Kv Albion, S Kopparslagargatan – Albiongatan – De Lavalgatan – Helgögatan, Södertull

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

 

Albion är, enligt arkitekturprofessor Björn Linn (f d gävlebo), ett s k storgårdskvarter. Det är en bebyggelsetyp från 1910-20-talen, oftast använd för smålägenheter. Albion är den slutliga utvecklingen av det kringbyggda kvarteret:

i princip ett enda hus kring en parkartad gård. Foto: Lasse Johansson 1980.

 

Albion är beläget i södra delen av Gävle. Kvarteret omges i väster och norr av AMU-centrets lokaler och verkstäder, i öster av ett mindre koloniområdeoch i söder av ett småindustriområde.

Om kvarteret skulle jag i dag kunna skriva en roman. Romanens första kapitel skulle bli lyckosamt, andra kapitlet mörkt och dåligt. Det hela skulle år 1971 får ett lyckligt slut. Då kom bostadsstyrelsens generaldirektör Bertil Sännåsoch ett flertal studiegrupper från olika delar av landet för att beskåda kvarteret Albion med stadens största uterum — den stora kringbyggda gården.

 

Kopparskylt

Att huset uppmärksammats av länsmuseet och stadens kulturnämnd framgår även av den kopparskylt, som man låtit sätta upp vid sidan av en port mot De Lavalgatan I A. På skylten står att läsa: “Byggnaderna i kvarteret uppfördes 1918 som bostäder för anställda vid Erik Brodins Varvs AB. En sista byggnadsetapp var klar 1925. Senare har även arbetare från Ångväveriet och från Porslinsfabriken varit bosatta där. Bostäder av denna typ, som även uppfördes i andra städer, var ett medvetet sätt att förbättra arbetarnas bostadsmiljö.” Över porten

finns en vacker kartusch (en dekorativ sköld) i vars mitt står årtalet 1926.

Det var arkitekterna Alf Landén och Nils Åström som ritade kvarteret på uppdrag av skeppsredare Erik Brodin, vilken behövde bostäder åt arbetare anställda vid företag i vilka Brodin var delägare.

 

God bostadskomfort

Albion var på sin tid ett byggnadskomplex som lät tala om sig inte endast i Gävle utan även i landskapet i övrigt. I jämförelse med skeppsredare Brodins Svea- och Atlasgårdar på Brynäsvar Albion rena drömslottet. Hit kunde en del av varvsarbetarna som bodde i Atlasområdet flytta. Då de första hyresgästerna flyttade in i Albion ansågs samtliga lägenheter efter dåtiden ha en “utmärkt bostadskomfort”.

Skeppsredare Brodin sålde emellertid Albion år 1955 till en i Eskilstuna bosatt godsägare. Fastighetsunderhållet blev under den nye ägarens tid starkt eftersatt.

 

Allt större förfall

1963 regnade det in i en del lägenheter, golven var otäta och köken nedslitna, trappuppgångarna ruffiga med mera. Den yttre putsen på fastigheten höll på att falla av. Man talade om tvångsförvaltning. Förhandlingar kom igång mellan hyresmarknadens båda parter, hälsovårdsnämnden och Gävle kommun samt Stiftelsen Hyresbostäder.

Den 1 november 1970 köpte stiftelsen huset för 700.000 kronor. För en kostnad på 5.023.000 kronor upprustades därefter Albion. Husets 117 lägenheter blev 115, varav tio om ett rum, 78 om ett rum och kök, 26 om två rum och kök samt en om tre rum och kök. Köken upprustades bland annat med kylskåp i varje lägenhet. Nya toaletter installerades, varje lägenhet fick duschrum, fönsterpartier förnyades och lägenheterna erhöll nya garderober och nya entrédörrar. I varje lägenhet installerades en varmvattenberedare. Vatten-, av- lopps- och elledningar byttes.

Hyran före moderniseringen var i genomsnitt 32 kronor kvadratmetern exklusive värme. Efter förhandlingar med hyresgästföreningen fastställdes hyran den 9 september 1971 till 64:50 kronor kvadratmetern exklusive bränsle.

90 procent av de gamla hyresgästerna bodde kvar i sina lägenheter efter moderniseringen, trots den fördubblade hyran. I dag tolv år efter reparationen tycks alla, jag träffat, trivas. För ett rum och kök på 46 kvadratmeter betalar man i dag 1.021 kronor i månaden. Sture Åström, hyresgäst i gården, tycker att Albions läge är perfekt. Lägenheterna är bra, nära stan och ändå på landet.

 

Albion från Södra koloniområdet, Albiongatan – Södra Kopparslagargatan. Foto: Ingrid Landberg 1976.

Slottet med den stora borggården.

 

Arbetarkasern har någon sagt, skandalhus har man också antytt — innan Stiftelsen Hyresbostäder tog

över fastigheten. I dag talar man om slottet med den stora borggården eller uterummet. Tre vackra portaler, så kallade körportar, leder in till gården. Portalerna är försedda med joniska kapitäler och fin stuck. Inga bilar får köra genom portalerna. Samtliga parkeringsplatser finns utanför storkvarteret. Inte mindre än 30 ingångar finns till lägenheterna i huset, 7 från utsidan och 23 från insidan. Det är endast 2—4 lägenheter i varje trappuppgång.

I dag bor inga skiftarbetare från varvet i huset. På vinden fanns förr elva vindskupor som användes dagtid av dem som arbetat skift på natten. Dessa har nu gjorts om till lägenheter.

 

Björkar och syrener

Framför trappuppgångarna har man lagt asfalt men på gårdens mitt finns den stora gräsytan kvar. Där växer tallar, björkar, askar, syrener med mera. Det finns också en lekplats för barnen. Många av husets innevånare kommer ihåg forna tiders glada midsommarfirande på gården.

I huset finns en kvarterslokal för hyresgästerna. Många pensionärer bor i Albion, och en hemsamaritgrupp finns inom området. Tvättstugor för allmänt bruk samt andra gemenskapslokaler står till förfogande.

Allt behöver inte rivas. Restaureringen av Albion var ett underverk. På sommartid blommar Albion och med det människorna.

Albion — skandalhuset som blev slott

Gefle Dagblad 6 april 1985

Utgiven 1988.

Barbro Sollbe.

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 

Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top