Staffans kyrka, Staffansgatan – Kaserngatan 85 87, Brynäs

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Staffans kyrka, Staffansgatan – Kaserngatan 85 – 87.

BRYNÄS.

 

 

Staffans kyrka vilar på “hälleberget”, eller rättare sagt på, som man sa förr, Steneberget (Stenebergsparken). På 1000-talet låg större delen av centrala Gävle under vatten. Det vi i dag kallar Södertull, där före detta porslinsfabriken och AMU-centretnu är efter Södra Kungsgatan (1984), låg ovanför vattnet.

I hörnet av Fleminggatan och Södra Kungsgatan finns ett gravfält från 1000-talet samt en runsten. Steneberg och de högsta delarna av Brynas låg ovanför vattnet.

 

Gefle Porslinsfabrik

Här låg gravfältetS Kungsgat.-Fleminggat.

 

och bredvid tv på bilden ovan fanns Runstenen (nu står där en kopia, original i Hel. Trefaldighetskyrkan).

 

En enda församling

Fram till år 1916 fanns det endast en församling i staden — Gävle församling, som omfattade hela staden. Då delades församlingen i två delar, Heliga Trefaldighets och Staffans församling.

I sexton år fick den nya församlingen vänta på egen kyrka. Tidigare hade man hållit gudstjänst i Staffans församlingshus stora sal högst uppe på Brynäsgatan.

Det var ärkebiskop Nathan Söderblom som lade grundstenen till kyrkbygget som skulle ta två år att fullfölja. Ärkebiskop Söderblom fick inte uppleva den högtidliga invigningen 1932. Det gjorde i stället hans efterträdare Erling Eidem.

Kyrkan ritades av arkitekten Knut Nordenskiöldi nationalromantisk stil. Den kom att uppföras med en smärre ändring av ritningen. Han hade tänkt sig kyrkans kor med tre smäckra valvbågar, där dagsljuset strömmade genom den mittersta ned över altaret. Som det är nu bildar valven endast dekorativ bakgrund till altarskåpet.

Stadens två storkyrkor, Staffan och Heliga Trefaldighet, dominerar i dag stadsbilden. Staffans kyrka har en vacker exteriör. Givmilda församlingsbor har svarat för det mesta av utsmyckningen av interiören. Altarskåpet har utförts av Jerk Werkmester. Triumfkrucifixet som hänger i korbågen är gjort av skulptören Carl Fogelberg. De flesta inventarierna härstammar från kyrkans tillblivelse. Församlingen har emellertid fått ärva en del inventarier (bl a en mässtake från 1772), som räddades undan 1869 års stadsbrand, då Sofia Magdalena hospitalskyrka brann ned.

År 1952 skänktes en Kristusbild i ek, förfärdigad av skulptören Asmund Arle. Många tyckte på sin tid att den var klumpig. I dag har man accepterat konstverket.

 

Staffans kyrka under uppförande i lantlig terräng.

Foto 1929-1930: Nils Nylén.

 

En ögonblicksbild utanför kyrkan. Foto tidigt 1960-tal: Ingrid Landberg.

 

Hälsingarnas apostel

Vem var Staffan? På en minnessten i Själstuga, på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland, står det: “Staffan, hälsingarnas apostel, led enligt sägnen martyrdöden i denna trakt“. Stenen restes och invigdes av ärkebiskop Söderblom år 1928. Den tidigaste urkunden om Staffan härstammar från Adam av Bremen som på 1070-talet skrev om att ärkebiskop Adelbert lät inviga sex biskopar och sända dem på missionsuppdrag till Sverige. Staffans bild på Staffanskyrkans torn i Gävle, där han står med ena handen höjd till välsignelse och den andra handen om korset, ger en vision av en fridfull och patriarkalisk Staffan. I sakristian finns en bild av en äldre Staffan som bär kyrkan i sin famn.

Staffan missionerade i Hälsingland och led martyrdöden, men vem missionerade då och omvände gästrikarna från den nordiska asaläran till kristendomen? Runristarn Asmund Kareson ristade kristna runor, oftast drakslingor som avslutades med ett kristet kors och texten: “Gud hjälpe hans själ och Guds moder”. Om honom går det ej några sägner. Vi vet, när han levde, då runstenarna ibland är daterade och genom att han talat om vem som regerade landet, då han ristade runorna. På Järvstastenen står till exempel: “Då satt Edmund”, vilket är uttytt att då regerade Edmund landet. Asmund Kareson har hedrats genom att man placerat en del av hans runstenar i Gästriklands kyrkor.

 

Insamling till kyrkobygget

Stora kyrkobyggnader brukade förr i tiden engagera allt folket. Så var det även då Staffans kyrka byggdes. Insamlingar till kyrkbygget gjordes och man gav efter förmåga.

Delade meningar förekom om kyrkan skulle byggas på Brynäsgatans krön eller på Steneberg. Kyrkoherden i Staffans församling, Paulus Holmgren, ansåg för sin del att bästa platsen var vid församlingshuset på Brynäs. Andra åter kämpade för att den skulle ligga på Steneberg. En fabrikör i staden utlovade ett större bidrag till kyrkan, endast om den uppfördes på Steneberg. Säkert var att fabrikörens bidrag till kyrkbygget icke påverkade kyrkans placering i Steneberg.

 

Fotot ingår i Håkan Leijdings vykort!

Platsen är väl vald. Genom den nya Kaserngatsbron och bebyggelsen har kyrkan ännu mer kommit att ligga i stadsdelens centrum. Fritidsseglarna har ibland kyrkans tornspira som riktmärke, då de ska navigera hem.

Kyrkan på “Steneberget”

 

Gefle Dagblad 18 augusti 1984

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 

Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..