Gustaf Hedlunds Åkeri på Brynäs

Publ. i GEFLE DAGBLAD TISDAG 15 DECEMBER 2009

från Åke Nyléns tidningsurklipp

Inte ens adressen finns kvar…….

Det var ordning och reda på Brynäs då Gustaf Hedlund och hans bröder August och Johan startade åkeri på 1910-talet. Gatorna gick kors och tvärs genom stadsdelen enligt ett beprövat rutsystem som infördes redan 1861, åtta år före den stora stadsbranden, och utvidgades 1888.

Det var tänkt att gatorna som gick parallellt med genomfartsleden Brynäsgatan alla skulle heta Långgatan och numreras, och tvärgatorna skulle alla heta Tvärgatan och numreras.

Det där med långgatorna genomfördes aldrig, men tvärgatorna kom att heta Första, Andra, Tredje, Fjärde, Femte och Sjätte Tvärgatan enligt modell från New York.

Åkeriet hade förmodligen de flesta av sina kunder på Brynäs, och det var naturligtvis lätt att hitta till rätt adress med hjälp av detta enkla system.

Bröderna höll själva till på Fjärde Tvärgatan 9. Där ligger nu ett industrihotell i rött tegel som sträcker sig ända från Tredje till Femte. Adressen är en av många på Brynäs som inte finns längre. Fjärde Tvärgatan existerar inte längre i de kvarteren.

Tvärgatorna har nämligen en efter en stympats, vilket fått till följd att numreringen blivit ganska förvirrad. Fjärde Tvärgatan börjar till exempel med nummer 47, allt före det har byggts bort.

Bröderna Hedlunds fordonspark.

Men den där utvecklingen kunde bröderna Hedlund inte ana. De hade fullt upp med att få sitt åkeri att bära sig.

Under de första åren var det hästar som drog företagets vagnar. Det skulle dröja en bit in på 1920-talet innan bröderna vågade sig på att investera i bilar, men när de väl tagit steget såg det att detta var framtiden.

Kunderna uppskattade att beställningarna utfördes snabbt och säkert, och hur Gustaf Hedlund än räknade kom han fram till att det var lönsamt att köpa in bilar och låta de slitna hästarna gå i pension.

Vagnparken växte snabbt, och bröderna Hedlund kunde gratulera varandra till att affärerna gick bra. När de hade köpt in sin sjunde bil tyckte de att det var dags att kalla på en fotograf och dokumentera den gigantiska vagnparken. Alla sju bilarna ställdes upp på gårdsplanen, med chaufförer och allt, och alla som såg bilden blev säkert imponerade.

Så småningom tyckte bröderna att de var för gamla för att jobba och slita nästan dygnet runt. Gustafs son Evert fick ta över firman, men själv tyckte han att det var för tidigt att pensionera sig.

Ulf Kriström