Södra Köpmangatan i Gävle – av Folke Löfgren

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

Publicerat i Gefle Dagblad 26 juni 1985 under KULTUR

 

En nästan bortglömd idyll

 

 

Här spred en gång stumfilmpianisten Folke Sandin glädje, inte enbart genom sin musik utan även genom sin annorlunda pesonlighet. Han var en kändis på Södra Köpmangatan på sin tid.                                                  Foto: Kurt Elfström

 

Södra Köpmangatan i Gävle är en nästan bortglömd idyll. Gatan tillhör de mest kuperade i staden. Husen efter gatan består av en- och tvåvåningsträhus på några undantag när. De är målade i glada färger — rött, gult, vitt och rosa.

 

Man blir förtjust då man vandrar på gatan. Här finns ingen trafik. Här och var sväller grönskan ibland i form av syrenträd ut över de höga gårdsplanken. Ser man in innanför planken, möts man av välvårdade trädgårdar som sprider en härlig doft från syrener och äppelträd.

 

Boningshusen ligger utefter gatan. Längre in på tomterna ligger de gamla uthusen med vedbod, snickarbod, svinstia och hönshus. Uthusen har fått andra uppgifter i dag. Mellan boningshusen och uthusen ligger trädgårdarna. Oftast odlar man samma växter som förr i tiden. Ett stort äppelträd, ett körsbärsträd, krusbär och vinbärsbuskar, rabarberstånd, potatis­land och prydnadsväxter.

 

 En vacker blomsterdekoration att vila ögonen på.

 

Efter Södra Köpmangatan blir man inte överraskad av japanska krypbuskar eller andra miniatyrträd, som om höstarna upp­lyses av särskild trädgårdsbelysning. Efter Södra Köpmangatan är allt genuint bortsett från några moderna hus, som kommit till på senare år.

 

Den gamla bebyggelsen är 150 år och däröver. Ursprungligen bestod husen i regel av två lägenheter om ett rum och kök. Köket vette mot gården och rummet mot gatan. Husen efter Södra Köpmangatan skulle en gång rivas för att ge plats åt annan bebyggelse. Staden hade även bör­jat köpa in de gamla husen samt förvandla de fria tomterna till tomträtter.

 

 

 

I dag har man tänkt om. En värdefull miljö har räddats undan grävskoporna. Gatan är en turistattraktion och kan väl jämföras med gränderna i “Gamla Gefle”.

 

 

Då jag stod och antecknade på gatan kom jag i samspråk med en kvinna, som talade om att hon bodde vid gatan, men att hon ibland tog en omväg då hon skulle hem. “För gatan är ju så vacker”.

 

Jag stod och såg på fastigheten Södra Köpmangatan 17 som ligger i hörnet av Arbetshusgatan och Södra Köpmangatan. Huset byggdes 1832 och är oförändrat sedan dess så när som på en veranda som byggdes på 1920-talet. Huset har inte varit bebott sedan 1960. Det har använts som förråd den senaste tiden. Hela boytan i huset är 60 kvadratmeter. Det beboddes från början av två familjer. Osökt går tanken till forna tiders trångboddhet. Äga­ren till huset har nu av kommunen fått rivningslov.

 

Min far som var född 1866 flyttade med sina föräldrar till Södra Köpmangatan 1869. De bodde i ett rum och kök. Han brukade berätta om sina kamrater som bodde på Södra Köpmangatan på 1870-talet. I samma gård som min far och i ett rum och kök bodde polisen J W Hedlund. Han hade “snott” värvning i unga år vid ett av gardesregementena i Stockholm. Då han stod vakt vid slottet kom Oscar II och bjöd honom på en cigarr, som Hedlund fick röka efter vakttjänstens slut. Det var en hän­delse som lät tala om sig efter hela Köpmangatan.

 

 

 

 

 

 

 

   

 

Längst upp på gatan i hörnet av Köp­mangatan och Åkargatan bodde fånggevaldigern Hemlin. Han fick arbete som fång­vaktare. De första dagarna av sin tjänstgö­ring var han åsyna vittne till avrättningen på fängelsegården av den så kallade Alftamördaren. Jag kunde inte äta på flera dagar efter avrättningen”, sa Hemlin till min fader.

 

Människorna, som levde och bodde efter gatan, har alla bidragit till gatans historia. Jag minns gärna den skicklige träsvarvaren Alvar Wall som de sista åren bodde på Södra Köpmangatan 12. Under beredskapsåren mötte jag Alvar med en sjukvårdsväska över axeln i ett skyttevärn vid norska gränsen. Han kunde nästan nästan aldrig säga nej. Då han fick för många beställningar på svarveriarbeten tackade han i alla fall och tog emot. “Jag kan ju inte vara ovänlig och säga nej” sa han. Gården mitt emot Walls, S Köpmangatan 15  förvaltas av före detta metallgjutaren S A Lundqvist. På 1800-talet ägdes gården av åkaren E A Algren.

 

S Köpmangatan 14 ägs av Ingvar Öhman som bott länge i gården. Här står fruktträden just nu i blom.

 

I huset S Köpmangatan 20 bodde i tre decennier i slutet av 1800-talet Janjansfia. ,Hon hette egentligen Sofia och var till Jan Jansson. Janjansfia bodde i ett rum och kök. Alla kände henne — hon var ett faktotum efter gatan. En del kallade henne moster fastän ingen relation fanns. Fias man man dog i cancer 1882, 42 år gammal. Hon stod ensam med sin 14-årige son Johan. De fick klara sig själva. Sonen hade fått lära sig skriva i en sandbänk i arbetsstuganSödra Kungsgatan som fick tjänstgöra som småskola. Efter två år i småskolan fick barnen, som bodde på Söder, gå till Östra folkskolan. Södra folkskolan var ännu ej byggd.

 

Johans första arbete var att sortera sten åt gatläggare. Då hösten kom och det blev för kallt att driva gatuarbeten i hamnen, fick han sluta. Johan fick därefter kontorsarbete hos P J Haegerstrands skeppsmäkleri och rederi.

 

Johan berättade gärna vilka högtidsda­gar det var då något fartyg löpte av stapeln vid varven. Flera gånger fick han själv vara med ombord på fartygen då de slog bort stöttorna och fartyget löpte ut från slipen. Johan blev snart “sin egen”. Då han visade sitt första bokslut, som hade ett mindre överskott, för sin mor, sa hon: “Kom ihåg att även stora skepp kunna segla ikull”.

 

I huset S Köpmangatan 20 bor i dag Kurt Brandtman som väl vårdar huset med de många minnena.

 

I hörnhuset S Köpmangatan och Hökargränd bor Mauritz Glaumann och Ulla Westerberg. De gamla kakelugnarna och köksspisarna finns kvar samt uthusen med vackert målade dörrar. Allt gör ett glatt intryck. Trädgården är annorlunda med en rundel och flera  trädgårdsgångar. Allt det gamla har väl kombinerats med moderna bekvämligheter.

 

 

Jag har endast räknat upp en del av de gamla hus som finns bevarade på Södra Köpmangatan och skrivit om några kända profiler från gången och nuvarande tid. Självfallet kunde flera hus beskrivas.

 

Det bästa är emellertid att göra ett besök just nu, när det blommar som bäst i trädgårdstäpporna och naturen är som vackrast.

 

FOLKE LÖFGREN 

 

Folke Löfgren
Folke Löfgren

Läs mer om folke här:

——————————-

juni 30, 2012

Gå till Startsida

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website