MILNES GASVERK – ULF KRISTRÖM

rp_Ulf-Kriström-190x190.jpg

Miles gasverk

Milnes Gasverk.

 

Här i Gävle har vi börjat vänja oss vid att ibland gå till stans gamla gasverk när vi vill se på teater. Folkteatern spelar ju de flesta av sina pjäser i de båda gasklockorna från slutet av 1800-talet, gediget sanerade och upprustade för att passa sitt nya ändamål.

 

Kanske är det fortfarande någon som fortfarande tycker att det känns bakvänt att gå till ett gammalt gasverk för att se på teater, men i den här stan hör teater och gas ihop ända sedan begynnelsen. Då Gävle teater, den pampiga och vackra byggnaden som ligger som en gul jättepropp mitt i Rådhusesplanaden, byggdes 1878 var det stadens gasverk som var närmaste granne.

 

En liten bit norrut låg nämligen det gasverk som engelsmannen Henry Alexander Milne lät bygga år 1861 och som fullständigt revolutionerade Gävles energiförsörjning.

 

Milnes gasverk var säkert kontroversiellt. Borgarna visste att gas kunde vara farligt, det fanns särskilt på den tiden en uppenbar explosionsrisk, och det är sannolikt att politikerna tvekade. Men de som verkligen styrde och ställde i Gävle, inte minst den dynamiske Per Murén, var framstegsvänliga och såg möjligheter i det mesta som var nytt och oprövat. Särskilt om det kom från England, det mest industrialiserade landet i världen.

 

PER MURÉN   Per Murén

 

Så Milne fick stadsfullmäktiges tillstånd att bygga sitt gasverk, men inte alltför nära befintlig bebyggelse. Det kunde ju som sagt förväntas smälla.

 

Å andra sidan fick det inte ligga för långt borta heller om borgarna skulle kunna få någon glädje av gasen som producerades. Att dra ledningar kostade dessutom pengar.

 

Tjänstemännen i stadshuset grubblade och studerade sina kartor och kom fram till att man kanske skulle kunna röja undan lite skog norr om Spektakelhuset.

 

Spektakelhuset var Gävles dåvarande teater, en tvåvåningsbyggnad i trä mitt i esplanaden, mittemot huvudentrén till dagens Vasaskolan. Det nya teaterhuset rymde 600 åskådare och ansågs mycket modernt byggt, med breda korridorer och bekväma uppgångar. Klädloger och restaurationslokaler ägde kakelugnar, då däremot salongen saknade uppvärmning. Det nya konsttemplet ansågs av förståsigpåare vara alldeles för stort tilltaget för våra förhållanden.

 

SPEKTAKELHUS  SPEKTAKELHUSET

Norr därom fanns just ingenting sedan resterna av det gamla tullstaketet längs Staketgatan rivits, och där fick Milne bygga sin gasfabrik som bestod av tre låga tegelbyggnader sedan skog och sly röjts undan och marken beretts enligt tidens sed.

 

Gasverket stod klart 1861, men produktionen inskränkte sig i princip till att förse gatubelysningen med bränsle. Det låter väl inte så märkvärdigt, men för Gävleborna var det stort. De gamla oljelamporna monterades ner och ersattes med gasbelysning som lyste upp stadens gator så mycket starkare.

 

Lite otäckt var det, tänk om alltihop skulle explodera. Men med tiden suddades farhågorna ut, och när staden förintades i en våldsam brand åtta år efter det att gasverket tagits i bruk hade gasen inte alls med saken att göra. Tvärtom – hade snickaren Erlandsson haft möjlighet att värma sitt lim med en gaslåga skulle hans verkstad kanske inte alls ha fattat eld.

 

Men Spektakelhuset totalförstördes i stadsbranden 1869, och det ledde till att teatern kröp ännu närmare gasen. Ett nytt teaterhus  – det som fortfarande pryder Rådhusesplanaden – byggdes alltså i slutet av 1870-talet, och även om det var i mindre format då än nu så var teatern gasens närmaste granne.

 

Kontraktet mellan Milne och Gävle stad löpte på 30 år. Därefter skulle staden få lösa in gasverket och driva det i egen regi, men i början av 1890-talet var fabriken utsliten och rivningsfärdig. Samtidigt hade man hittat nya möjligheter att utnyttja denna fantastiska energikälla, och politikerna bestämde sig för att bygga ett nytt och mycket större gasverk i anslutning till industrierna på Brynäs. Två viktiga enheter i det komplexet var de två gasklockorna där gasen lagrades. En första stod klar 1893 och ytterligare en, ett snäpp större, togs i bruk fem år senare.

Men det är en annan historia.

ULF KRISTRÖM

Ulfs-böcker


Publ. 2016-04-30 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com

Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top