Märta Trananders anträde med koppling till Hellstadius

 

.

Susanne (släktforskare) vid Tranemo kyrka.

 

Led 1:

Oluf i Grimsås. f. ca 1520 i Grimsås

Se längst ned i denna länk.

 

 

Led 2:

Ericus Olai (Eric Olofsson) (1550-1627) f. omkring 1550 i Grimsås af Mosssjöbo socken – d.1627 i Tranemo. Enligt Göteborgs stifts herdaminne präst i 55 år, kyrkoherde i Tranemo 44 år4 samt gift i 44 år (hustru okänd). Barn: Bengt Ericsson nedan.

Innan Ericus Olai tillträdde detta Pastorat i Tranemo var han Comminister i Gällstad och underskrev 1593 Uppsala mötes beslut. Han förestod Pastoratet i 50 år, och Prest i 55, var aktad inom sin verksamhetskrets och avled 1627.

 

 

 

 

 

Uppsala Möte 1593

 

Reformation i Sverige skulle sannolikt inte kunnat komma till stånd utan den politiska maktens intresse. Gustav Wasa fann i frikopplingen från påvedömet ett medel att låta kyrkan med sina ofantliga rikedomar vara med att betala statens skulder från det dyrbara befrielsekriget.

 

En sak var att från överheten påbjuda nya former för gudstjänstliv och tro, en annan var att få dem accepterade och efterlevda. De katolska bruken och föreställningarna var djupt rotade både hos allmogen och prästerskapet. Gustav Wasas son Johan III:s gemål var hängiven katolik och Johan själv var även för en återgång till en pråligare mässordning. Med en ny gudstjänstordning, den s.k. Röda Boken, återinfördes flera katolska ceremonier i mässan. När Johan dog 1592 stod sonen Sigismund som arvtagare till Sveriges tron. Han var ivrig katolik och hade redan förut ärvt den polska kronan. Nu var risken stor att reformationsverket skulle omintetgöras. I avvaktan på Sigismunds maktövertagande styrdes Sverige av hertig Karl (senare Karl IX), som var anhängare av reformationen.

 

Hertig Karl såg till att ett stort antal biskopar och präster blev kallade till överläggningar i Uppsala. Vi firade alltså år 1993, 400-årsminnet av denna händelse, som för flera århundraden gett Svenska kyrkan dess identitet. Herdaminne för Göteborgs stift (1835) nämner Ericus Olai från Tranemo (ovan) som en av undertecknarna av Uppsala mötes beslut.

 

( Även12. Haquinus (Håkan) Hellstadius, pastor 1587 och som dog 1610., underskrev Ups. mötesbeslut 1593 )

 

Mer än 300 präster hade infunnit sig. Mötet öppnades den 25 februari och pågick in i mars månad. Uppsala mötes beslut befäste slutligt den lutherska teologien i vårt land. Kyrkan högtidlighåller minnet bl. a. genom en gåva till alla svenska hem, “LILLA BOKEN OM KRISTEN TRO“.

 

 

 

Källa till ovanstående text.

 

Led 3:

 

Bengt Ericsson (Erici) Tranander (1580?- 18/6 1650) Född omkring 1580 i Tranemo. Död 1650 i Tranemo.

g.m. Elin/(Helena?) Svensdotter (1600?- )

 

Född omkring 1580 i Tranemo. Död 1650 i Tranemo. Han var son efter företrädaren och sin fars medhjälpare i 16 år, samt pastor i 23 år. Kyrkoherde i Tranemo åren 1627-1650. Omkom genom olyckshändelse vid hemfärd från Mossebo kyrka, där han predikat under påskhelgen. Hemfärden ägde rum 3:e dag påsk då ett träd i skogen föll över skjutsen och krossade honom. Det berättas, att händelsen skedde på ett ställe kallat Getaryggen, där ännu fler träd står lutande över landsvägen. Han avled enligt uppgift 4:e dag pingst.

 

Han efterträddes av sin son Erik Bengtsson Tranander nedan som förestod Pastoratet i 10 år och avled 1661.

 

 

 

 

Elins far: Sven Thoresson

 

Elins mor: Helena Johannisdotter

 

Barn:

 

31: Elin Bengtsdotter Tranander

 

32: Jacob Bengtsson Tranander

 

33: Kyrkoherde Erik Bengtsson Tranander (?-1661 i Tranemo) g.m. Margareta Matsdotter Retz (? – 20/6 1659 i Tranemo)
Far till Margareta: Mats Bengtsson Retzius f. 1599 in Odensvi,H
Mor till Margareta:
Birgitta Persdotter

Margareta Matsdotter (Månsdotter?) Retz, dog 1659-06-20 i barnsäng.

 

34: Märta Bengtsdotter Tranander (? -1689?) g.m. Håkan Hellstadius (1632-1695)

 

35: Christina Bengtsdotter (1639-1696) g.m. Nils (Nicolaus Andrae) Kollinus (1622-1687)

Gå till Kollinus släktträd

 

Magister Nicolaus André Kollinius, var pastor i Tranemo och har inom Pastoratet kvarlämnat flera spår av en nyttig verksamhet. De flesta upplysningar som man äger om Pastoratet i äldre tider, är från honom. Han var Preses vid 1683 års Prestmöte för sin tryckta synodaldisputation “de Scriptura Sacra”.

 

Han var känd som en lycklig latinsk poet och avled 1687.

 

Se “Riksdagens historiska anteckningar – Bidrag till Svenska kyrkans historia” där både Prosten Mag Thore Hellstadius och Kyrkoherde

Mag. Anders Kollinius nämns.

 

Kommentar:

Preses = mötesledare vid prästmöte

Synodaldisputation = Prästmötesavhandling

de Scriptura Sacra = den Heliga Skrift (latin).

 

 

 

Kyrkotavla med förstorad del.

 

 

Led 4:

 

Märta Bengtsdotter Tranander (? -1689?)

 

g.m. Håkan Hellstadius (1632-1695)

 

Anträdet i excelfil.

 

 

 

 

—————————————————————————————

 

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson/ lisse-lotte@danielson.be

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top