Bomhus var ett hinder för ryssen – av Jan Sterner

 

Publicerat i Arbetarbladet  den 28 februari 1990

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

 Klicka på bilderna för att förstora dem!

 

 

Var det Kjell som gav namn åt Källö och Källmur?

Var det metallen koppar som namngav Kopparviken? Eller var det en som “koppar”, alltså en fältskär, någon som slår åder?

Jan Sterner reder ut begreppen.

 

Namnet Bomhus är troligen inte så gammalt. Det uppstod vid 1700-talets mitt. Enligt Jan Holmström i hans uppsats Några ortnamn vid Gästrikekusten i från Gästrikland 1947 beror namnet på att en bom la­des ut över den smalaste delen av Gävlefjärden för att hindra ryska krigsfartyg från att ta sig in i sta­den. Dessutom byggdes ett hus där bommen fästes vid en udde.

 

Tyvärr händer det att folk tappar bort det enkla sambandet med ordet bom och uttalar namnet som “Båm- muss“.

 

 

 

FLISKÄR

 

Vid Fliskär låg kronans varv på 1500-talet. Namnet har tolkats både som “Flis-skär” på grund av flisorna från skeppsbyggandet och som “fli­skär” av fly eller fli som betyder “grund vattensamling” i äldre svens­ka och dialekt. Sannolikt är det fly som ingår och fått det dialektala ut­talet från Gävletrakten med långt i.

 

Under 1500- och 1600-talen var Bomhusområdet platsen för fäbodar och fiske. Borgarna i Gävle hade fä­bodar som hetter Källmur, Kuppbol och Nyberg. Dessa och Holmsund utvecklades till lantgårdar precis som fäboden Brynäs gjorde på 1600- talet. Nybergsallén, Kuppbolsvägen och Källmursvägen bevarar deras namn i våra dagar.

 

Nyberg var en ås som genom land­höjningen höjde sig ur vattnet. Det var det “nya berget”. Kuppbol kom­mer av ordet kopp, “kupp” i Valbo­målet, som här betyder kulle och är släkt med huggkubb och kobbe. Bol betyder “boställe”, “gård”.

 

Källmur och Källö kan höra ihop med personnamnet Käll eller Kjell efter en ägare på 1700-talet. Det är också möjligt att Käll kommer av ordet “källa“. Mur är detsamma som myr. Källö gård bildades av fäboden Kuppbol.

 

HOLMSUND

 

Holmsund har namn av ett sund som gick från Gävlefjärden förbi nuvarande Holmsund över till Karskär. Kastet och området där kyrkan nu ligger bildade en ö som kallas Holmsundsöhn på kartor från 1600-talet.

 

Tänk så fort kustlandet förändras genom landhöjningen!

 

Sundet försvann alltså men dess namn lever vidare som en benäm­ning på lantgården.

 

Kastet var under medeltiden en ö, men den kom under landhöjningen att växa ihop med Holmsundsön. Namnet har att göra med fisket. Or­det kast kunde i fornnordiskan och i dialekterna betyda detsamma som “varp”, alltså det ställe där man kas­tar ut näten för fiske.

 

Kopparviken i Kastet behöver inte innehålla metallen koppar utan kan ha fått sitt namn efter en “koppare”, ordet för kopparslagare, tillverkare av kopparkärl, ett yrke i utdöende. Det har allså ingeting med baksmälla att göra!

 

En annan betydelse av koppar var fältskär, en som “koppar”, det vill säga slår åder. Att tappa av lite blod ansågs som ett oundgängligt sätt att lindra sjukdomar.

 

Ibland är det omöjligt att säga vil­ket ord som ingår i ett namn vilket framgår av följande namn: ön Orarna kommer av dialektordet ora som betyder “leka, om strömming“.

 

Kar är ett ord som har flera bety­delser: brokar som är en timrad kista fylld med sten till stöd för en bro och som kan komma ifråga här, eftersom det av kartorna att döma funnits en bro mellan Karskär och Sikvik, då Karskär fortfarande var ett skär i vattnet. Laxkar rör det sig knappast om eftersom sådana bara fanns i strömmande vatten.

 

Ingenting hindrar att det varit nå­got i naturen på skäret som liknats vid ett kar.

 

Härute finns Långharen, Lövharsudden och Sjöbodharen i vilka ing­år ordet har. Det betyder “litet ste­nigt skär i vattenbrynet, klipp­grund”. I bestämd form uttalas ordet har som “harn” dialektalt.

 

Björsjön kommer ursprungligen av Björnsjön. I ordet björn, garn, järn och kvarn samt deras sammansätt­ningar har N ofta fallit bort i gästri­kemålen.

 

Någon frågade mig om ordet inte kan innehålla bjur, det gamla ordet för bäver. Svaret är nej! Djuret kal­las aldrig annat än bjur i Gästrik­land och “ju” kan inte bli “jö” i vår dialekt; bjuda blir till exempel ald­rig “bjöda”.

 

Den sista björnen i Gävletrakten sköts i Hille 1849. 

 

JAN STERNER

 ——————————–

Oktober 13  2012

Sammanställt och kompletterat med länkar och bilder av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website