Gävleanekdot
En släkting i USA berättade i ett brev om en anförvant som påstods ha lagat mat åt kungligheter, innan hon emigrerade till USA. Jag tog uppgiften med en nypa salt – amerikanska släktforskare är inte alltid så noga med källkritiken.
Emma Elisabeth Elg föddes 1857 i Liljendal, ett litet järnbruk i Värmland. Hon var dotter till smedmästaren Gustaf Elg och Maria Sofia Bork.
Några år efter min släktings brev upptäcker jag att Emma Elisabeth år 1884 flyttar till Gävle. Där tjänar hon som piga i hushållet hos överste Carl Bror Munck af Fulkila.
Överste Carl Bror Munck af Fulkila
Översten är inte bara chef för Hälsinglands regemente, han är också överadjutant hos kung Oskar II, och hustrun hovdam åt drottning Viktoria.
Och när överstens kusin Ebba Munck gifter sig med prins Oskar 1888 så är det översten som för henne till altaret.
Så kanske fick Emma några möjligheter att jaga mat åt kungligheter? År 1892 emigrerar hon i alla fall, tillsammans med föräldrar och syskon, till Fergus Falls, Minnesota.
Där gifter hon sig med Harald Axel Söderkvist, son till en skräddare
från Södertälje.
Lennart Elg
len_elg@telia.com
PS: Det var Munck som flyttade regementsexpeditionen från Hudiksvall till Gävle, ett första steg bort från regementets hemprovins. Munck hade då redan själv flyttat till Gävle och hyrt bostad i grosshandlare Engströms hus vid torget.
————–
Jag kan konstatera att jag har tidigare fått nedanstående information så det Lennart skriver är säkerligen helt korrekt (Lisse-Lotte Danielson) :
Utdrag: I spetsen för regementet stod då överste Munck, vilken kvarstod som regementschef även sedan han blivit generalmajor, och musikdirektör var F. W. Ringvall, fader till den sedermera så berömde skådespelaren Axel Ringvall. Direktör Ringvall, som var en ovanligt human och duktig karl, hade på sin tid efterträtt direktör Andersson, skaparen av den välkända, gripande sorgmarschen, och gjorde just ovannämnda år, då redan 70-årig, sin sista tjänstgöring på Mohed. Närmast under sig hade han regementstrumslagaren fanjunkare Falk och stavföraren Gustaf Caesar, en barsk herre, men med sin ståtliga kroppshydda samtidigt en verklig prydnad framför musikkåren. Han betraktade det själv som en klar merit, att han aldrig under sin långa tjänstetid vid regementet rapporterat någon till bestraffning, men så kunde han också själv sköta om den saken, då så behövdes.
Daniel hette äldste sonen, sedermera känd som musikhandlare i Gävle och den förste innehavaren av den då nyinrättade musikfanjunkarebeställningen. Näst äldste sonen var Emil, som sedermera emigrerade till Amerika, där han blev professor i målarkonsten och teckningslärare vid ett universitet. Den tredje sonen – Josef – kom med tiden till Dalregementet, den fjärde – Qvintus – bevistar fortfarande kamratfesterna på Kungsbäck, medan den femte – Emil – dog som yngling.
Vid kåren funnos också tre bröder Åslund, även de från Ovansjö, alla tre klarinettister och violinister. Skickligast var Gustaf, som därtill var känd som ivrig rävjägare och vinterfiskare, och f. ö. hade egen gård intill Orgelfabriken i Gefle, där han drev en mindre hotellrörelse. Brodern Carl blev sedermera regementstrumslagare och vid en tid anförare för Gefle Skarpskytteförenings musikkår, och den tredje i brödraskaran – Carl – slog sig med tiden ned i Söderhamn.
Publ. 26/9 2017 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com
Kommentera gärna vad du tycker om detta längst ned på denna sida där det står Starta diskussionen!