Rådhusets dörrar bör öppnas i Gävle

Publicerat i Gefle Dagblad 2013-01-16

ÖPPNA DÖRRARNA TILL RÅDHUSET

Klicka på bilden för att se utsikten från Rådhuset i stort format.

Foto: Lisse-Lotte Danielson

Rådhuset borde vara stadens själ och se ut över staden med uppspärrade ögon. Det har ibland blundat och fallit i sömn. Rådhuset har en rik och intressant historia, inte minst på grund av den arkitekt som ritade det på Gustav III:s uppdrag och den tid de båda verkade i. Revolutioner och kriser rådde. Rådhuset uppfördes åren 1784-1790 efter flera ritningsförslag av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz och bearbetades av Gävle landshövding F. A. U. Cronstedt.

Klickbar bild för förstoring

Kungen lämnade ett bidrag om 4 500 riksdaler och donerade också ett porträtt av sig själv. En medaljong utförd av Johan Tobias Sergel som bars omkring vid invigningen som finns på en vägg inne i Rådhuset. Man kan tycka att detta är välkända historiska kuriosa. Rådhuset berättar mycket mer om Gävles roll i vårt land; de många dramatiska bränderna och om de människor som verkat i staden men också om tidsandan. I den verkade kända skeppsredare till exempel Anders Berggren, samhällsbyggande grosshandlaren Pehr Ennes och Per Murén bland ett dussin andra viktiga industrigrundare. Ulf Ivar Nilssons omfattande författarskap är en rik källa att ösa ur och ger en kompletterande bild. Många skrivna bidrag har sett dagens ljus de senaste åren, till exempel Birgitta Lundblads bok om Erik Alfred Hedin, Stadsarkitekten som byggde halva staden. Men mer finns att hämta i arkiven. Men mångas konkreta bidrag till stadens utvecklingshistoria är oskrivna. Även om mycket kan läsas i dagstidningarnas arkiv tillgängliga på biblioteket. Gävle stad hade vid 1800-talets början 6 000 invånare och tillhörde ända fram till 1930 en av Sveriges fem största städer men har nu tappat sin position i systemet av städer i vårt land. Vad beror detta på?

Vem var Carl Fredrik Adelcrantz? Han var född i januari 1716 i Stockholm, död mars 1796 i Stockholm. Han var överintendent, friherre och självlärd arkitekt och fick många offentliga och betydande roller i statens tjänst. Han hade redan som barn och på sina studieresor blivit väldigt duktig på att rita och han ville bli arkitekt trots motstånd från sin far som önskade honom en mer framstående och trygg karriär än arkitektens. Adelcrantz är ändå känd för att ha ritat många märkeshus, till exempel Kina och Sturehovs slott och främst den opera där Gustav III blev skjuten efter ett besök i Gävle och den riksdag som hölls här 1792. Många teatrar, bland andra Drottningholms slottsteater och Confidensen, har skapats av Adelcrantz som själv tog aktiv del i teatrarnas byggande och drift. Trots sina enorma framgångar dog han ruinerad vid 80 år ålder. Flera teatrar som han ritat och som hans olika uppdragsgivare lynnigt ogillade fick han nämligen betala själv Och pensionera sig fick och kunde han inte.

Vad betyder rådhuset för Gävleborna i dag?

Rådhuset är inte bara ett hus son man lättvindigt kan låta en företagare flytta in och ut ur. Man talar om behovet av symboliska ikoner som en del av människors komunikation med varandra i sina respektive samtider. Tänk vad Eiffeltornet betyder för vår bild av New York. Tänk vad Stockholms stadhus med sina klockor, som hörs i Sveriges Radios P1, berättar om Stockholm i hela landet. I vår stad har vi julbocken som brinner och Briggen Gerda som nesligen seglade iväg. Vad berättar dessa symboler för dem som väljer att bo i vår stad? Vad berättar i stället Rådhusets klockor? Och hur många foton och teckningar finns det inte av rådhuset när vi stolt vill berätta om vår stad för främlingar? Och vad tänker människor som vandrar förbi och ännu hellre de som bor på annan ort? Rådhus har den egenskapen att de en gång förlagts i stadens absoluta tyngdpunkt och skall spegla stadens liv. Och de tre rådhusens läge har därför förskjutits och visar därmed stadens dynamiska historia som vi borde göra oss mer medveten om. (se kartan)

Öppna dörrarna.

I romersk mytologi fanns guden med två ansiktena vända bort från varandra, Janus. (Latin: Ianus från ianua =dörr) Gudens roll var att uppmärksamma viktiga portar och passager. Tanken överfördes bildligt till den första dagen i månaden. Janus blev i mytologin begynnelsens gud och vi har sedan romersk tid kallat årets första månad januari. Guden fanns i ett tempel dold med två dörrar. När det rådde ofärd och krig så öppnades dörrarna. Det ena ansiktet skulle se bakåt mot stadens historia, den andra mot en osäker framtid som man måste möta med kreativitet och tillförsikt. Det är en utmaning som i högsta grad gäller oss alla än i dag. Kulturella ikoner smälter samman med våra vardagsuppfattningar utan att vi gör oss medvetna om hur. Särskilt med den plats vi väljer att vistas och bo på en längre tid. I ett globalt samhälle som vårt blir det oerhört viktigt var människor väljer att leva sina liv, får sina jobb och gör sina inköp. Lika viktigt är det för ortens näringsliv att fånga upp efterfrågan på varor och tjänster och investera just där människor finns. I ett osynligt investeringslandskap förhandlar företag och människor om framtiden. Nu satsar man på externhandeln och staden vänds ut och in. Här spelar de symboliska ikonerna en roll. Kända lokala företag läggs plötsligt ner eller flyttar. Andra dyker upp. Investeringslandskapet drivs av nätverk som sträcker sig över nations- och länsgränser. Hur går det till kan vi undra, nu när vi inte har några grosshandlare att tala om och med. Ett svar är att förstå den pågående urbaniseringsprocessens styrka och studera hur ett konkret stadslandskap med förtätningar och utglesning växer fram. Inte bara parker, hus och gator utan sammanflödet av allt som dyker upp på en plats på gott och ont. Kalla det stadsbyggandets kvalitet, där kommunen har ett formellt planmonopol över var saker och ting skall ske. Resten handlar om kunskap.

Klickbara bilder för förstoring

Den romerska tankefiguren att vända sig in mot stadens historiska identitet och samtidigt utåt mot världen har något att berätta även för vår tid hur denna kunskap nås. Hur vi skall skapa innovationskraft för framtiden? Hur uppstår den? En del av svaret kan man kanske få i djupare studier i Gävles intressanta stads- och industrihistoria och dess dynamik.

Rådhusets praktiska disposition idag och i framtiden.

Bostadsforskningsbiblioteket fyller idag båda salsrummen mot Rådhustorget. Praktrummet på tredje våningen är kombinerad tidsskriftssal och hörsal. Den rymliga entréhallen på bottenvåningen kan användas för utställningar och i angränsande rum ett café med kök. De stiliga trapporna med vackra gjutjärnsdetaljer och tänkvärda sentenser, fungerar som kommunikationssystem och kan också visa stadens historia som en sond ner i historien. Detta ger också goda anvisningar inför framtiden och stimulera till studier.

Man kan praktiskt tänka sig att en del av de böckerna som finns om Gävle stad med omland samlas till ett utlokaliserat specialbibliotek på rådhuset. Särskilt nu när Gävlebiblioteket från och med i år kommer att få det ännu trängre. Man kan tänka sig att man med modern visualiseringsteknik kan visa sådant som permanent finns på länsmuseet och stadens arkiv online. Många städer som vill värna om sina symboliska ikoner vet att dessa måste vårdas och bekräftas med ständigt mer mening. Låt Gävle rådhus få en framtidsinriktad roll som ett innovationscentrum som strålar ut mot alla de viktiga frågor som behöver belysas i framtiden av oss medborgare. Så öppna dörrarna mot framtiden. Jag har länge argumenterat för att Gävle behöver ett forum för stadsstudier som skapar ett allmänt intresse särskilt för det kapitalintensiva stadsbyggandets skiftande villkor och kvalitet. Vi blev påminda om detta behov denna höst när man diskuterade den så kallade centrumplanen och hur man skall bygga och bevara parker i en växande stad som vill bygga hållbart.

Gösta Carlestam