Stadsdelen Öster, igår, idag, imorgon – Del 3

 

Industri, hantverk och handel på gamla Öster – av Börje Larsson

 

 

Gamla Öster var inte bara ett bostadsområde, med vad man så här i efterhand kanske kan se med en idyllisk trähusbebyggelse. Det var också ett område med en livlig verksamhet, små och större företag, hantverkare och handel.

 

Bland företag som sysselsatte ett antal medarbetare kan nämnas Aktiebolaget Elof Malmberg, Bästa jästfabrik, J F Bellanders AB, som tillverkade de berömda Björnklä­derna. Andra företag som kan nämnas i sammanhanget är Portströms smide, Skoogs mekaniska, Sävelins borstfabrik och Sohlbergs Chark.

 

 

Det fanns också ett stort utbud av dagligvaror på gamla Öster. Konsum hade en stor butik på området. Sohl­bergs livs och Lundbäcks speceri- och mjölaffär är andra exempel. Bland mera specialinriktade affärer kan nämnas Sköldströms hembageri och Liljemarks Tobakshandel.

 

En fråga man kan ställa sig är om senare tiders samhälls­planerare tänkt helt fel när de delat upp statsbilden i ren­odlade bostadsområden och andra områden med enbart industri och hantverk. Nog skulle väl finnas fördelar med flera arbetsplatser inom hantverks- och småföretagarsektorn på dagens Öster.

 

* Källa: bl.a. Birger Portström

———————————–

 

Aktiebolaget Elof Malmberg

 

Elof Malmbergs var ett av de större företagen på Öster. Grundaren av företaget, Elof Malmberg, var född år 1823 i Valdemarsvik. Redan 1896 flyttade han till Gävle. Under de första åren tillbringade han den mesta av sin tid på “resande fot” genom affärsresor inom olika branscher.

 

Under sina resor hade Malmberg av en ren tillfällighet kommit över ett större parti dalahästar som han kom att sälja med god förtjänst. Med detta som grund kom han år 1905 att bilda firman som till en början var helt inriktad på försäljning av dalahästar.

 

Under sina affärsresor, som i huvudsak skedde med hästtransport, kunde Malmberg konstatera att det fanns mycket i övrigt att önska beträffande hästarnas utrustning i fråga om seldon och annat. Han såg redan då att det fanns stora utsikter till en mer industrimässig tillverkning av artiklar för hästutrustning.

 

Malmberg var en försiktig general vid etableringen av det nya företaget. Han ansåg att startkapitalet inte var särskilt stort och därför gällde det att vara försiktig.

 

Från början bedrevs företaget som en form av gross­handel, d.v.s. varorna köptes hos olika tillverkare och Malmström sålde dem vid sina resor runt om i landet. Det innebar också att det inte behövdes några större utrym­men för verksamheten på hemmaplan. Ett av rummen i den vindsdublett Malmberg hyrt på Nygatan 36 fick tjänstgöra som företagslokal.

 

 

Här på Nygatan 36 började Elof Malmberg sin verk­samhet i Gävle. Den egna tillverkningen började med en enda anställd arbetare och verksamheten utgjordes från början av tillverkning av täckgjordar. Fabrikslokalen ut­gjordes av det andra rummet i dubbletten. Verksamheten växte snabbt och snart var hela huset “ockuperat” av firma Malmbergs.

 

I samband med företaget expansion växte behovet av kapital. I slutet av 1912 bildades Aktiebolaget Elof Malm­berg. Aktiekapitalet var från början 40 000 kronor för att allt efter det att verksamheten utvecklades öka till 120 000 kronor år 1917. Bolagets expansion innebar också att lokalerna på Nygatan 36 blev för små. Ar 1918 gjordes en investering i egna lokaler genom att en fastighet med adress Nygatan 61 förvärvades. Köpeskillingen uppgick till 90 000 kronor.

 

Bolaget löste genom förvärvet av fastigheten sin lokal­fråga för lång tid framåt. I den minnesskrift som de flesta uppgifter i denna skrivelse är hämtad finns en passus gäl­lande inköpet av fastigheten som man måhända kan sätta några frågetecken i marginalen om riktigheten. Det står på följande sätt:

 

“Inköpet skedde emellertid under hyreslagens tid och följaktligen var det i förstone ganska tvivelaktigt om den nye köparen skulle erhålla tillåtelse att för fabriksända­mål disponera fastigheten, som dittills varit uteslutande bostadshus. Tack vare den omständigheten att firman redan då utförde en del tillverkningar för armébehov löstes dock relativt snart denna svårighet så att inflytt­ning i de nya lokalerna kunde ske “

 

Allt efter det att åren gick kom hästutrustningar som seldon, lokor och annat att få en allt mindre andel av tillverkningarna. I stället blev det sportartiklar som kom att dominera.

 

 

Det var sådana saker som ryggsäckar, skidbindslen, fotbollar och dylikt. Hängmattor och flaggor var andra specialiteter. Som tillverkare av tält och sovsäckar var bola­get en av landets största.

 

I slutet av 1920-talet hade Malmbergs 40 arbetare, tre verkmästare och förmän. Kontorspersonalen utgjordes av sex personer. Till detta kom två resanden som presente­rade företagets varor runt om i landet.

 

Den som besökte bolaget under 1920-talet skulle finna att arbetslokalerna var uppdelade i en mans- och kvinnosal. I manssalen förekom det tyngre arbetet som exempelvis utstansning av detaljer och vissa läderarbeten. Arbetet i kvinnosalen bestod i huvudsak av tillskärning och söm­nad.

 

Aktiebolaget Elof Malmberg bedrev sin verksamhet på Öster under många år innan verksamheten flyttades till nya lokaler på Brynäs. Bolaget, som kom att byta namn till Frosta Fritid såldes år 1973 till ett företag som hette Pribo, som i sin tur sålde vidare till Beijer Invest redan året därpå.

 

År 1976 var det dags för nästa ägarbyte då företaget förvärvades av Monark-Crescent koncernen. Under en tid var, den senare så välbekante OS-generalen, Olof Stenhammar VD för Frosta Fritid.

 

Den sista ägaren, som tillträdde tillträdde 1979, kom att bli Bonnierkoncernen. Efter detta upphörde Egon Malm­berg AB och Frosta Fritid som företag då de förvärvades av Jofa i Malung.

 

* Källa: Minnesskrift ”AB ELOF MALMBERG

1905-1930″, samt handskrivna anteckningar av

okänt ursprung.

 

————————————————————

 

 

 

Nya Öster – funktionsduglig enhet på begränsat område – av Börje Larsson

 

En artikel i Gefle Dagblad, daterad den 4 december 1963, hade följande rubrik: “Nya Öster- funktionsduglig enhet på begränsat område. Dubbla garagevåningar under jord- Endast fyra höghus“

 

I artikeln kan man bland annat läsa att Öster blir ett område där hyresgästerna både kan bo och handla sin mat. Föräldrarna skall inte behöva skicka sina barn till skolor utanför bostadsområdet förrän de nått mellansta­diet eller högstadiet. Lekskola och lågstadium planerades inom bostadsområdet.

 

Den som fortsätter läsandet av artikeln får veta att det är arkitekterna Folke Edenhall och Erik Larsson vid kommu­nens stadsarkitektkontor som utarbetat stadsplanen. I en kommentar framhåller de att det är fråga om en “mänsklig exploatering” då det bara blir frågan om runt 700 lägen­heter med omkring 2 000 människor som kommer att bo i det nya bostadsområdet. Arkitekterna ansåg att det var ett lämpligt antal personer för att klara bland annat affär och skola.

 

Optimismen i fråga om bilismens utveckling ver­kade var stor i början av 1960-talet. Av artikeln framgår nämligen att det planerades för 893 bilplatser, varav 425 i storgaraget som skulle byggas i två plan.

———————————————-

 

 

Holmkanalen – en stridsfråga? – av Börje Larsson

 

Holmkanalen är det som blev kvar av gamla Lillån i samband med saneringen av stadsde­len Öster. Under de första åren efter det att bostadsområdet blivit klart för inflyttning pågick det i det närmaste ständiga diskussioner om Holmkanalen skulle få vara kvar eller om den skulle grävas igen och bli ett parkområde.

 

Av tillgängliga handlingar, tidningsartiklar och annat material, får man uppfattningen att det var kontaktkom­mittén på Öster som hårdast drev frågan om en igengrävning. I ett yttrande från stadsarkitektkontoret, adresserat till byggnadsnämnden, får kommittén stöd för sin upp­fattning. Så här skriver stadsarkitekterna:

 

“Stadsarkitektkontoret får för sin del vitsorda riktighe­ten i kontaktkommitténs uppfattning att Holmkanalen med sina nuvarande slänter och strandskoningar utgör ett ytterst farligt inslag i grannskapet med särskild hän­syn till drunkningsrisk för lekande barn“.

 

Så här i efterhand förefaller det som Holmkanalens vara eller inte vara var en känslig fråga för kommunledningen. Under slutet av år 1974 ger kommunalrådet Ture Edbom kommunkansliets utredningsavdelning i uppdrag att göra en enkät där hyresgästerna på Öster skall få säga sin me­ning om hur de vill ha det med Kanalen. Av någon under­lig anledning består enkäten av fyra olika alternativ som så här i efterhand förefaller i det närmaste obegripliga. Det förslag som till sist fick flest röster (46 %) kallades förslag fyra och det innebar att kanalen fylls igen och ingen eller mycket liten bassäng anlägges.

 

Några beslutsprotokoll eller tidningsartiklar om vad som hände de närmaste åren finns inte tillgängliga. Något hade tydligen gått snett i beslutsgången för den 22 april 1977 finns stora rubriker i Gävletidningarna där Ture Edbom tar till storsläggan och pratar om “politiskt bedrägeri” då “en snäv krets av politiker och tjänstemän försöker sätta sig över huvudet på folkmajoriteten”.

 

Skälet till Edboms ilska var att byggnadsnämnden inte utfört de uppdrag de fått av kommunstyrelsen utan i stäl­let lagt fram ett helt annat förslag. Det framgår inte helt klart vad det förslaget innebar, men det finns goda skäl att tro att det var att Holmkanalen skulle vara kvar.

 

Nästa rond om kanalen började under 1980. Då var det kontaktkommittén och hyresgästföreningens avdelning i Gävle som spelade huvudrollen. Bakgrunden till det hela var att föreningen fått möjlighet att besvara en remiss från kommunen angående kanalen. Ett mycket livligt möte hölls för att redogöra för de olika alternativen. Någon enighet verkar inte ha kommit till stånd. Bara några dagar efter mötet finns tre insändare införda i Gävletidningarna, alla till stöd för att kanalen skall få vara kvar. Inläggen var skrivna av Bengt Svensson, Gunnel Svensson och Olof Tillman.

 

För att få en klar uppfattning om vad hyresgästerna egentligen ville beslöt hyresgästföreningen om att göra en egen enkät i frågan. Till skillnad mot kommunens fråge­formulär fanns det bar två alternativ:

 

Jag anser att Holmkanalen

1.          Bör fyllas igen och bli ett grönområde

2.          Bör rustas upp och bestå som vattenfylld kanal.

 

Av de 741 hushållen på Öster var det hela 532 som lämnade in sin enkät. Resultatet blev att 59 procent ansåg att kanalen skulle vara kvar och 41 procent att den borde fyllas igen.

 

 

———————————————–

 

 

 

Kvarterslokalen Kanalen – mötesplatsen på Öster – av Börje Larsson

 

Under 1970-talet bedrev kontaktkommittén på Öster en omfattande verksamhet. Som på så många andra bostadsområden var lokalfrågan ett problem som lade hinder i vägen för att utveckla verksam­heten. De lokaler som kommittén disponerade var belägna i källarplanet på Nygatan 69.

 

Med benäget bistånd från hyresgästföreningens Gävleav­delning kläcktes den geniala iden att skapa kommunens första fritidsgård där ansvaret både för driften och för verksamheten lades på hyresgästföreningen. Under de första åren var verksamheten på Kanalen en formidabel succé. I verksamhetsberättelsen för Gävleav­delningen kan man läsa att första hösten deltog 2 800 hyresgäster i olika aktiviteter. Under 1982 ökades antalet till omkring 6 500.

 

Tyvärr avtog verksamheten efterhand och i mitten av 1980-talet lades den ner helt och hållet.

 

Under några år användes Kanalen som förskola. Sedan stod den oanvänd under några år. När Gavlegårdarna började sitt stadsdelsförnyelsearbete kom Kanalen åter till användning.

 

 

 

———————————————————-

 

 

Varför fick Öster så dåligt rykte? – av Lars Paulin

 

Före ombyggnationen på 60- och 70 talen var det inget fel på Östers rykte. Visserligen låg de flottaste husen utefter Nygatan där de besuttna bodde och efter järnvägen var det mer slumartad bebyggelse där de mindre bemedlade fick bo.

 

Detta dåliga rykte måste ha kommit i samband med ombyggnationen. Möjligen var det höghusen som gjorde att hela Öster betraktades mer eller mindre som slum. Höghus har aldrig varit populära. Men när ryktet första gången dök upp är svårt att spåra.

 

Man kan jämföra med Stockholms förorter Tensta och Rinkeby som redan från början fick ett otroligt dåligt rykte, Framförallt Tensta med sina groteskt stora höghus. Vi som bor och bodde på Öster och försökte få bort det oförtjänt dåliga ryktet tyckte att Gävles båda tidningar ibland bedrev och understödde en negativ syn på hela området och på de personer som bodde där. Om detta var rätt eller inte är väl en bedömningsfråga, men det var sällan några positiva artiklar som skrevs.

 

Men det kan tänkas att man som Österbo var litet käns­lig för kritiken, det fanns ju människor som inte kunde tänka sig att bo vare sig på Sätra eller i Andersberg.

 

Öster var ju bland de invandrartätaste områdena i Gävle och omflyttningen var mycket stor. Man kunde flytta in och bo här ett tag för att om man inte trivdes flytta till andra bostadsområden. Dessutom det fanns väldigt mycket tomma lägenheter och under Hyresbostäders tid gjordes det inte mycket åt detta. Dessutom var hyressituationen i Gävle betydligt enklare än vad den är nu.

 

Nu är situationen en helt annan. Allt byggs om, slum­stämpeln har försvunnit och Öster har blivit och skall bli ett attraktivt område.

————————————–

 

 

Stadsdelsförnyelsen av Öster – av Ritva Rasmusson, Raili Wendén, Lars Paulin, Börje Larsson, Göran Danielsson, Birger Portström och Mats Sundin

 

Den 16 februari 2001 hölls det första offentliga mötet om den fysiska och sociala stadsdelsför­nyelsen av Öster. Ungefär 90 personer hade mött upp i Sofia Magdalenas lokaler där de boende på Öster och Gavlegårdarna diskuterade stadsdelens framtid.

 

Gavlegårdarna tillfrågade hyresgästerna om hur de ville att området skulle gestalta sig i framtiden. En önskan var att bredband skulle installeras i lägenheterna, en annan föreslog en boulebana och en tredje en utomhusgrill i området. Första beslutet kom att gälla ett anläggande av en boulebana och en grillplats “för att visa att något gjordes omedelbart”, som en av huvudaktörerna i fysiska och sociala förnyelsen av Öster uttryckte saken. Bredband installerades och därtill fick hyresgästerna tillgång till Kanalen som hade stått tom sedan en tid.

 

 

Kanalen, på en plats där Epidemisjukhuset låg i gamla området, byggdes om till ett aktivitetshus för olika verk­samheter. Särskilt gällde det bomöten mellan Gavlegår­darna och de arbetsgrupper som bildades i samband med initieringen av förnyelsen av Öster.

 

Bodemokrati och arbetsgrupper

 

Sedan första mötet tillsammans med de boende på Öster har det hänt mycket. När projektet sattes igång “så trodde man inte att det skulle bli så mycket”, sade en deltagare med erfarenhet av tidigare förnyelsearbeten och bodemo­krati på Öster och på andra ställen.

 

Sedan Gavlegårdarna tog över förvaltningen av Öster fick hyresgästerna vara med i planeringen och genom­förandet av stadsdelsförnyelsen, bekräftade en annan deltagare i projektarbetet. Olika arbetsgrupper inrättades och dessa kom att hantera det mesta i området. Bland annat instiftades en trafikgrupp. Tyvärr har den idag bara två medlemmar, beroende på att planeringsarbetet är en omfattande process mellan förslag, utlåtanden och beslut. Framförallt gäller planerna en ny infart till Öster via en bro över Holmkanalen. Vad trafikgruppen arbetat fram är en förbättring av skolbarnens väg till skolan. De yngsta får skolskjuts alltmedan de äldre barnens villkor har förbätt­rats vid passager av trafikleder och gator.

 

 

En annan arbetsgrupp tog hand om parker och in­nergårdar. Vad gäller färgen på husfasaderna så fick också hyresgästerna vara med och bestämma om kulörer med mera. Till dessa möten, dit Gavlegårdarna är sammankal­lande, har det också förts diskussioner om att göra ett promenadstråk med parkbänkar utefter Holmkanalen.

  

Kort sagt, man blev som kamrater med dom som bestämde, sade en medverkande om samarbetsprocessen med Gavlegårdarna,

 

Vankelmod

 Det finns emellertid en nedslagenhet i förnyelsearbetet. Trots att det kom så många som 80-90 personer till första mötet, så har det också framförts kritik mot förnyelsear­betet. Kritiken gällde att så få hade arbetat med förnyelsen av Öster. Visserligen fortsätter arbetet dagligdags med förnyelsen, men grupparbetet sker i mindre omfattning än tidigare.

 

Kanske borde ett större möte med Gavlegårdarna ar­rangeras igen, sade en medlem i en av arbetsgrupperna. Vilka deltar i förnyelsearbetet? En Österbo sade att “vi som är intresserade av förnyelsearbetet bor kvar”, det vill säga att utflyttning från området och en ringa nyrekryte­ring inverkar på arbetsgruppernas sammansättning och engagemang. Många äldre damer kommer på mötena, för de är alerta, bevittnade en manlig Österbo.

 

Öster och Gävle Strand

 

Den fysiska och sociala förnyelsen av Öster skall också ses i förhållande till planerna på en bostadsbebyggelse på Alderholmen och Gävle strand. Därför måste en fråga ställas: hade Öster förnyats om inte planerna på en ny bebyggelse på Alderholmen varit så långt gångna?

 

Ett svar är att förnyelsen inte hade genomförts om planerna funnits. Ett annat svar är att förnyelsen inte hade blivit av om inte Gavlegårdarna med partners hade enga­gerat sig i förvaltningen av Öster.

 

Morgondagens Öster

 

Hur kommer Öster att se ut i framtiden, låt säga om hundra år?

 

– En framtidssyn är att Öster utvecklats tillsam­mans med den nya bebyggelsen och de gamla magasinen på Alderholmen.

 

– En annan syn är den omvända: husen på Öster kommer inte att stå kvar. Där har istället en låghus­bebyggelse med egna hem vuxit fram.

 

– En tredje vision är att vattenhöjningen kommer att inverka negativt på Öster i det gamla deltaområdet efter Gävles tidigare tre åar.

 

Befolkningen på Öster kommer inte att arbeta med tra­ditionella arbeten. I bästa pendlarläge kommer Öster att attrahera en annan befolkning med andra krav än dagens invånare. Förmodligen har tvättstugorna utvecklats till smarta och intelligenta tvättinrättningar för Österborna år 2100.

 

————————————————–

 

Föreningen Grannsamverkan på Öster – av Göran Danielsson

 

 

 

Jag flyttade med min familj från Botkyrka i Stockholm till Öster i Gävle 2003. Då vi bar in vårt möblemang stötte vi på en riktig eldsjäl som pratade mycket varmt om Öster. Särskilt om nattvandring och grannsamverkan. Jag var väl inte speciellt intresserad för tillfället av hans argument.

 

Denne man gav dock inte upp så lätt, så med tiden blev jag mer och mer övertygad om att Öster kommer att bli en mycket bra stadsdel att bo i.

 

Vi startade nattvandringen bestående av en grupp som redan bodde i området. I huvudsak träffades vi på Kanalen fredag- och lördagkvällar, för att sedan göra oss bekanta på området. Eftersom Kanalen var uthyrd till fester och an­nan verksamhet för hyresgäster behövde vi ett annat ställe att träffas på.

 

Efter samtal med Gavlegårdarna fick vi en källarlokal på Nygatan 71. Gavlegårdarna tillhandahöll material för att iordningställa lokalen. Vi städade, skurade tak, golv och väggar för att sedan måla och reparera det som var trasigt.

 

Idag finns det möbelverkstad, byte av möbler eller för den som vill köpa någon möbel för en billig penning. Syhörna finns tillgänglig för den som vill arbeta med tråd och nål. Målarateljé finns för den som vill vara kreativ. För närvarande finns sju aktiva med i gruppen.

 

Det bästa sparar vi till sist – gymmet. Det är utrustat för normal träning och är en mycket uppskattad tillgång.

 

Dessutom finns i samma lokal ett nyinstallerat solarium. Alla dessa aktiviteter finns i Grannsamverkans lokaler som är mycket välbesökt och uppskattas mycket av Öster­borna.

 

För närvarande är det jag som har tillsyn över lokalen och jag är mycket förtjust och känner mig privilegierad som får jobba med detta projekt på Öster tillsammans med Gavlegårdarna.

 

Har det gett något resultat?

 

Ja det har det! Det är mindre stök och mindre glaskross sedan vi började nattvandra. Hyresgästerna känner igen oss, och vet vilka vi är när vi som grupp vandrar på Öster.

 

—————————————-

 

Författarpresentationer

 

Raili Wendén har bott på Öster sedan 2002. De senaste åren har hon sett och medverkat till hur Öster utvecklats till en intressant och välmående stadsdel. Hon kan också jämföra med gamla Öster som det var innan rivningarna på 1960- och 1970-talen, i sin erinran om de “låga husen med fönster som nästan gick till backen”.

 

Birger Portström har bott större delen av sitt liv på Öster. Han flyttade in i gamla området år 1922 och fick sedan lägenhet i nya området i samband med saneringen och moderniseringen av området. Birger var också ägare till Portströms Smidesverkstad som låg i det gamla om­rådet, en rörelse som flyttades till Brynäs i samband med ombyggnationen av Öster. Skälet till att han kom att delta i studiecirkeln var att han var intresserad av att “prata och skriva om Öster och höra vad andra har att säga”.

 

 

Lars Paulin har bott på Öster sedan 1975. Han flyttade till Gävle i samband med utlokaliseringen av Lantmäteriet från Stockholm och har sedan dess bott i samma lägenhet på Öster. Lars är aktiv inom Hyresgästföreningen. Han var ordförande i den lokala Hyresgästföreningen mellan 1995 och 2005, samtidigt som han var ledamot i avdel­ningsstyrelsen och regionstyrelsen. Arbetet med hyresgäst­rörelsen på gräsrotsnivå innebar många möten: cirka 150 möten per år när det var som mest intensivt.

 

Börje Larsson har bott på Öster sedan 1984. Han har varit styrelseledamot i lokala Hyresgästföreningen sedan mitten av 1990-talet, och ordförande i föreningen sedan 2005. Börje är också en så kallade “gårdskarl med gott om tid” och arbetar bland annat med kulturverksamheterna i lokalen Kanalen.

 

Mats Sundin är doktorand i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. I avhandlingen ingår Öster som ett av fallen tillsammans med Norrby i Borås och Nyfors i Eskilstuna. Syftet med avhandlingen är att jämföra tre fall där de kanske mest omvälvande händelserna i svensk stadsbyggnadshistoria “drabbade samman” på en och samma plats: nämligen citysaneringar och miljonprogramsområden. Stadsdelarna ligger centralt men bakom järnvägarna i respektive städer; de sanerades på sin äldre bebyggelse under 1960- och 1970-talen och återuppbyggdes med en modern bebyg­gelse av förortssnitt med en typisk 1960-talsarkitektur.

 

Göran Danielsson flyttade till Öster 2003. Inför inflytt­ningen från Stockholm sökte han en lägenhet i centralt läge och fann den på Öster via Internet. Planlösningen var bra. Engagerad i stadsdelsförnyelsen i olika arbetsgrupper, bland annat Föreningen för Grannsamverkan på Öster.

 

Slutligen Ritva Rasmusson som bott på Öster sedan 2001. Hon är engagerad i arbetsgrupper och har deltagit i stadsdelsförnyelsen av Öster. En av hennes levnadsmotton är att “där jag är, det tar jag reda på“.

 

Gå till INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

————————————————————

september 04, 2012

Presenterat av – lisse-lotte@danielson.be

————————————————–