Templet Gestrikland/Norra bönhuset, Norra Kungsgatan 29, Norrtull

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Templet Gestrikland/Norra bönhuset, Norra Kungsgatan 29.

NORRTULL.

 

Så här såg Templet 117 Gestriklands hus ut 1898. Det vildvuxna partiet

framför är Esplanaden, norr om teatern.

Foto: Folkrörelsearkivet i Gävleborgs län

 

Gävle har ibland jämförts med “Smålands Jerusalem”, Jönköping, där på sin tid frikyrko- och nykterhetsrörelsen dominerande.

I slutet av 1800-talet växte frikyrkolokalerna och ordenshusen upp i Gävle som svampar ur jorden. I dag finns endast ett fåtal gamla lokaler kvar. Ordenshusen har helt försvunnit i egentliga staden.

Huset på Norra Kungsgatan 29 (rivet 1987) var metodisternas första kyrka i staden. Den byggdes 1873 och byggdes om 1889 och 1901. Strömsbro missionshus kom till 1877 och Immanuelskyrkanpå Brynäs 1903.

År 1898 ägdes huset av Gefle Templarförening. Styrelsen bestod av G F Möller, A Andersson, Oscar Wallgren, C A Berglin, A Esbjörn, A Wahlström och E Waltner. Gefle Templarförening var (liksom 33 andra tempel) ansluten till Gestriklands Distriktstempel av Templarorden.

Fram till 1987 var fastigheten den äldsta frikyrkobyggnaden som fanns kvar i staden.

På fyra decennier har vi rivit fem frikyrkor i staden: Södra bönhuset på Södermalmstorg som ersattes av Filadelfiakvrkan, gamla Betlehemskapellet som har ersatts av en ny kyrkobyggnad, Tabernaklet på Hattmakargatan som har flyttats till Norra Köpmangatan 35, S:t Matteuskyrkan som låg på Ruddammsgatan 56 (nuvarande Öster) och S:t Petrikyrkanpå Södra Kungsgatan 44.

 

S:t Matteus kyrka byggd 1881 vid Ruddammsgatan på Öster stängdes för gott i Oktober 1964 och revs när stadsdelen skulle få en annan utformning.

 

S:t Petrikyrkan på Södra Kungsgatan 44.

 

Metodisttempel

Kopparslagaren Johan Lennstrand var en av initiativtagarna till metodistförsamlingen i Gävle. De första sammankomsterna hölls i hans kök på Norra Kungsgatan 17. Församlingen växte och år 1873 kunde man inviga sitt första kapell (Sarons kapell) på Norra Kungsgatan 29. Huset kallades i början för Norra bönhusettill skillnad från Södra bönhuset vid Södermalmstorg.

Efter några år övertogs huset av Templet 117 Gestrikland av NTO, Nationaltemplarorden. Fram till 1986 ägdes huset av Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (Mormonkyrkan). Denna församling byggde 1986 en ny kyrka på Södra Kungsvägen.

 

Nationaltemplarorden

Huset kom att bli Templet 117 Gestriklands hem i över 60 år. Först 1891 fick metodisterna en egen kyrka igen, S:t Matteuskyrkan, och år 1895 S:t Petrikyrkan. Under mellanperioden hade metodisterna hyrt en lokal i hörnet av Norra Slottsgatan och Hantverkargatan.

Det gamla metodisttemplet kommer att gå till historien som nykterhetsrörelsens tempel i Gävle. Och ett verkligt tempel var det vid sekelskiftet.

Kyrkfönstren var i nygotisk stil och byggnaden pryddes med gesimser under takåsen. I stora kyrksalen fanns tre läktare — en på kortsidan och en på vardera långsidan.

Templet 117 Gestrikland har flera gånger låtit bygga om huset. Den största ombyggnaden gjordes 1930 av arkitekt Birger Söderberg.

 

Fritänkaren

Kopparslagaren Johan Lennstrand, som var en varmt religiös man, hade en son som hette Viktor Lennstrand. Han var så kallad fritänkare, till sina föräldrars stora sorg. Fritänkarna slöt sig samman och bildade “den utilistiska rörelsen”. Skaran var ej stor. Eldsjälen var Viktor Lennstrand.

 

 

Familjen Lennstrands hus vi Teatern.

På en gravsten på Gamla kyrkogården står: “Viktor Lennstrand 1861—1895“. Hans sista ord:

“Jag dör nöjd i tron på ett lyckligt framtidsfolk som lever utan illvilja, fördomar och vidskepelser och ett samhälle där välvilja och godhet råda. Att arbeta för det samhället är den högsta religionen.”

 

Viktor Lennstrands gravsten.

 

Nykterhetskämpen

1 Templet Gestrikland fostrades framträdande medborgare. “Fred, nykterhet och folkuppfostran” var deras devis. Bland dessa var bagaren C A Carlsson som var ledamot i många år av riksdagens första kammare. Han efterträddes sedan av en annan nykterhetskämpe, sedermera landshövdingen Elon Andersson.

Vid sekelskiftet avlades nykterhetslöftet vid ett “löftesaltare” på vilket flammande kandelabrar stod. De nya medlemmarna fördes in av marskalkar under sång av närvarande medlemmar, och så avlades löftet om nykterhet och brödraskap.

Ett barntempel fanns även, 128 Framtidsblomman, dit bland annat de äldre systrarnas och brödernas barn fördes in utan löften. Vid sju års ålder blev barnen medlemmar i barntemplet och som femtonåringar fick de inträde i det stora templet.

De gamla nykterhetstemplen tycks ha klarat sig bättre i stadens förorter. NTO-templet i Bönan hette logen 2048 Böna Fyrbåk och ungdomstemplet hette ungdomslogen 658 I.ysbojen.

Idrottsföreningen i Bönan hette Argos.

 

Barntempelhistoria

Så en historia från barntemplen. I Vilhelm Mobergs roman “De knutna händerna” talas om en jordbrukare som till sist blir ensam kvar på gården tillsammans med en av döttrarna. Vantrivsel och ensamheten med fadern på landet gjorde att hon till sist skaffade sig en karl. Mannen fick presentera sig själv för den tilltänkte svärfadern: stationskarl och fackföreningsman, gick in i barntemplet vid åtta års ålder.

Svärfadern in spe lyssnade förstrött och sa:

—Jaså, var det nödvändigt det, att gå in i nykterhetstemplet vid åtta års ålder?

Han trodde felaktigt att nykterhetstemplen var för sådana som missbrukat alkohol.

Templet 117 Gestrikland av NTO har idag ringa verksamhet. Protokoll, standar och 14 hyllmeter böcker som fått plats i länets folkrörelsearkiv vittnar om den stora samhällsgärning som templet utfört.

 

Tidig mormon

Den förste skandinav som blev mormon var en gävlefödd sjöman, John E Forsgren. Han förföljdes av stadens myndigheter och måste lämna landet. En mormonförsamling bildades på 1850-talet i staden och verkar fortfarande.

De tre församlingar som ägt huset har en sak gemensam, de var nykterhetsivrare. Metodistkyrkan i Gävle hör till nykterhetsrörelsens pionjärer inte minst genom metodistpredikanten Georg Scott.Mormonförsamlingen är emot droger över huvud taget.

Några av våra gamla folkrörelser arbetar i dag i snålblåst. Flera har ställt om sig och nytt liv har spirat ur det gamla. Metodistförsamlingen i Gävle har en ny kyrka på Södra Rådmansgatan 25, med goda lokaler för ungdomsverksamhet.

 

“Inget hus kan uppvisa en så växlande historia”.

Tänk om templets väggar kunde tala!

 

Gefle Dagblad 17 december 1983

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 

Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website