Byggmästare Gunnar Fahlstedt berättar, Del 4

 

 

 

Del IV

 

 

 

 

BYGGNADSFIRMAN EFTER 1949

 

Studiebesök

 

Byggnadsfirman som inte bygger

 

Anställda inom företaget

Anställda verkmästare och teknisk personal

Kamerala administrationen

Kontorister

Löneförhandlare m m

Kollektivanställda byggnadsarbetare

 

Arbetsledarnas roll som mellanhand arbetsgivaren – arbetaren

 

Redovisning över företagets ekonomi under åren 1949-1979

 

Utkast till tal som framfördes till vår kamrer Stig Lindgren vid hans avtackning 1978

 

Myndighetskontakter

 

Här följer ett sammandrag av de vanligaste av våra leverantörer och underentreprenörer och andra kontakter

 

Kontakter inom min roll som byggmästare och fastighetsägare

 

Styrelseuppdrag

 

Min sociala sida

 

Den sociala föreningsverksamheten

 

 

 

 

 

BYGGNADSFIRMAN EFTER 1949

 

Studiebesök

 

Svar på frågor som eleverna i klass 9 t vid Nynässkolan i Gävle ställde vid sitt besök på arbetsplatsen vid byggandet av 109 radhuslägenheter i kvarteret Bäckhagen på Sätraområdet. Besöket skedde den 9/10 1969 och beskriver på ett pedagogisk sätt genomförandet av ett större byggprojekt.

 

 

 

 
1 Företagets namn är AB Ansg. Fahlstedts Byggnadsfirma Sven o Gunnar Fahlstedt.

 

2 Sysselsätter idag c:a 100 byggnadsarbetare inom grupperna trä- grovarbetare och murare städerskor och förrådspersonal samt 10 såsom arbetsledare, utsättare, tidsuppföljare ute på arbetsplatserna. På kontoret finns kamrer och tre kontorister samt två projekteringsingenjörer. Dessutom sysselsättes Sven Fahlstedt som arbetschef och undertecknad Gunnar som byggmästare och företagsledare.

 

3 Pågående och färdigställda antalet lägenheter under 1969 är hittills inflyttade småhus 20 st, hyreslägenheter 36 + 27 = 63 st, samt pågående 109 + 3 7 = 146 st eller totalt under 1969 pågående och inflyttade 229 bostäder. Under året påbörjade lägenheter är 173 st.

 

4 Genomsnittsinkomsten för en byggnadssnickare eller träarbetare ligger på 30.000:- till 33.000:- kronor pr år.

 

5 Arbetsledare inom byggnadsfacket har tidigare i stor utsträckning rekryterats bland företrädesvis skickliga träarbetare som visat lämplighet och är öppna för samarbete. Den utvidgade skolutbildningen idag möjliggör för allt fler att genom fackskolan och tekniska skolor avlägga ingenjörsexamen vilket gör att numera hämtas många från dessa till arbetsledande befattningar.

 

6 Som väl alla förstår är vi inom byggbranschen mycket tacksamma för att slippa snö och kyla samt regn då vi under lång tid arbetar under bar himmel.

 

7 Totalkostnaden för dessa radhus är 10.300.000:­ fördelade på 32 envåningsradhus à 98.500:­kronor och 77 tvåvåningsradhus a 92.500:-.

 

 

8 Organisation på arbetsplatsen är

 

l :e verkmästare

2 utsättare

l tids- och leveransuppföljare

Gemensamhetsackord där alla trä- byggnads- och specialarbetare ingår i ett lag och utför montage och alla övriga inredningsarbeten.

Schaktentreprenör utför alla markarbeten.

Trädgårdsanläggarfirma utför finplanering m.m.

Rörentreprenör

Elentreprenör

Måleriföretag som är vårt dotterbolag.

 

9 Lättbetongelementen tillverkas vid Siporexfabriken här i Gävle och transporteras med 2-3 bilar som går i skytteltrafik hela dagarna.

 

10 Hopfogning av elementen sker genom limning och ingjutning med cementbruk i ursparingar som finns i kanten på varje element.

 

11 Maskiner

Grävmaskiner, bandtraktorer (s.k. Cater-pillar),

dumprar och lastbilar.

Mobil mastkran för betonggjutning av grund och källargolv.

S k giraffkran vid montage av Siporexelementen som utföres i tre arbetslag.

Mobil mastkran för upplyftning av fabrikstillverkade takstolar.

Mindre mastkran för upplyft av taketerniten.

Större borrmaskin som borrar hål för alla rörgenomgångar.

El- och rörentreprenörema använder även maskinutrustning för sina arbeten.

 

12 All utvändigt trämaterial är tryckimpregnerat som ej skall målningsbehandlas.

Fönster oljemålas.

Entrédörrar av teak.

 

13 Uppvärmning av området sker från gemensam panncentral för Sätra.

 

14 Inredningssnickerierna kommer helt färdigmålade in­ och utvändigt från en fabrik i Kramfors som tillverkar c:a 10.000 köksinredningar per år.

 

15 Köksventilator separat i varje lägenhet samt torkskåp av fabrikat Bacho.

 

16 Ventilation i klädkamrarna via springor i dörrkarmarna.

 

17 Lägenhetsskiljande väggar utgöres av 2 st 15 cm lättbetongblock satta med 5 cm mellanrum vari uppsättes 3 cm Rockwoolmatta. Bjälklagen även skilda åt mellan lägenheterna, likaså på vinden mellan lägenheterna.

 

18 Centralanläggning för TV l o 2 samt radio, med uttag i vardagsrum och hobbyrum i källaren.

Avskrift har skett från blyertsmanus. GF.

 

 

Byggnadsfirman som inte bygger

 

Beslut att avveckla byggverksamheten som Ansgarius startade 1913 togs under vånda 1978. Anledningen var att det blev allt hårdare konkurrens vid entreprenaderna då åtstramning skedde med mindre utbud på marknaden samt att produktionskostnaderna för bostäder pressades så att det var svårt få arbetet att vara lönsamt. Samtidigt ville Sven gå i pension vid 60 års ålder och vi kände oss ganska mätta på byggandet och ville ägna oss helt åt vår egen omfattande fastighetsförvaltning med ytterligare inköp.

 

 

 

 

Byggfirman försvinner – Utkonkurrerat av jättarna.

 

Objekt med egen projektering uppförda i egen regi såsom bostadsrättsföreningar, villkor eller för egen förvaltning.

 

Fortsättning enligt ovan samt Anställda inom företaget.

 

Kamerala administrationen, Kontorister, Löneförhandlare mm, Kollektivanställda byggnadsarbetare.

 
 
Arbetsledarnas roll som mellanhand arbetsgivaren ­ arbetaren

 

 

Våra arbetsledare har naturligtvis varit av mycket stor betydelse för genomförandet av våra olika byggprojekt. Några namn var Aron Wahlström, Hilding Edström, Sune Cederström, vår broder Martin, under en kortare tid broder Harry, Harrys pojkar Kjell, Hans och Claes-Göran.

 

En värdefull och nyttig person var Göran Axelsson, som tidigare var anställd på Gefle Byggmästareförening, som organiserade avtalsuppgörelser med byggnadsfacken om projektavtal, ett för branschen nytt sätt att stimulera löneutvecklingen. Där arbetade de olika yrkena tillsammans och delade på den sammanlagda summa som avtalats för hela bygget På det sättet kom man ifrån den dagliga tvistefrågan om hur många timmar som ingick i ackordet enligt uppmätning som gjordes i efterhand på utfört arbete i resp. grovarbete, träarbete och murare. Med den nya lönemetoden försvann svårigheten att bedöma riktigheten av de dagtidstimmar som krävdes.

Redovisning över företagets ekonomi under åren 1949 – 1979

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den 30-12-1988 såldes fastigheterna kv. Finland Söder 39:12, Kv Belgien Väster 19:6 till Sven o Gunnar Fahlstedts Fastighetsförvaltning.

 

Den 30-12-1988 såldes AB Ansg. Fahlstedts

Byggnadsfirma till Reinhold Nord AB. Därmed är epoken som började 1913 i Stockholm av pappa avslutad.

 

Sven o Gunnar fortsatte sedan sin privata fastighetsförvaltning som påbörjats i och med att Kv Stadsdiket N Stapeltorgsgatan byggdes 1960.

Utkast till tal som framfördes till vår kamrer Stig Lindgren

vid hans avtackning 1978

Nästa radhusobjekt blev kv. Skruvstycket där vi satte spaden i jorden den 18 juni 1956. Där flyttade man in under februari och mars 1957, bland de inflyttande då fanns Stig o Kerstin.

 

Stig var inte den ende av oss som är samlade här idag som anställdes 1954, Aron Wahlström började den 13 augusti samma år som snickare för att i november 1956 ta över som arbetsledare.

 

Vi flyttade vårt kontor när det var rivningsdags hemma på Södra Rådmansgatan 8 till Södra Kungsgatan 12, där vi fick för många rum och där jag tror att ingen av oss kände oss riktigt hemma. När så Brunnsgatan 66 var färdigställt återvände vi som hyresgäst i kv. Finland till ett mycket trivsamt kontor på tre rum.

 

Låt namn som Kyrkbacken, Sätern, Fallet, Gläntan, Ängslyckan, Furubo, Sörbyvallen, Musseronen, Tierp, Österbybruk, Blåskägg, Lillhagen, Stadsdiket, Bygdekikaren, Spartallen, Stammen, Nyvall, Grandungen, Ståndaren och Pistillen, Trattskivlingen, Natt o Dag, Gestricius med flera skymta förbi i minnet. Till synes nostalgi att rabbla dessa namn men de rymmer ju mycket av vad vi sysslat med under dessa 24 år.

 

Ett nytt skede av verksamheten inleddes när vi vågade satsa på Stadsdiket, där vi stolta flyttade in i vårt “stora kontor” 1960.

 

Några flickor har ju Stig anställt under årens lopp. Några arbetade en kortare tid. En trotjänare anställdes 1 juli 1961, det var Saga Skärberg.

 

Som Ni förstår skulle jag kunna hålla på länge med att prata verksamhet under dessa 24 år, men låt mig i stället prata om vad Stig betytt för den utveckling som vi i vårt företag fått vara med om under byggandets gyllene år på 50-60- och 70- talen.

 

För att sköta alla förekommande kontorsgöromål på Rådmansgatan, med upptrappning vid bildande och medförande bokföring av bostadsrättsföreningar, utbyggnaden av sociala avgifter med allt det underlag som detta kräver för att erlägga rätta belopp, all statistik som skall till organisationer och myndigheter, uppbyggnad aven hyresförvaltning med alla kontakter som krävs därvidlag, inte minst med bostadssökande och hyresgäster, vaktmästare, trappstäderskor med flera.

 

Den administrativa uppbyggnaden av ett nytt företag. vårt Måleri AB.

 

Till allt detta har Stig ett omvittnat, jag vill säga oslagbart, noggrant, överskådligt nästan kusligt perfekt gjort allt under svällande bokslut för Byggnadsfirman, Bostadsrättsföreningar, Måleri Ab och upprättat alla våra deklarationer under årens lopp.

 

 

Dessa krävande arbetsuppgifter har Du Stig offrat varje år av kvällarna mellan nyår och slutet av mars som vi aldrig nog kan förstå att uppskatta.

 

Där har Kerstin, Eva och Staffan fått avstå mycken tid som dom skulle fått äga och vara tillsammans med Dig.

 

När jag skrev ihop dom här raderna kom jag att besinna mig och tänkte, måtte Stig aldrig be mig skriva ett betyg för jag kommer inte att klara av det, det går inte att sätta på pränt alla Dina meriter och kunskaper.

 

Ett företags viktigaste del är den kamerala, att den avdelningen fungerar är ett livsvillkor Jag vill säga till Dig Stig att tack vare Din orubbliga känsla för korrekthet och organisation står vi på fast mark.

 

Utvecklingen har förändrat våra möjligheter, alla vet ju bakgrunden, jag känner därför att den möjlighet till trygghet för Dig och Din familj som anställningen hos Rainers kommer att innebära gör det här avskedet mindre smärtsamt än eljest

 

Du vet ju Stig att jag under åren varit lättantändlig mot många människor, men det är ej många gånger som vi växlat hårda ord mot varandra och detta kan ju endast förklaras med att vi känt oss så underlägsna det sätt Du skött Ditt arbet.

 

 

För oss känns det tryggt att veta att Du inte överger oss utan håller Din skyddande hand över oss även i fortsättningen.

 

För att Du ska orka upprätthålla Din stora arbetskapacitet ville vi gärna ge Dig ett redskap som ger Dig en möjlighet därtill.

 

Vill Du mottaga denna cykel som ett litet men välment tack för att vi fått ha Dig som vän och arbetskamrat under minst halva Ditt yrkesliv.

 

Tack Stig.

 

Ett stort tack till Stigs starka stöd, Kerstin. Dessa 24 tulpaner rymmer 24 års tacksamhet.

 

Samtidigt vill vi överlämna ett kuvert var till Eva och Staffan som visar vår tacksamhet att Ni släppt till Er far till oss.

 

Vi utbringar en skål för familjen Lindgren.

Myndighetskontakter

 

Stadsarkitektkontoret i Gävle:

Stadsarkitekt Sven H Wranér Stadsplanearkitekt Per-Olof Levert

Fröken Ahlberg, stadsarkitektkontoret

Ingeniör Malmgren, stadsarkitektkontoret

Ingeniör Lennart Edqvist, stadsarkitektkontoret Byggnadsinspektör Filip Persson

Bygnadsinspektör Tore Olsson

Stadsarkitekt Erik Larsson

Stadsarkitekt Gunnar Lidfelt

Vice Stadsarkitekt Erik Glud

Vice Stadsarkitekt Göran Widinghoff

 

Fastighetskontoret:

Fastighetschef Louice Campanello Fastighetschef Tage Johansson Fastighetschef Sture Rosenlund Fastighetsingeniör Bergström Fastighetsingeniör Thorpö

Fastighetsingeniör Nils Aurosell Fastighetsingeniör Lennart Viklund Verkmästare Hall

 

Länsbostadsnämnden:

Länsbostadsdirektör Valter Pettrsson

Ingeniör Lawö

 

Stadsingeniörskontoret:

Stadsingeniör Erik Bergqvist Mätningsingeniör Larsson Mätningsingeniör Hagelin Stadsingeniör Stig Otzen

Stadsingeniör Gunnar Berg

Gävleborgs Sparbank:

Direktör P J Lindgren Kamrer Sven Sandlin

 

Upplandsbanken:

Direktör Harald Westling

 

Svenska Handelsbanken:

Direktör Carl Berndt

Direktör Landgård

Direktör Stig Kemp

Kamrer Lennart Persson

 

Sundsvallsbanken:

Direktör Arne Olofsson

Direktör Jan Eriksson

Direktör Hans Nordgren

 

Gävle-Dala Stadshypotek:

Direktör Tryggve Ahlgren

Kamrer Bent Malmsten

Direktör Leif Delin

 

PK Banken:

Direktör Stig Holmberg

 

Det kan förefalla egendomligt med så många

bankkontakter. Förklaringen ligger i att pengar till

byggnadskreditiv var svåra att komma åt, därför gällde det att ha många kontaktytor.

 

Här följer ett sammandrag av de vanligaste av våra

leverantörer och underentreprenörer och andra

kontakter:

 

Stockholms Byggmästares Ömsesidiga Olycksfallsförsäkringskassa, där pappa redan när han startade sin firma 1913 försäkrade sina anställda.

 

Caltex Oil AB, bensin till bilar.

Arvid Portström, smed, med son Birger. Th. Albrektssson, presseningsuthyrning.

Eriksson & Setterlund byggmaterial, Rune Setterlund.

Karl Jansson & Son, smide Karl och Ingemar Jansson

Järbo Såg & Hyvleri, trävaror.

Arvid Hillgren, snickerifabrik, Mehedeby.

Svedens Murbruksfabrik, puts- o murbruk.

Folke Sjödin Järnhandel Sandviken.

Arvidsbo Grustag, Tierp.

 

 

AB Hjalmar Andersson & C:o, största

byggmaterialleverantören, Åke Bengtzon,

 

Alf Friskman, Rune Nilsson, Lasse Nyberg, Åke Johansson, Rune Larsson.

Stockholms Siporexfabrik

Järbo Grus

Jacob Wennberg största järn o beslagsleverantören, Gösta Westlund.

Dalarnas Ledstångsfabrik, träledstänger.

F.O. Franzen Plåtslageri, Bertil Franzen.

Gösta Andersson AB transporter, grus, grävmaskiner.

Gävle Glasmästeri AB, Gerhard Nilsson

Ab Th. Janssons Jernhandel Tierp

Esbjörns Plåtslageri, Gustaf Esbjörn

Pontus Carlsson Målarmästare.

Lennart Lönn Måleri

Uppsala Läns Skogsägareförening

Ernst Th. Nilsson, Stenhuggeri Gävle.

Berga Stenhuggeri, Kumla, kalksten.

C.P. Lindbom & Son, masonite grustag, puts o murbruk.

Bröderna Cederlöf, kakelarbeten. Eric Cederlöf, Erik Jämtberg.

G. Dahlströms Stenhuggeri.

Jäderbergs Snickerifabrik Järbo

N.A. Nyberg, trävaruhandel, Sven Nyberg

AB Vibroverken, betongvibratorer.

J .EM. Delin AB Gävle keramiska produkter, Leif Delin, Gösta Edelstad.

AB Elinge Såg, Tierp.

A. De Wents Snickerifabrik, Gävle.

Pegels Glasmästeri, Gävle.

Månkarbo Cementgjuteri.

Fahlström & C:o, byggmaterial.

Elektriska Installationsbyrån, Oskar Bodin, Åke Bodin.

Georg Hemqvist, Djursholm, vvs- o elkonsult.

J. Linds Snickerifabrik, Gimo.

Gävle Stenhuggeri, Bergander.

 

Sixten Waldenby Rörledningsfirma, Sixten Waldenby, Jonas Jannerbom,Ove Lindström, Bengt Lindström, Bertil Lindström och Erik Gustafsson

 

Söderbloms Måleri Erik o Lasse Söderblom

Norrlands Rör Gävle Bengt Jämstedt, John Åkerlund

AB Svenska Trähus Husleveranser

Ingeniörsfirman Rolbe

G. Th. Karlssons Plåtslageri, Oskar Karlsson, Carlo Pedersen.

AB Gefle Kolimport. Eldningsolja, Gösta Hansson.

Gävle Lastbilscentral, transporter, Gunnar Larsson.

Upplands Enskilda Bank, bankförbindclse, Harald Westling.

John Nordkvist, Gävle, schaktmaskinarbeten.

Evert Wiberg, parkettläggare.

Firma Botex, Bengt Björnsson, smidesarbeten.

F:a Trädgårdsanläggningar, Albert Lång.

Norelius & Thorsell AB, glasarbeten.

Åkes Golv & Tapetserarfirma, golvbeläggningar, Åke Jonsson.

Bent Carlsson & C:o, kutterspånsfyllning.

Westlund & Söner Boktryckeri AB, trycksaker, Erik o Lasse Westlund.

Alfons Höglund, Gävle AH-bjälklag.

Jonas Jannerbom, vvs- konsulttj änster.

Bygg- & Golvtjänst, golvbeläggningar.

Ingeniör G. Rutbäck, Västerås, statiska konstruktioner.

Elmontör AB, Gävle, elinstallationer, Bertil Hybinette.

AB Valbo Betongindustri.

Nordiska Värme Sana, värme- o sanitetsarbeten.

Gävle Konsulterande Ingeniörsbyrå, Hans Persson, besiktningar.

Gunnar Carlsson Plåtslageri.

Gästrikebetong AB.

Gunnar Fredriksson AB,Stockholm, Reda-skåp.

Trävarufirman C.A. Hällström, byggnadsmateria, Erik Hällström.

F:a Hans Börjesson, Branddörrar.

Hille Snickerifabrik.

Brynäs Fönsterputs.

AB Ankarsrums Bruk, spisar.

Baggströms Måleri, Sandviken.

AB Wivall, Sundsvall, beslag.

AB Skånska Cementgjuteriet,Valbo.

Arkitekt SAR Hans Åkerlind, vår arkitekt.

Ing. Sigurd Landqvist, elbesiktningsman.

AB Höglunds Patenteh. Alfons Höglund, bjälklag.

Erik Lindberg Färhandel, tapeter Bertil Lindberg.

Civ.ing. Bengt Landqvist, elkonsult.

Golv o Kakelsättnings AB.

Gefle Elektriska AB, kylskåp, Ragnar Ihdeman.

Ab Svensk Rörförädling, Mellby-garage.

Värme- o Sanitetstekniska Byrån, vvs-besiktning,konsult.

Specialtekniska KB, Gävle, Ingemar Widlund.

Målerifirman Peder Öster AB.

Gävle-Dala Sradshypoteksförening, fastighetslån, Tryggve Ahlgren.

Norrlands Tryck- o Kompressorputs.

Gefle Byggmästare Förening, ackordsmätning.

Svenska Arbetsgivareföreningen.

Rörbergs Sandtag.

AB Kasper Höglund, asfaltarbeten.

Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Sten Källenius.

Städernas-Hansa, försäkringar.

Svenska Vägaktiebolaget, asfaltarbeten.

AB Husvagnar, manskapsbodar, arbetsplatskontor.

 

Arkitekt Erik Glud, ritat Blåskägg i Sandviken, Natt o Dag och Gestricius i Gävle.

 

AB Bil & Buss, Gävle, arbetsledarebilar och Pick-upar.

Gävle Lastbilscentral.

Hotell Baltic, Gävle, personalfest.

Ingeniör Curt Nielsen, besiktningsman.

Skeppets restaurant, besiktningsluncher.

Kommanditbolaget Ringcentralen, bildäck, Arne Björstad

Rainers Revisionsbyrå, Leif Rainer

Trävarufirman Sigvard Trybom AB.

Firma Astor & C:o, fönstertätning.

AB Vanadis Elektriska, elinstallationer.

Strömsbro Rör AB, vvs-installationer.

Philipssons Bil AB, personbilar.

AB Gavlegårdarna, Tage Johansson, Nils Svärd

Asea-Skandia, kylskåp.

Ingeniör Hans Persson, besiktningsman

 

 

Man kan fråga sig varför jag noterat alla dessa firmanamn;

Det är för att nämna några av de många företag som var verksamma inom vår bransch under de år vi drev byggnadsfirman.

Kontakter inom min roll som byggmästare och fastighetsägare

 

 

Mina uppdrag i Gävle Byggmästareförening och Gävle-Dala Fastighetsägareförening har medfört att jag kommit i kontakt med kollegor inom dessa två branscher, vilka kan vara av intresse att redogöra för vilka dessa varit, vilket följer här nedan.

 

I Byggmästareföreningen 1957 fanns då medlemmar från riksföretagen Armerad Betong 189 anställda, Anders Diös

AB, 254, AB Hus- och Kraftbyggen, 123, Byggnads AB Konstruktör Gävleföretag, 499, CP Lindbom & Son AB, Gävle, 172, Byggnadsfirman Gottfrid Lindgren, Uppsala, 94, AB Söderman & Söner, Sandviken, 113. Vår byggnadsfirma, 77 anställda.

 

1973 hade Fahlstedts Byggnadsfirma med dotterbolag Fahlstedts Måleri 161 anställda.

 

Chefer i Gävle som jag hade kontakt med vid den tiden var för Diös, Erik Östhol, Hus- och Kraft, Eric Sundin, Konstruktör, Justus Hjort och John Mårtensson, Lindbom & Son, Joppe Lindbom och Gunnar Lindbom, Lindgrens, Bernt Zeffer och Söderman & Söner, Lennart Söderman.

 

Dessa personer var styrelseledamöter i föreningen. Senare kom Bertil Österlund, Rune Bergström, och Gustaf Harrbäck att avlösa John Mårtensson från Konstruktör. Ove Swedinger kom även att tillhöra styrelsen. Min ordförandeperiod kom att omfatta 7 år.

 

Sedan vi 1960 byggt vår första hyresfastighet i kv Stadsdiket, N Stapeltorgsgatan 4, blev vi medlem i Gävle Fastighetsägareförening, sedan gjordes en sammanslagning med föreningarna i Bollnäs, Hudiksvall och Ljusdal. Ytterligare skedde ett samgående med Fastighetsägareföreningen i Dalarna. Detta ägde rum under min ordförandetid, namnet blev Gävle-Dala Fastighetsägareförening. Ordförandeposten i föreningarna varade i 10 år.

 

Jag har haft uppdraget som partsledamot i Hyresnämnden för Gävleborg och Dalarna. Detta uppdrag lämnade jag med anledning av att föreningen tyckte jag var för gammal, på hösten 2001.

Styrelseuppdrag

 

 

Yrkesrelaterade styrelseuppdrag:

 

AB Ansg. Fahlstedts Byggnadsfirma

Sven o Gunnar Fahlstedt

 

Fahlstedts Måleri AB

 

Gävle Byggmästareförening Ordförande

 

 

Privata styrelseuppdrag

Gefle HandtverksföreningKassaman och Fastighetsförvaltare

Fastighetsföreningen Gefleborg Ordförande

Handelssocieteten i Gefle Vice ordförande

De Handikappades Hus i Gefle Ordförande

 

Politiska uppdrag

Gävle Energi Ledamot

Stadsrevisionen Ledamot

Brynäs Bygg AB Ledamot

Fritidsuppdrag:

Gävle Cancerfond Ledamot

Gävle Simsällskap Ordförande

Odd-Fellow Logen nr 52 Gefleborg Övermästare

Odd-Fellow Lägret nr 10 Tre Pelare Huvudpatriark

Huvud- o ExhuvudpatriarkFörbundet Vice ordförande

Odd-Fellow Storloge Storrepresentant

Handelsklubben i Gefle Klubbmästare

Min sociala sida

 

 

Min uppfattning om mig själv när jag ser tillbaka på min ungdom, var att jag belastades av stor blyghet. Jag hade svårt att kunna närma mig flickor och hade bara en liten skara av pojkkompisar En av orsakerna kan ha varit, som jag först senare förstod, att pappa var 49 år när jag föddes och att han av åldersskäl ej skulle leva så många år efter det jag blivit myndig. Detta hämmade mig i mitt sociala liv. I stort inskränkte sig min fritid till livliga besök på våra biografer i Gävle.

 

Jag var 25 år när pappa avled och fick då en känsla av behov att söka mig till mina gamla skolkamrater, där Erik Westlund och jag började skolgång tillsammans på Södra Skolan, senare Hans Åkerlind och Sven-Inge Marck i realskolan. Vi skolpojkar, och även sedan skoltiden låg bakom oss, träffades på kvällarna för att gå Nygatan upp och ner mellan Centralgatan och Västra vägen. Som jag förstått senare var det väl ett sätt att nå kontakt med flickor. Men blygseln höll mig tillbaka.

 

1950 i slutet av januari var det en sådan där kväll då Erik berättad att han tog lektioner för att ta körkort och undrade om jag var villig att låta honom få övningsköra med Chevroleten av 1947 års modell som vi övertog i firman när pappa dog. Jag var positiv och det bestämdes att vi påföljande söndag skulle göra en övningstur. Erik återkom under veckan och undrade om hans flickvän Anita Grees, som var från Sandviken, kunde få följa med, men då ville hon ha med sig en flickkompis. Det var ju en utmaning för mig att komma att sitta så nära en flicka som det skulle bli en hel dag i bil. Det positiva svar jag gav då, kom ju att påverka hela min framtid. Det var då Barbro Randström kom in i mitt liv. Jag tror att det var mitt liv dittills stora överraskning att jag klarade detta prov. Jag minns att vi lämnade av Erik och Anita hos hennes föräldrar och att Barbro och jag fortsatte hem till hennes hem. Att träffa ytterligare nya människor samma dag var en stor prövning, jag hade lätt för att rodna och känna hetta i mitt ansikte. Jag bjöds på te hos familjen Randström och samtalade med hennes föräldrar. Jag har inget minne av att Barbro och jag bestämde oss för att träffas vidare.

 

 

 

Vi hade en reparation efter en stor vattenskada på folkskoleseminariet i Gävle. Måndagen efter tittade jag till arbetet och var på väg därifrån när jag mötte Barbro i en av korridorerna. Jag visste ju att hon studerade där och tanken att träffa på henne fanns naturligtvis. Vi pratades vid och vi kom överens om att gå på bio tillsammans. Efter detta har vi levt ihop, vilket är när jag skriver detta drygt 55 år.

 

Jag har Barbro att tacka för mycket, främst att vi fått fyra välartade barn, Eva 1954, Peter 1957 ett hopp till 1964 då Kristina föddes och sladdbarnet Karin som kom 1968. De har varit till stor glädje för oss.

 

De har under åren givit oss 11 barnbarn.

 

 

 

Barbro har varit ett stöd för mig. Som företagare med stort ansvar för att firman ekonomiskt skall överleva, är att familjens ekonomi sköts så bra, att den lön som vi tilldelade oss inte var för stor utan att vi höll oss inom ramarna, och lät överskott i firman stärka dess ekonomi.

 

Då jag till största delen skötte kostnadsberäkningarna för underlag till anbudsgivning och projektering av egna objekt krävde de många gånger arbete över helgerna. Då hade Barbro ansvaret och rent fysiskt ett tungt arbete med fyra barn. Så här efteråt förstår jag att hon var kolossalt lojal mot mig när det gällde företaget.

 

När jag nu ser tillbaka förstår jag inte att det accepterades. Hon fann sig, och var alldeles för undfallande. Jag har nu upptäckt att hon karskat upp sig och framhåller sin åsikt och hävdar den med all rätt, jag erkänner nu att hon nästan alltid är den som haft rätt. Det är stimulerande och nyttigt för mig.

 

En annan stor styrka hos Barbro har varit hennes känsla för hemmets ekonomi, det har varit vår familjs stora tillgång, vi har aldrig vad jag kan minnas “bråkat” om pengar.

 

Vi lever nu ett behagligt pensionärsliv, vi är lyckligt lottade att få bo i villa i kv Lövsångaren, Strömsborgsvägen 5. Vi har vårt paradis uppe i Ramsjö där vi tillbringar ett par månader under sommaren och sedan 1998 i vårt fritidshus i Tällberg. Tillsammans med att vi har ett lagom föreningsliv och en god vänkrets känner vi oss privilegierade, att njuta på vår ålderdom.

 

I sammanhanget med att beskriva vår fritid får jag ej glömma Tranholmen som vi förvärvade 1978 och där vi tillbringat delar av somrarna. År 2000 tog Kristina och Karin över. Men efter några år ansåg sig Kristina och hennes familj, som är bosatta i Frankrike, att de ej hade tid att nyttja huset tillräckligt mycket utan önskade hoppa av. Därför återköpte vi fastigheten 2007.

 

Vi finner stor tillfredsställelse i att även för våra barns familjer, dessa fritidshus är en källa för rekreation.

Den sociala föreningsverksamheten

 

Ett annat stort fritidsintresse har varit engagemanget i Odd-Fellow. Sven och jag invigdes i januari 1956, för övrigt samma år som medlemskapet i Gefle Handtverksförening började. Från början fann jag ritualerna vid gradgivningarna lite svårtolkade och ålderdomliga, Under de första åren växte ändock ett starkare intresse fram. En viktig del till detta var att jag erbjöds att deltaga i ämbetsmannaarbetet, vilket hade till följd att närvaro krävdes för att besätta tilldelad post vid sammanträden. På det sättet kom jag att besöka Logen regelbundet vid våra sammanträden två torsdagar i månaden.

 

Jag blev vald till Undermästare 1969 för att tillträda som Övermästare 1971. Min föregångare på ämbetet var Hans Börjesson, inom parentes en egenföretagare som levererade en smal sektor av byggnadsmaterial till vårt företag. Det var lärorika år och kan jag väl säga att den blyghet som jag levde med under mina ungdomsår, lärde jag mig att bemästra tack vara att jag i Odd-Fellow tvingades att prata offentligt inför folk. Inom Odd finns en påbyggnad av Logeverksamheten som heter Lägret, där tjänstgjorde jag som 2:e Bevakande, vilket är liktydigt med Ceremonimästare i Logen.

 

Efter fyra år på denna post och ytterligare två år valdes jag till Huvudpatriark, alltså ledare av Lägret, detta var 1980-1982. Inom Odd-Fellow fann jag många Bröder som har blivit goda vänner för livet. Barbro kom att intressera sig för en Fruförening som makar till Bröderna har tillfälle att bli medlem i. Hon har under många år varit dess ordförande, är det alltjämt detta år 2006. Samtidigt har hon under en lång följd av år varit ledare och inövare av ett Luciauppträdande som framförs varje decembermånad i Logerna samt även vid Getle Handtverksförenings julsammanträde och under senare år även vid Stroke-föreningens julfest. Numera har yngre krafter tagit över. Ar 2005 lämnade jag Odd-Fellow.

Medlemskap i Gefle Handtverksförening sedan 1956

 

En förening som jag ägnat mycken tid åt är Gefle Handtverksförening, en förening med mycket gamla anor, enligt gamla urkunder bildades den 1742. Det var under skråväsendets tid, då det fordrades godkännande för att som Mästare bedriva ett handtverksyrke. Mästaren var skyldig att ha lärlingar anställda för att utbilda dessa. Dessa pojkar fick slita mycket ont men hade mat och logi hos Mästaren. Dock säkert mycket dåligt betalt under lärlingstiden. Min farfar som innan han blev kakelugnsmakare var gesäll som plåtslagare, praktiserade under gesäll tiden utomlands. Som jag omtalat tidigare hade han kakelugnsfabrik i Arkhyttan i Dalarna efter att ha arbetat på en fabrik i Stockholm. Om sommaren satte han upp kakelugnarna i Stockholm. Det var mycket vanligt, att främst murare och “mursmäckor, kvinnliga murarhantlangare” arbetade sommartid i Stockholm och återvände på hösten till Dalarna.

 

Jag kom att tillhöra Gefle Handtverksförenings styrelse under en lång följd av år, invaldes under Boktryckare Bernhard Löhmans Ordförandetid på 60-talet. Genom min bakgrund som förvaltare av våra egna fastigheter kom jag att samarbeta nära med föreningens dåvarande Kassaman sedan 50 år, advokaten Gösta Malmsten som även ansvarade för Föreningens fastighet i kvarteret Kvinta på N Köpmangatan 12, mellan Rudammsgatan och Nygatan.

 

 

 

 

Fastigheten inköptes i slutet av 60-talet av Byggnadsfirman Anders Diös som projekterat och byggt fastigheten. Den dominerande hyresgästen var Länsarbetsnämnden och Arbetsförmedlingen. Under åren då dessa var hyresgäster skedde ombyggnader för anpassning till deras förändrade arbetsförhållanden. Dessa ombyggnader utfördes av vårt företag med Handtverksföreningen som beställare. Vår kombination, jag som aktiv förvaltare och Gösta som advokat, ett gynnsamt, gott samarbete, vilket resulterade i att föreningen kunde bygga upp en god ekonomi. När Gösta Malmsten ville avveckla kassamannens och fastighetsförvaltarens uppdrag, erbjöds vårt företag att överta sysslan som kassaman och förvaltare. När vår kamrer Stig Lindgren slutade i vårt företag, kom Gävleborgs Fastighetsägareförening att sköta räkenskaperna. Personligen övertog jag sysslan som kassaman och förvaltare och kvarstod som sådan till år 1998.

 

Det har varit en mycket stimulerande uppgift att medverka till den goda ekonomi som föreningen åstadkommit. Tillsammans med styrelsen och dess ordföranden har det varit ett mycket roligt uppdrag som jag med saknad lämnade, det skedde på mitt eget förslag på grund av åldersskäl. Ordföranden under min tid har varit förutom Bernhard Löhman, Arne Björstad, Karl Raak, Rolf Brynte och den nuvarande Nils-Erik Pettersson. Under de år som jag suttit i styrelsen kan jag säga att jag deltagit i så gott som samtliga medlemsmöten och styrelsesammanträden, det har varit ytterligt trivsamt och givit Barbro och mig många goda vänner.

 

 

Medlem i Handelssocieteten i Gefle sedan 1970

 

Handelssocieteten i Gefle är en sammanslutning som funnits alltsedan 1738, den förvaltar ett flertal fonder som tillkommit under 1800- och 1900-hundratalen. Dess främsta verksamhet bedrivs i form av att tillhandahålla bostäder med subventionerade hyror till anhöriga som varit knutna till handelsverksamheten i Gävle. Under tidigare sekler har Societeten varit av stor betydelse för stadens utveckling, innan kommunallagar tillkom på 1870-talet styrde och ställde Societeten mycket av stadens verksamheter, bl.a. kan nämnas att Böna Fyr bekostades av Societeten med flera för staden angelägna ärenden.

 

Genom dess kassaman kom jag att tillhöra Societeten på 1970 talet och varit verksam som fullmäktigeledamot sedan 1980 talet för att på 90-ta1et vara vice ordförande.

 

Ett gott samarbete har varit rådande mellan främst kassamannen Tryggve Ahlgren som skött kapitalförvaltningen på ett utomordentligt skickligt sätt, som givit Societeten stora möjligheter att idka omfattande stöd till olika behov inom de områden som stadgarna ger tillåtelse till. Under min tid som medlem har Societetens ordförande varit Leif Delin, Sture Ericsson, ägare och vd för Pixfabriken som efterträddes av juvelerare Nils Hildebrand.

 

För egen del har arbetet inom arbetsutskottet, bestående av Tryggve Ahlgren, Nils Hildebrand och jag själv, varit stimulerande. Under den tiden har bl.a. inköpts två fastigheter i samma kvarter, Syrenen, i villastaden, som de tidigare av Societeten förvaltade och ägda bostadsfastigheterna. Torgny Hjalmarsson efterträdde år 2005 Tryggve Ahlgren som kassaman och fastighetsförvaltare.

 

Handelssocieten har att utse ordförande för Stiftelsen De Handikappades Hus i Gävle. Stiftelsen tillkom genom en donation av en person som 1970 skänkte 300.000:- , vilka användes till att bygga Tullbomsgården. En byggnad som möjliggör för dryga 20-talet handikappföreningar att bedriva dagverksamhet jämte föreningsmöten. Vid dess tillkomst var den unik i vårt land och har fortfarande en omfattande betydelsefull social verksamhet.

 

Efter ett par årtionden framfördes önskemål att lokalytan skulle utökas och samtidigt genomföra en modernisering av byggnaden. Projektering skedde och en utbyggnad kunde genomföras i början av 90-talet.

 

De ekonomiska förutsättningarna möjliggjordes genom ett stort bidrag från Handelssocieteten på dryga två miljoner kronor samt bidrag från Allmänna Arvsfonden och bidrag från Länsarbetsnämnden. Den sammanlagda byggkostnaden uppgick till drygt 2,5 miljoner kronor. Sedan 1990 har jag haft förmånen att vara Stiftelsen ordförande till 2005 då jag efterträddes av nuvarande kassamannen och förvaltaren i Handelssocieteten, Torgny Hjalmarsson.

 

 

Medlem i Gävle Södra Rotary Club sedan 1970

 

Inom föreningslivet i Gävle invaldes jag 1970 att bli medlem i Gävle Södra Rotary Club, som har sina sammanträden varje fredag. Jag har där varit företrädare för byggnads- och fastighetsförvaltningsklassifikationen. Där förekommer vid alla lunchsammanträden ett föredrag med anknytning till samhälls- och annan verksamhet i olika aktuella ämnen. Det är ofta intresseväckande uppgifter om vad som rör sig i staden av väl insatta både medlemmar och utomstående. Våra fredagsmöten sker f.n i. Pelarsalongens restaurants lokaler i Gamla Grand Hotell. Medlemskapet har inneburit många kontakter med skilda personer med uppgifter i arbetslivet och i kommunal förvaltning, som underlättat att sköta min egen uppgift i bedrivandet av vår verksamhet. Det har varit och är trivsamt att under lunchätande samtala och lyssna till andra människors syn på tillvaron, ett tillfälle att träffa personer som jag ej skulle ha velat vara förutan.

 

Sedan år 2005 sker sammanträdena på Söderhjelmska Gården, för att nu ske på en restaurang i Valandhuset som heter Bara-Vara.

Medlem i De Erfarnas Klubb sedan 2003

 

1905 träffades för första gången herrar som var engagerade i det politiska livet i Gefle på ett av stadens kaféer för att diskutera samhällsfrågor. Medlemsantalet är begränsat till 25 män som skall vara pensionärer. Sammanträden sker varje tisdag och f.n. på Vandrarhemmet.

 

Lika som i Rotary förekommer vid varje sammanträde föredrag av egna medlemmar eller inbjudna.

Medlem i Hembygdsföreningen Gefle Gille

Medlem i PUG – Pensionärsuniversitetet Gävle

 

 

——————————————————————

Länkat och sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website