KROG-KRIGET MELLAN STRÖMSBRO OCH STIGSLUND

Publicerat i Arbetarbladet 13 juni 1981

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM – klicka sedan på bakåtpilen för att återgå till nästa bild!

STADSFISCALEN och Controlleuren vid sjötullen i Gävle, Jöran Elis, född 1645 och död 1705, var en inflytelserik och välbeställd man i 1600-talets Gävle. Han tillhörde en av de mest betydande Gävlesläkterna under 16- och 1700- talen. Släkten kom ursprungligen från Skottland och det egentliga släktnamnet var Hawel. Detta namn begagnades då och då av Jöran Elis. Jörans fader var borgmästare i staden och hans mor, Margareta Jöransson-Folcker, tillhörde en annan av dåtidens mäktiga Gävlesläkter. Hans bror, Lorentz Elis, blev med tiden borgmästare i Gävle även han, men tycks ha kommit på obestånd och förskingrat medel ur stämpelkassan., Han dog utfattig.

Jöran Elis däremot skötte både sina. pengar och sitf giftermål på rätt sätt. Sin position som stadsfiscal och Controlleur vid vågen, tycks han ha utnyttjat till en viss affärsverksamhet med bl a Torsåkers bergslagsmän och på den vägen ökat sin förmögenhet. Elis var även välbeställd fastighetsägare med gård i centrala Gävle.

Genom sitt äktenskap med Brita Gavelia ärvde makarna hemmanet nr:3 i Hofors. Trots sin litenhet i fråga om jord var hemmanet en verklig guldgruva, eller rättare sagt en järngruva. Under hemmanet låg nämligen 3/4 i en av Gästriklands rikaste järngruvor, de s k Gösken-gruvorna. Till hemmanet hörde också rikliga skogstillgångar, del i hyttor, hammare och vattenrättigheter. År 1676 såldes gården med tillhörigheter till finansmannen Robert Petré för 1 900 daler kopparmynt, en icke föraktlig summa på den här tiden.

JÖRAN ELIS BYGGER STRÖMSLUNDS KROG

Någon gång på 1680-talet började Kungliga Helsinge regemente använda platsen kring nuvarande Testebovallen till lägerplats för sin årliga sammandragning av regementet Denna anhopning av törstiga strupar blev vederbörligen uppmärksammad av affärssinnade personer i staden Gävle. Redan tidigt började man sälja öl från kärra, provisoriska krokar av säsongkaraktär tycks också ha förekommit i trakterna kring Testebo broo (urgamla namnet på nuv Oscarsbron i Strömsbro).

Jöran Elis, var en av de personer, som redan från början tycks ha uppmärksammat detta lysande tillfälle att berika sin portmonnä. Ensam om den upptäckten var han förvisso inte.

Förutom flera andra personer fann sig Gävle stads accisrätt föranlåten att klämma åt bl a Jöran Elis för utebliven skatt angående bryggning och försäljning av öl (ihärdiga skattmasar är inte uppfunna detta sekel). Elis tycks då ha bedrivit krogverksamheten någonstans på Testebo Ägor, dvs platsen för nuvarande Strömsbro.

Elis hyste dock vidare planer. Strax söder om Testebo broos västra landfäste (Oscarsbron), ägde Elis en egendom kallad Strömslund. Denna hade från mitten av 1690-talet byggts ut för att användas till krog och mindre värdshus, läget för en krog var minst sagt lysande. Stora landsvägen’ norrut gick rätt igenom Elis egendom Strömslund. Helsinge regementes årliga sammandragningar på andra sidan ån vid Testebovallen gjorde inte läget sämre. Snart är affärerna i full gång. Jörans hustru, Brita Gavelia, sköter ruljansen ute vid Strömslund, krogen synes gå mot en lysande framtid.

Klicka på fotot.

EN HÅRDFÖR KONKURRENT

En av Gävles mest dynamiska personligheter genom tiderna, innehavaren av stadens gästgiveri, Helena Ström, hade genom ett påpassligt markköp år 1698 börjat bygga den sedermera så berömda krogen “Strömsbro”, belägen på vreten strax norr om Testebo broos östra landfäste. Jöran Elis använde allt sitt inflytande för att stoppa Helena Ströms krogbygge. Hans broder, Lorentz Elis, var fortfarande borgmästare i staden och med landshövdingen tycks han ha haft goda förbindelser. Genom utslag i Gävle rådhusrätt inför borgmästare och råd samt stadens samlade borgerskap och med landshövdingen närvarande och godkännande, fäller rätten utslag i tvisten till Jöran Elis förmån. Han ges rätten att driva krogen Strömslund, medan Helena Ströms krog “Strömsbro” förklaras olaglig.

Gästgiverskan Helena Ström var dock av betydligt hårdare virke än herr Controlleuren tänkt sig. I en inlaga till K Maj:t överklagar hon Gävle rådhusrätts utslag, som helt klart hade svaga punkter. Gästgiveriet stod under statlig jurisdiction och. det tillkom icke en rådhusrätt att dirigera denna verksamhet. Gästgiverskan pekar med rätta på den “illojala” konkurrens, som Strömslunds krog utgjorde, då den drog gäster ut från staden till förfång för dess näring. Dessutom påpekar hon att som gästgivare och borgare i staden betalade (hon och maken) full skatt för allt hon bryggde och sålde, emedan Elis förutom att han var befriad från vissa borgerliga utskylder dessutom icke gjorde rätt för sig för den öl han bryggde ute på landet. Landshövdingen som tidigare stöttat Elis drar nu öronen åt sig då han ser att det inte är någon vanlig “fyllkärring” han har att göra med utan en lysande personlighet och begåvning. Han ser sig nu föranlåten att till fullo stödja Helena Ströms inlämnade memorial. K Majits utslag den 24 juli 1699 kan bara bli ett. Gästgiveriets innehavare Helena Ström skall få öppna sin krog (den gick redan för fullt) och Jöran Elis avsägas från sin krogverksamhet och stänga Strömslund. Det var nog inte denna utgång av tvisten Elis tänkt sig, då han klagade på madam Ströms krogbygge.

KJELL HERTZMAN

Klicka på kartan!