Stora Holmen eller Holmen av Kjell Hertzman

Publicerat i Gefle Dagblad onsdag 21 mars 1990.

 

Källa är Åke Nyléns tidningsurklipp

 

 

Café Holmia som kom till vid i början av seklet, var fortfarande ölkafé vid slutet av 1940-talet, då jag som liten grabb fick följa med pappa när han skulle dricka söndagspilsnern. Till pilsnern hörde en obligatorisk portion pölsa (som gubbarna inte ville ha) vilken med stor generositet överläts till mig. Ibland kunde jag sitta med tre-fyra pölstallrikar. Jag har aldrig gillar pölsa sedan dess. Några söndagseftermiddagar i det allmänna surret på ett ölkafé som Holmia, är en utbildning i folklivsforskning som slår ut det mesta. Jag är glad att jag har fått varit med och fått lära känna Gävle nerifrån och inifrån, skriver Kjell Hertzman.

 

Den så kallade Alderholmen, har under hela 1800- talet gått under namnen Stora Holmen eller Hol­men, det går bra att läsa gamla tidningsreportage och studera annonser för dem som tvivlar. Tala med gam­la gävlebor, så är det samma sak, de har knappast ens hört om Alderholmen i Gavleån, för dem ligger Alder­holmen i Testeboåns nedre del, en välkänd utflykts­plats redan på andra hälften av 1800-talet och långt fram i detta århundrade. Här trängdes under folkrö­relseepokens glansdagar, nykterister, frireligiösa och fackförbund med kaffe, kakor, fru och flamma, så nog har Alderholmen i Testeboån bitit sig fast i gävleborgarnas medvetande alltid. Inte minst “Strömsbroarna”  och deras föreningar har här varit flitiga besökare, varje manlig inföding från Strömsbro strävade någon gång i sitt liv att få gå i land där.

 

Namnet Alderholmen för Holmen i Gavleån, syns i den kungliga fogdens räkenskaper år 1590 och talar om att borgarna i Gävle medges rätten att bruka Alderholmen till mulbete. Tillståndet grundas på kungligt brev 1589 (Johan III). År 1622 donerar Gustaf II Adolf ”den holmen som kallas Alderholmen”  (fritt översatt) till gävlebornas gemensamma bästa att användas till skeppsbyggnad, repslagarbanor, upplagsplatser med mera. En karta från 1640 fortsätter i det uppdragna spåret och Alderholmen fortsätter holmen att kallas även på flera efterföljande kartor. Att namnet inte på något sätt är det enda förekommande eller självklart, kan ses i Gävle stads tänkebok 1569-1659, som enbart innehåller anteckningar om fastighetsköp,och därför är en ytterst intressant källa i sammanhanget. Fem fall av sex (gäller sjöbodar) talar om Holmen, och i det enstaka fallet om Alderholmen. Gävle stads dombok 1631-1639 har fyra exempel, varav tre talar om Holmen och det fjärde om Alderholmen. Klar övervikt även här för Holmen.

 

Att göra någon total genomgång (vilket egentligen skulle behövas) av alla äldre handlingar rörande Gävle stad fram till våra dagar är knappast möjligt, men mycket talar ändå för att Alderholmen är ett namn av kameral/juridisk natur, det som en gång sla­gits fast i kronans och administrationens handlingar (donationsbrevet 1622 till exempel), fortsätter alltid att upprepas i liknande sammanhang, trots att namnet inte förekommer varken i tal eller begrepp bland be­folkningen i gemen.

 

Namnet Alderholmen är nu inte det enda exemplet i stadens historia på sådana här företeelser. Det mest typiska torde vara Norrån för Testeboån, ett namn som uppfanns av Gustav Vasas fogde eller skrivare. Gavleån kallas i samma andetag för Söderån, allt för att hålla reda på hur mycket man stal av bönder och borgare i respektive åar, (fiskerätt och kvarnställen).

 

Att dessa namn på intet sätt har något lokalt folkligt ursprung är ju självklart. Samma sak kan ses i Medel­pad vid samma tid, norra och södra älven skrivs för att hålla reda på rofferierna. Kamerala namn av det här slaget har ändå en oerhörd livskraft, då skrivarna och ämbetsmän (läs byråkrater) alltid återupprepar de begrepp som en gång blivit fastslagna av deras före­gångare och ändå in i våra dagar kan man se hur historieforskare (utan reservationer) med förtjusning tar upp dessa halv och heldöda kamerala namn, som egentligen aldrig har använts av befolkningen i övrigt.

 

Den 5 april 1984 presenterar Platzer Bygg AB och Thurfjells arkitektkontor, i stadens bägge tidningar, “Projekt Alderholmen” och skapar på så sätt historia. Projektet avser bostadsbebyggelse i Gävles gamla hamn och industriområde.

 

Namnet vinner genast anklang och vägskyltar med påskriften Alderholmen sätts upp.

 

Alderholmen har nu oavsett vad som kommer att hända där ute på Stora Holmen eller Holmen blivit ett begrepp i Gävle för oöverskådlig tid och det är väl inget fel i det.

 

KJELL HERTZMAN

 

FOTNOT: Alderholmen betyder Alholmen, ty ålder är det gammalsvenska ordet för al, uttalas på Strömsbromål “ärdder”.

februari 18, 2012

 

——————————-

 

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website