Brynäsgatan, Brynäs

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Brynäsgatan.

BRYNÄS.

 

Brynäs mot nordost. Nära det nedre vänstra hörnet ses kvarteret Mejseln, vars bortre sida vetter mot Brynäsgatan. I bildens nederkant syns de fyra Korsnäsgårdarna — och en spårvagn. Brynässkolan ligger th om bildmitten.

Flygfoto, 1930-talet: O Blad. Ur länsmuseet samlingar.

 

Brynas är i dag den stadsdel i Gävle som torde vara mest känd i landet. Det beror inte endast på ishockeylaget utan också på gävleförfattarna Barbro Widebäck, Ingrid Kumlin och Lasse Strömstedt. Se även … Det intressanta är att allt de skriver om i viss mån är självupplevt. Barbro har sett Brynas från Södra Fiskargatan 3 och Ingrid från Korsnäs- och Atlasgårdarna. De röda spårvagnarna som lyste upp stadsbilden, spårvagnsförarna, hamnsjåarna, livet på Skeppsbrons kaféer, allt är skildrat med inlevelse och intimitet

På 1940-talet annonserade man i tidningarna efter bostäder. Ibland förekom det som annonssvar “Ej på Brynäs”.

 

Nytt torg

Stadsdelen Brynäs har förnyats, och slumbebyggelse har fått ge vika för modern bebyggelse. Ett affärscentrum har bildats, Agötorget.

Boulevarden Brynäsgatan hade två gångbanor på gatans norra sida och en grönyta med träd emellan. På gatans södra sida var det samma förhållande. Alltså fyra gångbanor. I mitten var gatan stenbelagd, och där gick spårvagnen. Idag är Brynäsgatan en genomfartsled med hög kapacitet.

 

Södersidan vackrast

Södra sidan av Brynäsgatan var vackrare än den norra. På Södra sidan fanns Immanuelskyrkan, KFUM-huset, Brynäsgatan 8, och tre vackra tvåvåningshus med stora takhuvar. Den raden avslutades med Lilla Brynässkolan — eller “Lilla vita“, som man kallade den vackra småskolebyggnaden.

Högre upp fanns barnrikehuset Mejseln från 1931- Högst upp i backen ligger det enda kvarvarande trähuset efter Brynäsgatan, Brynäsgatan 32. Det huset ägdes 1924-1953 av Simon Andersson, som drev diversehandel i gårdshuset mot Sjätte Tvärgatan, och av hans son Bertil Alvenhag till 1981. Huset byggdes på 1890-talet och arkitekt var E A Hedin. Samtliga lägenheter i huset bestod från början av ett rum och kök. Ett stort kök med järnspis och ett finrum med kakelugn.

Den norra sidan började nu som då med Dalapalatset, fiskargårdarna i kvarteret Springer, slaktare N E Olssons affär, tapetserare Evert Bergvalls verkstad, “Silverpelles” — brädgårdsförman A Pettersson — gård. I den fastigheten, Brynäsgatan 25, inrymdes ett postkontor på senare år. “Silverpelles” dotterson Tore Thorlind blev musikdirektör och var gift med den kända sångerskan Kerstin Thorlind. Efter Silverpelles gård kom J A Hartzells skoaffär och lokförare J T Wikholms hus. Högst uppe på höjden kom sedan Staffans församlingshusoch Stora Brynässkolan.

 

Kv Springer.

Det är lätt att vara efterklok… Men nog skulle vi ha kunnat spara något av bebyggelsen på Brynäsgatan. Invändigt hade husen kunnat moderniseras.

 

De typiska brynäshuset var i två våningar och av trä. Småskolan “Lilla vita” (nr 2 fr. v.) var dock ett stenhus. Bilden är tagen före 1909, då spårvägen anlades, och visar Brynäsgatan mot väster.

Foto: Hj Hesse. Reprofoto från vykort: Länsmuséet.

 

Elisabethsystrarna

En byggnad som jag särskilt ömmade för var Brynäsgatan 16, där Elisabethsystrarna senast hade sitt sjukhem. Huset skilde sig från de övriga på Brynäsgatan genom sin frontespis och variationen i fönstren. I sjukhemmet vårdades många gävlebor. På ett värdigt sätt togs de om hand. En del slutade även sina dagar på hemmet.

Till gården hörde en vacker trädgård. I trädgården hade man gjort en miniatyrkopia av den källa där Bernadette från Lourdes i Frankrike år 1858 fick uppenbarelser.

De katolska Elisabethsystrarna kom till Gävle 1892. Sjukhemmet på Brynäsgatan ansågs av myndigheterna icke lämpligt ur brandskyddssynpunkt. År 1973 såldes huset till Gävle kommun för rivning och Elisabethsystrarna flyttade från staden. Se även ….

 

Denna brynäsidyll från Tredje Tvärgatan på 1960-talet är tagen av gävlefotografen Ingrid Landberg. I hennes ömsinta skildringar av människor och miljöer finns mycket av det gamla Brynäs bevarat.

 

Bättre än sitt rykte

Jag har skildrat Brynäsgatan som den var på 1920- och 1930-talet. Visst fanns det nöd och elände på Brynäs, men även många glädjeämnen. Barnkullarna i arbetarhemmen var ofta stora, och fattigt var det på flera håll. Sammanhållningen var stor. Ett gäng pojkar som växte upp på Fjärde Tvärgatan bildade en klubb och träffades årligen under 30 år. Då upplivades goda, glada minnen från Brynäs. Brynäs är stadsdelen som är bättre än sitt rykte.

Se även: Mats C Wibergs uppväxt på Brynäs

Dick Ruben van Dermés uppväxt på Brynäs, Del 1 och Del 2

Karl Einar Johannessons beskrivning om Brynäs i Gävle

Brynäs — bättre än sitt rykte

Gefle Dagblad 25 februari 1985

———————————–

 

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 

Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..