SÖDERS GAMLA HUS – av Jan Sterner

 

Publicerat i ? den ?

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

 

  Klicka för förstoring!

 

GAMLA HUS PÅ SÖDER

 

Slutet av 1600-talet och förra hälften av 1700-talet var en återhämtningens tid för Gävle efter ned­gången på 1600-talet, då re­striktioner i fråga om han­del och sjöfart och centrali­sering till Stockholm på­tvingades staden av rege­ringen, det vill säga i reali­teten av Axel Oxenstierna. Detta speglas också i att befolkningen ökade från 977 år 1682 till 2.035 år 1733.

 

Av Lindenborgs karta 1747 framgår det, att bebyggelsen ökat på Söder i jämförelse med de tre 1600-talskartorna, särskilt kring Kungsgatan upp mot tullporten vid Söder­hjelmska gården och även mellan ån och berget söder om Nedre Bergsgatan. Men det steniga området kring Snusmajas tomt är ännu obebott.

 

Det var mest hantverkare, arbetare, sjömän och i viss mån tjänstemän som bodde på Söder. Detta visar sig också i att det fanns ett par fattighus och flera skolor för fattiga barn i området, som snart skall framgå.

 

 Klicka för förstoring!

 

Övre Bergsgatan bodde Snusmaja1700-talet. Hon slarvade med elden i sin stuga, så hon förbjöds 1785 av myndighe­terna att elda i sin eldstad i det skick den var.

 

Man var mycket noggrann med hur det eldades, eftersom skräcken för eldsvådor satt i efter 1776 års brandkatastrof, då en stor del av staden norr om ån förstördes. Att hon kallades Snusmaja kan ha flera orsaker; en kan vara att hon arbetat på någon av de två tobaksfabriker, som fanns – Gävle mellan 1727 och 1760-talet, (tobaksfabrikerna Morianen och Gefle vapen).

 

Slottet och Söderhjelmska gården

 

Slottet brann 1727 och restaurerades eller snarare byggdes om 1725—1750. Det gamla ståtliga renässansslottet med sina tinnar och torn återuppstod inte, utan slottet fick sitt nuvarande utseende.

 

Strax före tullstaketet och tullporten på Söder byggdes Söderhjelmska gården år 1773. Hindric Dufwe, direktör och “socker­mästare” vid Stenebergs sockerbruk lät bygga den. Han var född i Hamburg 1717. Dufwe dog året efter det att huset byggdes.

 

Änkan gifte om sig 1774 med kaptenen och grosshandlaren Lars Murberg. Dottern Anna-Malena (1775—1834) gifte sig med hovjägmästaren Carl-Gustaf Söderhielm (1762—1836), som var ägare av Tolvfors bruk och det är därför gården kallas så.

 

Gårdshuset och portlidret revs tyvärr på 1950-talet.

 

Upprustningen skedde 1965, då bonings­huset blev restaurang.

 

  Klicka för förstoring!

 

Gästgivaregården och Operahuset

 

Ungefär där nu den östra filen av gatan går fram vid S. Kungsgatan 7 byggdes en teater 1784. Den kallades “Operahuset” eller “Spectakelhuset” och användes som teater till 1840.

 

Senare blev byggnaden auktionskam­mare och revs 1957.

 

Under sina glansdagar hade teatern tre loger och en läktare och det spelades opera och dramatik av olika kringresande sällskap men även maskeradbaler, konserter och lättare underhållning förekom. Carl Stenborg, en av Sveriges då mest kända skådespelare och operasångare, uppträdde där.

 

Vid ungefär samma tid som operan revs också Gästgivaregården, som låg mittemot på andra sidan Kungsgatan. Huset byggdes i början av 1770-talet och var först barnhus, men 1788 blev det gästgivargård. Huset påminde om Nynäs herrgård med sitt valmade (brutna) tak.

 

 

  Klicka för förstoring!

Tillsammans med stall, vagnslider och uthus bildade det en kringbyggd, kuller- stensbelagd gård. Restaurationen upphörde på 1930-talet. Det är beklagligt att “Opera­huset” och Gästgivargården inte sparades vid rivningarna på Söder i slutet av 50-talet.

 

Kasernen och Arbetarhuset

 

Under 1800-talet började man kalla Söder för Södermalm. Det förefaller alltså att vara en ganska sen benämning och därför är det troligt, att man uppkallat området efter Södermalm i Stockholm. I ortnamn är innebörden av ordet malm inte den nutida utan det rör sig om den gamla, fornspråkiga betydelsen sandmark som i Malmö, Malm­slätt och så vidare.

 

Inte förrän vid mitten av 1800-talet hade bebyggelsen på Söder spritt sig till trakten av Södermalmstorg men redan tidigare hade två stora byggnader uppförts söder om torget.

 

Gävles kanske mäktigaste och rikaste man vid 1800-talets början var grosshandla­ren och skeppsredaren Per Ennes. Han lät 1810 bygga den så kallade “Kasernen“, en tvåvånings träbyggnad, i hörnet av Södra Kungsgatan och den väg, som senare kom att kallas Kaserngatan.

 

Först användes huset som förläggning för militärer men redan 1815 gjordes det om till “fattighus” och senare till en så kallad “lancasterskola“, ett slags folkskola. Huset revs 1893 och 1895 byggde metodisterna sin kyrka, kallad St Petri kyrka, på tomten. Kyrkan revs ca 1960.

 

   Klicka för förstoring!

 

År 1807 byggdes ett “Arbets- och fattig­hus” vid Södra landsvägen, som sedan blev Södra Kungsgatan. Den gata som anlades norr om huset i slutet av 1800-talet kom därför att kallas Arbetshusgatan. Till Ar­betshuset var också “Fattig- och friskolan” förlagd och senare blev det en slöjdskola för flickor i huset.

 

Huvudbyggnaden revs på 1890-talet. En byggnad vid Arbetshuset fanns kvar till 1939. Den kallades “Skyddshemmet” och var ett flickhem.

 

Barackerna och Navigationsskolan

 

Efter branden 1869 byggdes de så kallade “Barackerna“. Det var två trähus, som låg med gavlarna mot Kaserngatan vid nuva­rande Polhemsskolan, före detta Praktiska realskolan. Där var skolor och församlings­hem inrymda. De revs 1915-16.

 

       

 

Klicka på resp bild för förstoring!

 

Strax nordost om barackerna låg ett vackert hus, som var navigationsskola för sjömän 1860—1912 och sedan församlings­hus. Det revs (tjatigt ord i dessa artiklar!) på 1950-talet. Området här kallades sedan gammalt för Fruns hage.

 

  Klicka för förstoring.

 

JAN  STERNER

————————————–

Oktober 13  2012

Sammanställt och kompletterat med länkar och bilder av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website