Carlsborg hade brännvin, Mozart och lättklädda damer – av Jan Sterner

Publicerat i Arbetarbladet den 4 november 1991.

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

Bilderna klickas för förstoring

    Carlsborg

 

 Här serverades brännvin, Mozart, lättklädda damer och karnevalsupptåg 1840-1884.

 

“Hädanefter skall här flyta lika mycket tårar som det förr flöt brännvin“, lär en man ha sagt då Gefle sjukhus byggdes 1887 på samma plats.

 

Lasarettet

 

 

 Han syftade på att det från 1840-talet till 1884 fanns ett värdshus på platsen. Det kalla­des Carlsborg.

 

Ändå tidigare, på 1700-talet, var det en avrättningsplats på den här backen. En ödets ironi: där man en gång i tiden tog li­vet av folk ägnar man sig nu åt att rädda liv.

 

   Galgbacken

 

I början av 1800-talet var Carls­borg ett lantställe åt en grosshand­lare vid namn Mathias Söderström.

 

1849 startades ett värdshus här med en huvudbyggnad i två våning­ar och med två hus eller flyglar som var sammanbyggda med det stora huset. På huvudbyggnaden fanns ett torn och där fladdrade unionsflag­gan eller en vimpel med texten Car­lsborg. Det fanns en paviljong med salong och kägelbana, ett hus med musikläktare, flera uthus och stall.

 

Åren 1854-1884 drevs stället som sommarrestaurang av källarmästa­re C G Lundqvist. Han hade också restauration i Stadshuset, då även kallat Stadshotellet.

 

Låg först på Sätta

 

Till 1885 låg Carlsborg på Sätra nr 2, en av gårdarna i Sätra by, som då hörde till Hille socken. Men detta år avsöndrades Carlsborg från Sätra och var sedan en del av Gävle stad. Ägare till Sätra nr 2 var brukspa­tron Söderhjelm Tolvfors.

 

Åren 1885-86 revs alla hus i Car­lsborg för att bereda plats för lasa­rettet. Det hus som 1887 byggdes nära lasarettet var överläkarbostad och inte en ombyggnad av värdshu­set som ofta har påståtts. Det fram­går klart av Ture Karlströms bok om lasarettets historia och bekräf­tas i samtal jag haft med honom.

 

Välskött trädgård

 

Hur såg det ut kring värdshuset? Förutom de ovan nämnda husen till­kom snart en “varietébyggnad“, där lättare teaterstycken, farser och varietéer framfördes. Det fanns en välskött trädgård med ymnig gröns­ka, lövträd, gångar och prome­nadstråk. Så småningom byggdes en karusell och det fanns en byst på en sockel (av vem?) och salutkanoner.

 

Det hela var omgärdat av staket. Två grindar var entréer.

 

Inte bara taskspeleri

 

Allmänt har det hetat om Carls­borg att det var ett skumt ställe med supande, varieté och taskspele­ri i olika former. Uppfattningen byg­ger på Erik Söderströms originella och roliga Gävleminnen, där han berättar om punschdrickande, stjärtvickande damer, mest danskor och tyskor. Dessa damer uppträdde i varietéhuset och sjöng tvetydiga vi­sor.

 

Detta är dock inte hela sanningen. Annonser i tidningarna ger en del­vis annan bild.

 

Det förekom konserter med klas­sisk musik av Mozart, Schubert, Strauss, Verdi med flera – vilket inte alls nämns hos Söderström eller i musikavsnittet i Gävle stads historia. Musikgrupper, Hälsinge regementes musikkår, ja till och med Hovkapellet från Stockholm gav konserter på paviljongens musikläktare eller i någon av salongerna. Manskörer kunde även sjunga på huvudbyggnadens veranda.

 

Teater och folkfester

 

Det spelades teater. En specialitet för Carlsborg var historiska tablåer. En åskådliggjorde slaget vid BomarsundÅland, som ägde rum 1854 under Krimkriget. Det året byggde man på Carlsborg upp en kuliss som sprängdes under det att fyrverkerier och bengaliska eldar brändes av. Ljudillustrationerna var trummor och dunder från salutkanonerna.

 

Carlsborg var också platsen för di­verse folkfester och karnevalsupp­tåg. På vintern var endast den upp­lysta skridskobanan öppen, men ef­ter säsongsöppningen i maj var det fullt pådrag till slutet av september med barnfest och dans kring midsommarstången, “Alla barn i ring” och mycket annat.

 

En karneval

 

Den 21 maj 1882 var det en bur­lesk karneval och fest. Den anordna­des av Gefle Frivilliga Skarpskytte­förening. Karnevalståget utgick från läroverkets gård (nu Vasaskolan) med skarpskyttekårens “behornade medlemmar” spelande i täten.

 

Ibland släpptes ballonger upp. Åtminstone en gång följde en männi­ska med.

 

Studentfesterna ägde rum på Car­lsborg och då gick det mycket livligt till. Inga lärare utom gymnastiklä­raren, som tydligen var populär, in­bjöds att vara med.

 

Brännvinsbord

 

Enligt en bevarad matsedel från 1860-talet gick utskänkningen till på följande sätt. På ett större bord var smårätter placerade ungefär som vårt smörgåsbord. Det kallades “brännvinsbord” och delikatesserna inmundigades stående och vanligen dracks tre snapsar till.

 

Därefter satte man sig till bords och åt lax i olika former, rökt renstek, grytstek eller rostbiff med brynt lök till. Rysk kaviar kostade lika mycket som hela brännvinsbor­det. Vin, punsch och konjak höjde ytterligare humöret tills det var tid att gå in i varietébyggnaden och av­njuta underhållningen. Varietén kallades “Fröjden“.

 

   Matsedel

 

Det var nog många som sörjde, då Carlsborg år 1884 stängdes för all­tid med en hejdundrande fest. Men man kunde alltid trösta sig på Fenix, hamnkrogen på Stora Holmen som Alderholmen då kallades. Det var det andra “innestället”. Någon bra plats eller lokal för stora folkfester, kultur och karnevaler var det dock inte.

 

  Fenix på Stora Holmen

 

JAN STERNER

 

————————————–

Oktober 15 2012

Sammanställt och kompletterat med länkar och bilder av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website