V Islandsgatan 13 på Söder i Gamla Gefle hade gamla anor – Erik Wickberg

 

Artikelserie i Gefle Dagblad 1958 – 1962 : Bland Kåkar och Gränder på Gamla Söder. Anteckningar ur Gävle stadsprotokoll, domböcker och andra handlingar.

 

  

 

En liten gård med gamla anor

 

 

 

   

 

 

Som ägare till den nuvarande fas­tigheten Västra Islandsgatan 13 upptar 1758 års tomtbok borgaren och fiskaren Johan Widenström och i marginalen finns följande intres­santa anteckning:

 

“Uti köpebrevet utav 5 maj 1615 berättas, att en tomt för 17 daler är försåld till Jon Jacobsson, men säljaren är intet nämnd. Läng­den 41 3/4 alnar, bredden 22 alnar. Fastebrevet av den 29 aprilis 1616 visar, att Nils Andersson sålt en bar tomt till Jon Jacobsson för 17 daler, varande längden och bredden lika utsatt som i förenämnda  brev. Lärande, alltså det senare vara fastebrev på det förra”.

 

Denna randanteckning ger besked om att Nils Andersson var namnet på tomtens första kända ägare samt att Jon Jacobsson eventuellt kan antecknas som dess första bebyggare. Däremot ges ing­en klarhet om de personer som innehaft fastigheten mellan 1615 och 1758.

 

 

Att ingen senare åtkomsthandling åberopats i tomtboken ger emeller­tid visst fog för antagandet, att fastigheten under de 143 åren mel­lan nyssnämnda tidpunkter gått i arv och att de senare ägarna där­för funnit det onödigt att skaffa sig nya fastebrev, då de övertog egen­domen. Denna teori stödes också av uppgifterna i de bevarade man­talslängderna.

 

På denna plats eller i dess när­maste grannskap nämnes i 1667 års mantalslängd en viss “hustru Barbro, Peder Hämblings“, och 25 år senare (1692) finner man bland kvarteret “Käl­lans” invånare Lars Persson Hämbling och Nils Larsson Hämbling. Det kan anses så gott som klart, att Peder Hämbling och hans hustru Barbro var föräldrar till Lars Persson Hämbling, som ägde den sedermera försvunna tomten nr 81 i kvarteret Islandskällan, vars historia behandlats i en tidigare ar­tikel. Sannolikt — om också inte fullt bevisbart — är väl också, att Nils Larsson Hämbling, som ägde den närliggande fastigheten nr 79 (Västra Islandsgatan 13) var en yngre son till Lars Persson Hämb­ling.

 

Nils Larsson Hämbling (d. 1724) blev borgare i Gävle 1687» I sitt äktenskap med Anna Gottschalk hade han en dotter vid namn Catharina (d. 1721), vil­ken 1720 blev maka till den från Söderhamn till Gävle inflyttade skräddaren Nils Jette (d.1733). Det vill synas, som om Hämbling i samband med dotterns giftermål skulle ha överlämnat fastigheten i de nygiftas vård, ty i 1722 års mantalslängd nämnes Jette som gårdens husbonde.

 

Skräddare Jettes äktenskap blev ganska kortvarigt. Redan efter halvtannat år avled hustrun i ok­tober 1721 efter att i januari sam­ma år ha givit livet åt en dotter, som ävenledes kristnades till Ca­tharina (t 1721, d. 1804). Ett par år senare gifte skäddaren Jette om sig med en änka, Malena Pryssing  (Bysing ?), men om han även i fortsättningen bodde kvar i går­den vid Västra Islandsgatan, är ovisst.

 

Endast 19 år gammal blev emel­lertid dottern Catharina maka åt fiskaren Johan Widenstöm (d. 1766), en från Nätra socken till Gävle inflyttad ågngermanlänning, och med hustrun följde också går­den på Gamla Söder. Detta äkten­skap blev rikt välsignat med barn och som väntat drogs sönernas in­tresse redan tidigt till havet.

 

Sonen Nils (f. 1743) inskrevs på stadens sjömanshus 1762 och segla­de sedan, omväxlande som matros, kock, bästeman och styrman, till i början av 1770-talet, då han gick i brittisk kofferditjänst och därmed försvann från hemstaden.

 

Brodern Olof (f. 1747) var tyd­ligen av samma oroliga karaktär. Efter att ha gått med gävlefartyg som jungman och matros 1768—1774 mönstrade han sistnämnda år på ett stockholmsfartyg och avfördes ur hemstadens sjömansrullor 1776.

 

Fadern, Johan Widenström, hade då redan avlidit — han drunknade under en fiskefärd —- och ansva­ret för familjens försörjning hade lagts på yngste sonen, Eric Wi­denström (f. 1748, d. 1815), som också med tiden kom att bli fas­tighetens ägare. Detta torde ha skett omkring 1778, då han fick burskap som fiskare i staden och äktade Brita Stina Omnberg (f. 1755, d. 1815). Äktenskapet blev dock barnlöst, och med honom försvann släktnamnet Widenström i Gävle.

 

Vid gaturegleringarna på 1790- talet kring nuvarande kvarteret Is­landskällan fick Widenström av sin mark avstå 88 kvadratalnar till “Nya gatan ifrån Slottstorget” (dvs Västra Islandsgatan, som då rätades) samt 154 kvadratalnar till “ny tvärgata” (dvs nuvarande Ret­tiggatan). Kvar av tomten var då endast 438 kvadratalnar, och i tomtboken finns antecknat: “Går således med tiden alldeles ut”.

 

Riktigt i uppfyllelse gick dock icke denna spådom. På auktionen efter Widenströms frånfälle inropa­des fastigheten visserligen av när­maste grannen, garvare Anders Lang, (Se tidigare artikel!) och under åren 1815—1839 blev sålun­da dess historia gemensam med granngårdens. Men i och med att kofferdikaptenen Johan Åsander sålde “garvaregården” och behöll endast Västra Islandsgatan 13, så kom den sistnämnda att åter gå sina egna öden tillmötes.

 

Kofferdikapten Åsander (f. 1794) var bondpojke från Åsäng i Nordingrå (Ångermanland) och själv hemmansägare, då han av okänd anledning vid 20 års ålder övergav sin hemtrakt och förhyrde sig med en gävleskuta som jungman. Den ångermanländske bondpojken ha­de tydligen gott förstånd och om­döme, och redan 1817 fick han lä­ra styrmanskonsten av kofferdi­kaptenen Falk, för att sedan bli “examinerad och gillad av kapte­nerna Anders Norman och Anders Lerberg“, 1822—1825 seglade han sedan som konstapel, men lämnade sistnämnda år sjömansyrket och avfördes ur rullorna.

 

Sjön lockade dock tydligen allt­jämt hans håg, och efter ett års frånvaro packade han åter sjö­manskistan, nu som styrman, och i denna egenskap befor han sedan världens sju hav till 1835, då han fick burskap i Gävle och av gross­handlare Berggren kallades att som befälhavare ta hand om skonerten “Thilda” (47 3/4 läster)

 

Som kofferdikapten seglade han sedan gävlefartyg så länge han levde. 1838 lämnade han “Thilda” för att överta kommandot på den nära dubbelt så stora skonerten “Amalia” {80 läster), 1839—46 för­de han skeppet “Helena” (151 1/2 läster), 1847—1848 skonerten “Orion” (50 läster), 1849 briggen “Pehr” (159 läster), 1850—1854 briggen “Marie” (132 läster) samt övertog slutligen sistnämnda år det stora skeppet “Carolina” (189 läster). Åsander avled 1855 i Gävle.

 

När kofferdikapten Åsanders sterbhus omsider (1878) utlämnade egendomen till försäljning på of­fentlig auktion, inropades den av konsul John Rettig, vilken emellertid knappt en månad se­nare transporterade sitt köp på sjökapten A.J. Sågström (f. 1835), son till en tobaksarbetare vid den Rettigska fabriken i Gäv­le. Köpesumman var 5.500 kr.

 

Sjökapten Sågström hade redan som 14-åring gått till sjöss och seglat för om masten till 1856, då han blev styrman. Tretton år se­nare blev han sjökapten och gick sedan som befälhavare under tre decennier. Tre av gävleflottans stoltaste skapelser seglade under denna långa tid under hans kom­mando, nämligen skeppet »Hindoo» (350,69 reg.-ton) 1869—1877, barkskeppet »Levant» (333,86 reg.- ton) 1878- -1879 och barkskeppet »Chili» (712,7 reg.-ton) 1879— 1897.

 

Kapten Sågström avled våren 1902 i Stockholm, och två måna­der tidigare hade också barkskep­pet »Chili», då tillhörande rederi­ firman P. J. Haegerstrand i Gävle,., mött sitt öde. Den 5 februari 1902 anlände nämligen ett telegram till redaren, att skeppet strandat utanför Great Yarmouth i England.

 

 Efter att sedermera ha tillhört flera olika ägare, köptes fastighe­ten 1958 av Gävle stad för 33.000 kr, varefter den renoverades för att bli bostad för Bl.a.  den välkände träskulptören Johnny Mattsson. Vid inflyttning i sin nya bostad upptäckte denne till sin överraskning, att en garderob i gården var tapetserad med fullskrivna blad ur någon handling, och vid närmare undersökning av skriften upptäcktes, att bladen härrörde från en gammal skepps­dagbok. Fartygsnamnet »Helena» och årtalet 1841, vilka kunde läsas på ett av bladen, gav vid handen, att det var kofferdikapten Johan Åsanders skeppsjournal, som på detta sätt kommit att bevaras till eftervärlden.

 

 

Erik Wickberg

—————————-

juli 31, 2013

Gå till Startsida.   Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website