

Den 9 mars 1956 utfärdade Magistraten i Gävle en registrering som med lösen och stämpel kostade 3:- med följande lydelse:

“Enligt det hos magistraten i Gävle förda handelsregistret intygas härmed att, Sven Axel Fahlstedt och Karl Gunnar Fahlstedt här i staden idka byggnadsverksamhet samt handels- och fabriksrörelse för tillverkning av snickeri­ och svarverialster under firma Ansg. Fahlstedts Byggnadsfirma Sven och Gunnar Fahlstedt med postadress Gävle.

 

Rätt att teckna bolagets firma tillkommer Sven Axel Fahlstedt och Karl Gunnar Fahlstedt var för sig.

 

Gävle rådhus den 9 mars 1956.

På tjänstens vägnar:

 

Ann-Mari Magnusson”

 

Den 11.12.1957 erhöll vi från Kungl.patent och registreringsverketatt de denna dag meddelat godkännande av vår bolagsordning och godkänt Aktiebolaget Ansg. Fahlstedts Byggnadsfirma Sven och Gunnar Fallstedt.

 

Det var ytterligare en milstolpe i vårt företags utveckling.

 

Företaget drevs som enskild firma 1949 till 1957, då företaget ombildades till aktiebolag med samma namn.

Första åren med större entreprenader utanför Gävle

 

Genom tidigare kontakter med Tierps kommun erbjöds vi att lämna anbud på uppförande av ett affärs- och bostadshus i Tierps köping. Anbudet antogs och vi påbörjade byggnadsarbetena under sommaren 1951 och färdigställde byggnaden med utvändig puts våren 1952. Samma år byggde vi en saluhall åt Konsum Uppland i Söderfors. Sven var arbetsledare för dessa arbeten samtidigt som jag skötte våra reparationsarbeten i Gävle Vi kostnadsberäknade nya jobb och lämnade anbud. 1953 färdigställde vi ett flerbostadshus i Järbo.

 

Som framgår här hade vi lättare att få arbeten utanför Gävle. Under den här perioden byggde vi mindre telefonstationer i Valbo och Bomhus. I Olsbacka öppnades ett nytt bostadsområde och kom vi att bygga villor åt en linjemästare vid Televerket samt åt en rekrytkamrat till mig som var brevbärare. Den sistnämnde var en angenäm uppdragsgivare vilket man inte kan säga om linjemästaren. Då bestämde vi oss för att aldrig mer bygga ett eget hem åt en privatperson.

 

1953 i maj lämnade vi ett anbud på nybyggnad av ett ålderdomshem i Tierps Socken. Sven och jag blev kallade till ett sammanträde med byggnadskommittén där man ville ta upp förhandlingar om vissa förändringar som skulle påverka vår anbudssumma. Ordförande i kommittén var en känd landstingspolitiker i Uppland som hette A E Elmroth i Tierp och var bl.a. Landstingets Ordförande i Uppsala. Sammanträdet ägde rum i Hembygden, en Gästgivargård i Gryttjom inte långt från Sockenkyrkan i Tierp.

 

Förhandlingarna drog ut på tiden, jag kände mig stressad för det var samma dag som Barbro skulle avsluta sina fyra år på seminariet och avlägga sin Folkskollärarexamen. Sammanträdet avslutades, det bestämdes att kommittén skulle återkomma om vårt anbud skulle antagas eller ej. Vi åkte i rask takt hem till Gävle så jag kom att infinna mig utanför seminariet exakt vid den tidpunkt då klasserna stod uppradade på den stora trappan framför byggnaden.

 

Det kändes bra att det var den 13 maj som Barbro blev klar samtidigt som att vårt anbud i Tierp antogs, den 13 har varit en lyckodag för vårt företag, anbud som lämnades denna dag i månaden hade många gånger fört lycka med sig

 

 

Vi börjar att bygga vår första bostadsrättsförening

 

Jag hade i samband med att vi i pappas regi byggt kv. Dungen, tre bostadshus i hörnet av Kaserngatan och Parkvägen 1946, kommit i kontakt med Gävle kommuns fastighetschef Louis Campanello. Jag uppsökte och uppvaktade honom om våra möjligheter att få tilldelat ett tomtområde för bebyggelse. Vid den här tidpunkten i början av 50-talet hade den stora saneringen av Söder påbörjats. För att vara med där var vi för små och utan referensobjekt.

 

 

Däremot fick vi en tomt i kv. Väbeln i Olsbacka med stadsplan för radhus. Vid arbeten för Televerket kom vi i kontakt med byrådirektören Georg Hernqvist som satt på Telestyrelsen i Stockholm. Han föreslog oss att vi skulle börja bygga i egen regi. När vi nu fått tomten i Olsbacka tilldelad, rekommenderade han att vi skulle anlita en arkitekt som ritat telestationer åt Televerket. Så fick det bli, Claes Laurent kom med förslag på två radhuskroppar om åtta lägenheter i varje, tre rum och kök med en större hall i övervåningen. Vi sökte byggnadstillstånd och byggnadslov beviljades den 1 mars 1954.

 

 

Denna dag blev dessutom av mycket stor betydelse för vårt företag, Stig Lindgren började sitt arbete att sköta vår kamerala administration, det visade sig vara ett lyckokast. Stig började organisera vår bokföring och skötte även kontakterna vid avtalsskrivning med bostadsrättsägarna samt bokföringen för föreningarna under hand som antalet växte. Under tiden som uppförande av egna bostadshus skedde så krävdes en utökning av personalen med kontorister, där Stig plockade ut russinen, vilka någon blev trotjänare såsom Saga Skärberg.

 

 

 

F ör att återgå till de 16 lägenheterna i Bostadsrättsföreningen Väbeln, så kostade dessa tillsammans 860.000:- kronor.

 

När Stig började hade vi kontorsrummet kvar i huset på Södra Rådmansgatan, alltså samma hus som vi växt upp i. Vi hade även delad telefon med mamma, varför det ibland uppstod irritation när mammas samtal med sina väninnor drog ut på tiden. När Barbro och jag i januari 1954 lyckats få en lägenhet på Hantverkargatan 54, så kunde vi flytta ner kontoret på gården i mitt ungkarlsrum på Rådmansgatan.

 

För att återgå till byggnationen var Sven arbetsledare för kv. Väbeln. Jag skötte fortfarande småarbetena på stan samt planerade inköpen och leveranserna till byggena. Det gällde nu att fortsätta uppvakta Fastighetskontoret för att få ytterligare tomter för bebyggelse. Vi var angelägna att kunna fortsätta med ett nytt objekt i nära anslutning till att avslutningen skedde av tidigare.

 

Den 18 juni 1956 kunde vi påbörja nytt radhusobjekt i kv Skruvstycket i Sörby. Min skolkamrat sedan läroverket Hans Åkerlind arbetade på ett arkitektkontor i Stockholm och efter kontakt med honom åtog han sig att rita radhusen i Skruvstycket. Inflyttning i radhusen skedde under februari och mars 1957 då bl.a. vår kamrer Stig och Kerstin Lindgren flyttade dit.

 

 

Underskrifter beträffande ombyggnad av Gefle Teater.

 

Sammanställning av utförda byggnadsprojekt under åren 1949 – 1979

 

1949

Pressbyrån

Kiosk, vänthall

om-tillbyggnad

 
   
 

Elverket

Nätstationer

nybyggnad

 

1950

Mattssons Fisk

Kontor-lager

nybyggnad

 
 
 

Grönlunds Fisk

Kontor-lager

nybyggnad

 
 

Gävlefisk

Kontor-lager

nybyggnad

 
   
 

Kratte Masugn

Våghusruin till kyrksal

restaurering

 
 

Tierps köping

Affärs-bostadshus

nybyggnad

 

1951

Hotell Gästis Tierp

Rumsannex

nybyggnad

 
     
 

Konsum Söderfors

Varuhall

nybyggnad

 

1952

Järbo kommun

Bostadshus

nybyggnad

 
 

1953

Östman Olsbacka

Villa

nybyggnad

 
         
 

Nordahl Olsbacka

Villa

nybyggnad

 
 

Gävle stad

Omklädnads byggnad Brynäs

nybyggnad

 

1954

Televerket Valbo

Automatstation

nybyggnad

 
 

Televerket Bomhus

Automatstation

nybyggnad

 
 

Televerket kv Räven

Tele-posthus

ombyggnad

 
 

Brf Väbeln

Radhus 16 lägenheter

nybyggnad

 

1956

Gävle stad

Gefle Teater

ombyggnad

 

1957

Brf Skruvstycket

Radhus 24 lägenheter

nybyggnad

 

1958

Brf Sätern Stigslund

Radhus 28 lägenheter

nybyggnad

 

1959

Stadsdiket Norr

Egen förv. Bostadshus, kontor

nybyggnad

 
 

Gävle stad Strömsbro

Pensionärshem

nybyggnad

 
 

Korsnäs AB Bomhus

Villor-kedjehus Kyrkbacken

nybyggnad

 
 

Brf Ängslyckan Stigslund

Radhus 17 lägenheter

nybyggnad

 

1960

Jio-bolaget Söder

Lager-kontor

nybyggnad

 
 

Korsnäs AB Bomhus

Villor Permånsfallet

nybyggnad

 

1961

Brf Furubo Stigslund

Radhus 42 lägenheter

nybyggnad

 
 

Gavlegårdarna Norr

Kontor

nybyggnad

 
 

Brf Gläntan Stigslund

Bostadshus 24 lägenheter

nybyggnad

 

1962

Brf Sörbyvallen Sörby

Radhus 9 lägenheter

nybyggnad

 
 

Brf Fallet Stigslund

Bostadshus 24 lägenheter

nybyggnad

 
 

Gävlefisk Brynäs

Lagerbyggnad

nybyggnad

 

Brf Musseronen Fridhem

Kedjehus 12 lägenheter

nybyggnad

 

Gefle Kolimport

Kontor Skansen

nybyggnad

1963

Kv Bygdekikaren 9

Egen förv. 18 lägenheter

nybyggnad

 

Korsnäs AB Bomhus

Villa Spangenberg

nybyggnad

 

Brf Blåskägg Sandvik

Radhus 10 lägenheter

nybyggnad

 

 
   
 

 

Gävle stad Socialvård

 

Administration

 

nybyggnad

 

Gefle Kolimport

Garage Skansen

nybyggnad

 

Dannemora kommun

Centralskola Österbybruk

tillbyggnad

 

Dannemora kommun

Affärs-bostadshus

nybyggnad

 

Tierps köping

Bostadshus kv Diamanten

nybyggnad

 

Televerket Bomhus

Automatstation

tillbyggnad

 

Gävle stad Socialvård

Kontor

ombyggnad

1964

Elverket kv Räven

Nätstation

nybyggnad

 

Brf Stammen Fridhem

Radhus 40 lägenheter

nybyggnad

 

Kv Bygdekikaren 10

Egen förv. 18 lägenheter

nybyggnad

 

Brf Spartallen Varva

Radhus 24 lägenheter

nybyggnad

 

Elverket

Ställverk

nybyggnad

1965

Brf Lillhagen Bomhus

Radhus 75 lägenheter

nybyggnad

 

Kyrkoförvaltningen

Bårhus g:a Kyrkogården

ombyggnad

 

Gävle stad Fridhem

Pensionärshem 33 lägenheter

nybyggnad

 

Gävle stad Norr

Stadshuset

ombyggnad

1966

Brf Nyvall Bomhus

Radhus 30 lägenheter

nybyggnad

 

Gävle stad Brynäs

Lager-förråd Baggarevarvet

nybyggnad

 

Gävle stad V-verket

Pumpstation Strömsbro

ombyggnad

 

Televerket Valbo

Kontor

ombyggnad

 

Korsnäs AB Bomhus

Bank – Restaurang

ombyggnad

1967

Gävle stad Bomhus

Pensionärshem 20 lägenheter

nybyggnad

 

Gävle stad Bomhus

Daghem

nybyggnad

 

Televerket Valbo

Förråd

ombyggnad

 

Brf Grandungen Bomhus

Radhus 38 lägenheter

nybyggnad

1968

Kv Natt o Dag Norr

Egen förv. 32 lägenheter

nybyggnad

 

Gefle Kolimport

Fundament oljetankar

nybyggnad

 

Elverket Norr

Kontor kv. Kantorn

ombyggnad

 

Brf Trattskivlingen

Radhus 25 läg, Höjersdal

nybyggnad

 

Kv Strävsoppen

Villor 18 st Höjersdal

nybyggnad

1969

Kv Rosenhättan

Kedjehus 10 st Höjersdal

nybyggnad

 

Kv Baggaren Brynäs

Egen förv. 36 lägenheter

nybyggnad

 

Televerket Sandviken

Telestation

ombyggnad

 

Kv Ardennern m fl

Tvärenvillor 31 st

nybyggnad

 

Storviks Kraft

Ställverk Valbo

nybyggnad

 

Televerket

KV.Räven

ombyggnad

1970

Brfr Bäckhagen Sätra

Radhus 109 lägenheter

nybyggnad

 

Gävle stad Söder

Atelje-bostad kv Vreten

nybyggnad

 

Gävle stad Väster

Västertullskolan

ombyggnad

 

Korsnäs Ab Bomhus

Skogskontor

nybyggnad

 

Kv Gestricius Norr

Egen förv. 64 lägenheter

nybyggnad

1971

Brf Persbacka Varva

Radhus 24 lägenheter

nybyggnad

 

Brf Mården Sätra

Radhus 60 lägenheter

nybyggnad

1972

Kv Spillkråkan Sätra

Villor 10st X 72

nybyggnas

 

Brf Vesslan Sätra

Radhus 47 lägenheter

nybyggnad

 
   
 

 

Gävle stad Skolor

 

Mottagningskök

 

ombyggnad

 

Gävle stad Valbo

Alborgahemmet

ombyggnad

 

Gavlegårdarna Sätra

Radhus 288 lägenheter

nybyggnad

1973

John H Sörby Urfjäll

Affärshus kv Lokstallet

nybyggnad

 

Lindqvists Bil

Bilverkstad

ombyggnad

 

Westlund & Söner

Tryckeri Sörby Urfjäll

nybyggnad

 

Gävle stad Söder

Vandrarhem kv Åldermannen

tillbyggnad

 

Gävle stad Valbo

Barnstuga Markheden

ombyggnad

 
 

Gävle stad Stadshus

Ren. utvändiga fasader,tak

ombyggnad

1974

Hamrånge Kyrka

Renovering av kyrkorum

ombyggnad

 

Bröderna Cederlöf

Lagerbygnad

nybyggnad

 

Hille Kyrka

Nytt kapprum, dörr utv koret

ombyggnad

 

Sandrews Bio

Nya biolokaler

ombyggnad

 

Länsförsäkringar

Kv Gesällen kontor

ombyggnad

 

Gefle Handtverksför.

Kontor

ombyggnad

 

Gadöborg Valbo

Villor 3 st Gadöborg

nybyggnad

 

Gadöborg Valbo

Radhus 26 läg. Friköpta

nybyggnad

 

Bille Varva Bille

Villor 22 st

nybyggnad

 

Varva

Radhus 26 st friköpta

nybyggnad

1976

Landstinget Sjukhus

Ambulanshall

nybyggnad

 

Mattssons Smide

Kontor

ombyggnad

1977

Hille Varva

Villor 5 st

nybyggnad

 

Hille Forsby

Villa 1 st

nybyggnad

 

Gefle Dagblad

Kontor

ombyggnad

 

Valbo Kyrkoråd

Ekonomibyggnad

nybyggnad

 

Västbyggeby Valbo

Villor 10 st

nybyggnad

 

Gävle Trådfabrik

Verkstadsbyggnad

nybyggnad

 

1949-1979 har reparationsavdelningen utfört underhåll och mindre ombyggnader till privatpersoner, företag, försäkringsbolag, Televerket, Gävle stad, Stadshypoteket, Korsnäs AB och egen fastighetsförvaltning. Arbetsstyrkan har där varit mellan 5 och 15 anställda.

 

 

 

 

 

Klicka för att läsa texten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

——————————————————————

Länkat och sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

 


Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website