Gävles kulturprofil Brita Planck är död Pub.l i Arbetarbladet 17 december 2014 Foto från Lisse-Lottes samling Gävles konstlady har avlidit. Så kallades Brita Planck i programbladet när hennes sista stora projekt presenterades. Konstdraget, våren 2013. Ordet konstlady fångade Brita Planck. Eller kulturlady kanske gör det ännu bättre, ty Brita Planck […]
Publicerat i GD Söndag 2 november 2014 Avsändaren var i detta fall Gustaf Klintberg, dåvarande rektor på nuvarande Vasaskolan som skrev till sin hustru Clara. Det finns ett särskilt rum på länsmuseet som visar stor del av deras inventarier och utrustning. / Lisse-Lotte Danielson. En hielpreda hvars oumbärlighet i mån af
Författare: Väinö Helgesson. Omslagsbilden, Foto: Gävle Kommuns centralarkiv. / Gävle 1789-1850. Grosshandlarnas och redarnas gyllene epok. Epoken från 1780-talets början till industrialismens genombrott vid 1800-talets mitt kan betecknas som grosshandlarnas och redarnas stora glansperiod i stadens historia. Frånsett Rettigs tobaksfabrik, grundades praktiskt taget inga industrier under perioden och bland tidigare etablerade anläggningar hade enbart
Komplettering till föregående bilder: Här opererade förutom Stjerna även barberare Isberg Maud Selén, Stadsarkivet har tittat i arkiven och skriver följande om ett gammalt Gävlehus: I Isbergs salong på Rådmansgatan 10 utförde man inte bara rakning och frisering. Isberg var också le gitimerad fältskär (person som utförde enklare operationer enligt Svenska Akademiens ordlista).
Barnomsorgens utveckling i Gävle från 1885 och framåt av Gunni Jonsson 1979. BARNKRUBBA, i Sverige benämning på anstalter, som mottog ej skolpliktiga barn (2 – 6 år) under den del av dagen, då föräldrarna är bundna av arbete. Barnen fick vård och tillsyn samt ofta en efter åldern lämpad undervisning. De första barnkrubborna uppstod i
———————————————————– BESKRIVNING ÖVER GEFLE MED OMNEJD. Utvalda stycken – del I år 1940. Källor: GEFLE En historisk orientering Sannolikt redan under yngre järnåldern torde den ort, där Gefle nu utbreder sig, varit ganska tätt befolkat. Härom vittnar bl. a. en hel del arkeologiska fynd. Möjligheterna för en bofast befolkning att här finna skydd samt
Prolog I mitten av 1700-talet levde i Hamburg en man vid namn Friedrich Jacob Rettig. Dennes yngste son, Steffen Cerillius Rettig, född år 1750, är stamfader till större delen av de i Sverige och sedermera i Finland förekommande medlemmarna av familjen Rettig. År 1898 adlades i Finland en gren av familjen under namnet von
KARL Einar JOHANNESSON, känd Gävletecknare. Ur “GEFLE – Södra Kungsgatan”. Denna sida tillägnas Karl Einar Johannessons minne som ett tack för hans fantastiska arbete att i olika böcker beskriva och bevara Gefle på 1800- och 1900-talet. Dela hans upplevelser av Södra Kungsgatan med alla dessa människor, affärer, sommarteatern, caféer, södra Tvålhuset, spårvagnsstallar, bensinmack, kyrka,
Hemma hos brukspatron Om familjen Lundeberg, Brittgården/Hemgården och vardagsliv i gävlesocieteten kring sekelskiftet. Av Folke Löfgren och Barbro Sollbe. – (fotograf Barbro Sollbe) Knut är mycket belåten med fotografiet som Barbro Sollbe har tagit av honom. – Jag ser ju ut som Wallenberg. Knut Lundeberg som ung Två äldre gävlepojkar pratar om gävleminnen, om
“Mina Gefleminnen”Ett stycke kulturhistoria från 1870-talet. Författare: Erik Söderström. Minnen från en 6-årings upplevelser: Den 13 juli 1869 kom elden lös i snickare Erlandssons verkstad, inte så värst långt från vårt hem hos Borgens. Det tog eld i en limpanna. Verkstaden låg i ett trähus, mitt i sommaren torrt som torrved, och snart brann och
Lättings teatergrupp har dramatiserat olika karaktärer utifrån boken “Majken och Melker besöker Amir i Gävle. En familjevandring från fyra år 2011-07-27 kl 17:00. En lekfullt framförd berättelse om slottsbranden, gamla fängelset, släkten Rettig, Snus-Maja, snickare Erlandsson och Gamla Gefle för att nämna några exempel. Barnen var oerhört fängslade , nedanstående foton får