Peter Brändström f. 5/10 1735 – d. 22/8 1809

ÖVRIGA VIKTIGA SLÄKTER I GÄVLE:

 

Peter Brändström (f. 5/10 1735 – d. 22/8 1809).

 

Peter som ung.

 

 

föddes den 5 okt 1735 i Gefle. Hans far, som hette Simon Mogren, var på 1720-talet anställd som jaktbåtsman vid stora sjötullen i Gefle, dit han inflyttat från byn Sikjälma i Hållnäs socken i norra Uppland. Han gifte sig med Peters mor som hette Margareta Norlinder (f. 1703, d. 27/2 1776) omkring 1734 och hon var dotter till en hammarsmed i Ovansjö.

 

Peters far dog redan 9/3 1737 i Gävle och lämnade sin hustru och den späde sonen i fullständig misär. Redan som liten pojke fick Peter bidra till sitt uppehälle genom att sälja torrvedstickor på stans gator.

 

Hjälpen i deras nödställda belägenhet kom, då modern 1744 gifte om sig med sjötullsbesökaren/sjötullsvisitören Jöns Brändström (född omkring 1713 och död 16/5 1779 i Gävle). Han hade tagit sitt namn från sin födelseby Bränna i Västerbotten. Därifrån härleder sig alltså det namn, som Peter själv och flera av hans efterkommande skulle komma att ge glans åt.

 

Margareta och Jöns Brändström fick även en gemensam son, Jonas Brändström (f. 24/1 1745 i Gävle, död 19/5 1823 i Österlövsta, Uppsala).

 

Peter Mogren antog styvfaderns namn och kallade sig Peter Brändström, då han slutat skolan efter att ha gått några klasser i Trivialskolan.

 

I Alf Uddholms Gevalienses står följande på sid. 66: Petrus Mogren/Brändström var son till jaktbåtsman Simon Mogren, styvson till besökaren Jöns Brändström med namn efter Bränna (Brände?) Västerbotten, gick i GS/Trivialskolan 1745. Försörjde sig först med att sälja torrvedsstickor på stadens gator, rensade med sitt baggarverk ån för att fördjupa hamnen, blev skeppsredare, kommerseråd, donator och grundade Gävle elementarskola. SMK med bild.

Han är dock inte medtagen under Gymnasiums matrikel 1669-1849.

Borgarskolans grundare

 

Peter Mogren/Brändström gifte sig 18/12 1763 i Gävle med Anna Elisabeth Schröder (f. 10/7 1732 och död 5/10 1786 i Gävle).

 

Anna Elisabeth Schröders släktschema i Sehlbergs anteckningar. OBS, mycket stor fil.

 

 

Gravkoret.

 

 

Sehlbergs anteckningar. OBS, jag har valt mycket stora filer för läsbarhetens skull. Bläddra runt med hissarna.

 

Brändströms släktschema i Sehlbergs anteckningar

 

 

Peter Brändström. Brodern Jonas Brändström

 

Peter Brändströms och Anna E Schröders barn enligt Sehlbergs släktschema:

 

1) Johan Simon Brändström, f. 5/1 1765 i Gävle.

 

Hans hustru är okänd men de har barnen John, Carl, Pehr:

 

John Brändström,

Carl Brändström,

Pehr Brändström.

 

 

2) Elisabeth/Lisette Margareta Brändström, (f. 18/3 1766 och – d. 3/5 1822 i Gävle), gift 1/10 1786 i Gävle med Pehr/Petrus Ennes (f. 13/4 1756 i Gävle, d. 11/5 1829 i Gävle)

 

 

Pehr Ennes (1756-1829) g m Lisette Brändström (1766-1822) .

 

Deras barn:

 

Eleonore Elisabet Ennes (f. 18/11 1787 i Gävle – d. 27/7 1837 i Degerö) gift 7/7 1806 i Lervik med Claes Otto Engelcrantz(f. 23/6 1772, d. 14/12 1852).

 

 

Claes Ottos barn i tidigare äktenskap:

 

Elisabeth Helena (f. 5/10 1807, d. 1/4 1811)

Hjalmar (f. 12/9 1810, d. 27/4 1828). Kadett vid Karlberg 6/2 1827.

Eleonora (f. 5/3 1812, d. 28/10 1882). Var ogift.

Aurora (f. 21/6 1816, d. 25/11 1856). Var ogift.

 

Barn med Eleonore Elisabet:

 

Letitia (f. 29/1 1818 i Sthlm, d. 13/3 1890). Gift 26/1 1860 med överstelöjtnant Bror Olivier Munck af Fulkila (f. 1805 – d. 1863)

 

Adelssläkten Munck af Fulkila

 

 

Bror Olivier

 

 

Deras son: Ferdinand Carl Bror Hj. Engelcrantz Munck af Fulkila(f. 23/7 1861 – d. 18/11 1932)

Gift 6/12 1896 med Katarina Frodell(f. 26/12 1870 i Stockholm- d. 1/1 1949).

Barn: Ebba Karin Laetitia Munck af Fulkila (f. 18/9 1904 i Karlskrona, d. 30/9 1967 i Karlskrona)

 

 

Ferdinand Carl Bror Hj.


Letitia – den sista av ätten – f. 1818, d. 1890, var sedan 1860 g. m. överstelöjtnanten Bror Olivier Munck af Fulkila, f. 1805, d. 1863, (farbror till Ebba Henrietta Munck af Fulkila, född 24 oktober 1858 i Jönköping, död 16 oktober 1946 i Grödinge.)

Ebba var hovfröken till dåvarande kronprinsessan Victoria när hon träffade
prins Oscar Bernadotte. De gifte sig 15 mars 1888 i Bournemouth, England

 

Barn:

Maria Sophie Henrietta Bernadotte (1889 – 1974)
Carl Oscar Bernadotte (1890 – 1977)
Ebba Sophia Bernadotte (1892 – 1936)
Elsa Victoria Bernadotte (1893 – 1996)
Folke Bernadotte (1895 – 1948)

Ebbas far: Carl Jacob Munck af Fulkila (1808-1882), mor: Henriette Ulrika A.C: Cederström 1819-1912 (vigda i Karlskrona 1855-02-12)

 

 

Christina Louisa Ennes (f. 27/2 1789 i Gävle – d. 1838). Gift 20/9 1807 i Gävle med Hans Wilhelm Eckhoff.

 

Charlotta Lethia Ennes (f. 29/5 1791 i Gävle) Gift med Anders Fredrik Skjöldebrand.

 

Charlotte (f. 29/5 1791 -d. 17/4 1866)g m greve Anders Fredrik Skjöldebrand (f. 14/7 1757 i Alger – d. 23/8 1834)

 

 

Barn:

Erik Bogislaus Skjöldebrand (1816-02-28 – 1866-12-11 i Sthlm)

Charlotta (Lotten) Aurora Skjöldebrand (1819-01-02 – 1907-01-16) g. 8/6 1848 med. Johan Carl Åkerhjelm (f. 21/7 1807 – d. 13/11 1879 på Ökna)

Han var landshövding i Örebro 1856–1876

Lotten Skjöldebrand

Barn: Emma Ebba Helena Hedvig Charlotta Åkerhjelm (f. 11/10 1849).

Carl Gustaf Åkerhjelm (f. 16/1 1853 i Floda)

 

Catharina Sophia Ennes (f. 24/6 1792 – d. 1820) gift aug. 1811 i Gävle med Adolph Ludvig von Post.

 

 

Sophie (1792-1820) g m generalmajor Adolf Ludvig von Post (1781-1847)

 

Vid Fälttåget mot Norge 1813 var överstelöjtnant Adolf Ludvig von Post chef.

 

Margareta Gustava Ennes (f. 22/2 1794 – d. 1873) gift med Anton Fredrik Garberg.

 

 

3) Christina Catrina Carin Brändström (f. 27/12 1768 Gävle och d. 29/12 1830 i Tillinge, Uppsala), gift 9/4 1787 i Gävle med landsekreterare och lagman Christer Fredrik Ennes (f. 17/7 1751 i Gävle, död före 1830).

 

Deras barn:

 

Christina Maria Ennes (f. 13/7 1788 i Gävle) gift 10/7 1814 med Hermas Alexander von Anderson

Per Fredric Ennes ( f. 31/12 1789 i Gävle, d. 9/4 1854) gift med Hedvig Beate Malmerfelt.

Gustaf Adolph Ennes (f. 31/5 1794 i Gävle, d. 1850) gift med Jaguette Fredrika Gripensvärd. Blev högst 62 år.

 

 

Årtal   Ålder   Händelse
1795       Födelse 1795 Gammelstilla (X). 1)
1796       Brodern Otto Gripensvärd föds 1796 Gammelstilla (X) 1).
1807       Fadern Jakob Gripensvärd dör 1807-02-02 Nagelstena 1).
1810       Systern Charlotta Rebecka Gripensvärd dör 1810 1).
1810       Brodern Joakim Henrik Gripensvärd dör 1810 St. Helena 1).
1819       Brodern Jakob Gripensvärd dör 1819-11-29 Filipstad (M) 1).
1837       Systern Maria Margareta Gripensvärd dör 1837 Sigtuna (C) 1).
1846       Modern Anna Greta Uhr dör 1846-09-07 Nagelstena 1).
1850       Maken Gustaf Adolf Ennes dör 1850 Nagelstena 1).
1857       Död 1857 Nagelstena. 1)
         

Barn: Edvard Ennes (var ryttmästare) och Herman Ennes. Herman var hovmarskalk i Dalarna.

 

Källor: Boken Släkten Uhr – familjeanteckningar.

 

Fredrika Wilhelmina Ennes (f. 29/11 1797 i Gävle, d. 6/3 1876 i Stockholm). Gift 21/3 1824 med Bror Fredrik Angerstein (f. 23/9 1797 i Hedemora, d. april 1832 i Aspeboda)

 

Fredrika och Bror Fredrik fick sonen:

 

Victor Reinhold Angerstein ( f. 15/8 1831, d. 23/11 1862 i Stockholm)

 

Carl Victor Ennes (f. 6/3 1808 i Gävle)

 

Fredrik Ennes (1751-1823) g m Carin Brändström (1768-1830)

 

 

4) Överste/general Pehr/Peter Brändström( f. 25/2 1771 i Gäve, d. 20/7 1833 i Stynsberg, Tierp, Uppsala) gift 1803 i Söderby-Karl, Stockholm med Catharina Charlotta Strömbeckf. 28/1 1786 i Gävle

 

Pehr Brändström.

 

 

Deras barn var:

Charlotta Letitia Brändström, (f. 7/5 1804, d. 1885).

Bror Per Brändström, f. 27/7 1805 i Stockholm, gift med Charlotta Wilhelmina Hjelm, f. 1809 i Linköping. Bror Per var major i den svenska armén.

Catharina Carolina Brändström (f. 15/11 1808, d. 1864).

Mathilda Elisabeth Brändström, (f. 6/5 1812 i Stynsberg, Tierp, Uppsala, d. 15/1 1897).

Aurora Brändström, (f. 23/3 1818 och d. april 1819 i Stynsberg, Tierp, Uppsala). Blev bara 1 år.

 

5) Carl Eric Brändström (f. 6/2 1773 i Gävle, d. 26/12 1814 i Göteborg) gift med Johanna Wilhelmina Bratt(1780 – d. 29/10 1847 i Gävle). Var grosshandlare i Göteborg. “He had a medical condition of Bad Blood”.

 

 

Familjegraven. Änkefru J.W. Brändström (Johanna Wilhelmina Bratt f. 1780 – d. 1847). Troligen finns även brodern Jonas arvingar begravda här.

 

 

 

Deras barn var:

 

– Emilia Charlotta (Carlsdotter) Brändström (f. 9/2 1801 i Göteborg), gift 1825 med kapten vid Helsinge Regemente, Friherre och Baron Lars Abel Åkerhjelm.

 

 

 

 

 Baron Lars Abel Åkerhjelm tillhör friherrliga (därav titeln baron) ätten Åkerhielm af Blombacka, nr 232, och återfinns under tabell 24 i Elgenstierna

Den introducerade svenska adelns ättartavlor.

 

Emilia Charlottas och Bron Lars Abels dotter:

 

Amma Margareta Augusta Akerhjelm (f. 2/4 1829 i Mo)

 

———–

 

 

– Pehr Brändström, (f. 30/3 1803 i Göteborg, d. 4/6 1874 i Stockholm), som Peter Brändström f. 1735 alltså var farfar åt.

 

Per Brändström, generaldirektör vid svenska Telegrafverket.

 

 

 

 

 

 

Pehr Brändström var gift 1840 med Johanna Henrietta Bratt (1780-1888).

 

Per och Johanna Henrietta fick dottern:

 

– Jenny Eugenie Henrietta Brändström, (f. 11/9 1841 i Stockholm, d. 28/3 1842 i Stockholm). Blev endast 1 år.

Elsa Brändström, “Sibiriens ängel” under första världskriget, har med Uddevallasläkten Bratt att göra på så sätt att såväl hennes farfar som farfars far var gifta med döttrar i släkten: Johanna Wilhelmina (1780-1847) resp Johanna Henrietta (1817-1888), den senare gift med chefen för telegrafverket Peter/Pehr Brändström (1803-74).

 

Uddevallasläkten Bratt var rätt framstående på västkusten på 1700-talet. Släkten finns redovisad i Svenska släktkalendern 1917 och 1930 och finns skildrad i Helmer Bratts bok “Några anteckningar om

släkten Bratt från Brattfors” (1951).

 

 

Elsa Brändström – Sibiriens änge

 

Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914 – 1920l

 

 

 

Norstedt, 1922 – 174 sidor

 

Källa: Christian Bratt, “Bratt från Brattfors” 1992.

 

Utdrag ur Svenskt biografiskt handlexikon:

 

Scannad text:

 

Brändström, Per, ämbetsman. Född i Göteborg d. 21 mars 1803.

Föräldrar: grosshandlaren Carl Erik Brändström och Johanna

Vilhelmina Bratt.

 

 

B. ingick 1822 som e. o. kanslist i kanslistyrelsens expedition och

justitierevisionen, samt som auskultant i Svea hofrätt.

 

1831 kanslist i kommerskollegium, förordnades han i nov. 1883

att bestrida generalkonsulsbefattningen i NeuVorpommern och

MecklenburgSchwerin och att förestå postkommissarietjänsten i

Greifswald efter förrymde legationsrådet J. F. af Lundblad.

 

1837 protokollssekreterare i k. m:s kansli,

utnämndes han 1842 till protokollssekreterare

i civildepartementets expedition, blef året därpå

förste expeditionssekreterare i k. kansliet och

1848 befordrad till expeditionschef i civildepartementet.

 

Efter att ha utredt postbalansen efter Lundblad, 1839 biträdt

svenska ministern i Berlin vid uppgörandet af en ny

postkonvention med Preussen och 1846 biträdt vid afslutandet af en

dylik konvention mod Ryssland, förordnades han längre fram till svensk

kommissarie vid allmänna konst- och industriutställningen i Paris

1855 och utnämndes 1862 till generaldirektör och chef för svenska

telegrafverket.

 

 

Död d. 4 juni 1874.

 

 

Gift 1840 med Johanna Henrietta Bratt.

 

———–

 

Carl Fredric Brändström (f. 27/6 1805 och d. 22/6 1806 i Göteborg).

John Brändström (f. 29/11 1806 i Göteborg).

Alfred Brändström (f. 3/7 1808 i Göteborg) – d. 1896)

Hilda Brändström (f. 4/3 1810 i Göteborg, d. 7/2 1892 i Segersta) Var ogift.

Ett barn som född och död 3/4 1811, i Göteborg.

Carl Edward Brändström (f. 3/4 1811 och d. 17/9 1812 i Göteborg). Blev 1 år.

Wilhelm Brändström (f. 19/4 1813 i Göteborg)

Augusta Brändström ?

 

———————-

 

Peter Brändström (1735-1809) försörjde sig själv mycket tidigt och det var inom handeln som hans naturliga anlag utvecklades vilket tydligt syntes i alla framgångar som raskt följde varandra och gjorde honom till en av de mäktigaste och rikaste männen i stan. Han ägde flera hus i Gävle och bodde på somrarna på Lerviks herrgård på Norrlandet som revs 1976.

 

 

 

 

Släktschemat finns i “Från Gästrikland 1964”.

 

Peter Brändström och BAGGAREN

 

Under slutet av 1600-talet gjorde Gävle åtskilligt för sin hamn och 1697 skaffades ett mudderverk – Baggaren som drevs med hästvandring. De två hästar som användes för ändamålet, vistades i regel ombord hela sommaren och såldes på hösten. Högsta ledningen av baggaren utövades av den s.k. baggardirektören, vilken assisterades av en uppsyningsman som ledde själva arbetet och en kassör, som tog upp avgifterna, de s.k. baggarpengarna. Dessa erlades av varje fartyg som besökte hamnen, både vid ankomsten och avfärden och efter en särskild taxa fastställd av Kungl. Majt.

 

Under 1700-talet skulle borgarna i stan erlägga ett visst antal runstycken för varje läst. Av dessa skapades baggarfonden som endast skulle få användas för muddringen i hamnen. Baggaren var i ständig verksamhet. Den tillsammans med pålning var det viktigaste medlen att hålla Gavleån segelbar. En huvudorsak till alla svårigheter med muddringen var frånvaron av stenkajer.

 

Ständiga uppgrävningar fick göras av Östra lillån och Islandslillån samt en del av Testeboån för att underlätta färderna till och från kvarnarna i det nuvarande Strömsbro. Olika åsikter om baggarfondens förvaltning ledde till att den rike och myndige grosshandlaren Nils Amberg avsattes som baggardirektör av handelssocieteten 1772.

 

Till hans efterträdare utsågs ”som vanligt under tre år” grosshandlaren Peter Brändström som vid den tiden var en av Gävle stads mest framstående och utpräglade personligheter. Då han dessutom hade sin gård vid Östra lillån hade han även den bästa tillsynen över baggaren.

 

Lillån.

 

 

Han fick också fria händer att föreslå och avskeda personal när det gällde baggarens drift och förmåner. Tydligen betraktade man Brändström som räddaren i nöden. Tidigare skulle alla åtgärder godkännas av både magistraten och handelssocieteten samt de äldste vilket tog en rundlig tid innan något kunde uträttas och detta passade inte alls för en man med Brändströms självständiga och otåliga läggning.

Brändström började med att delvis bygga om baggaren och därefter tvingade han alla ägare till hax- och storbåtsbåtsbottnar, som var placerade i de mindre åarna, att inom viss tid ”själva låta dra upp dem med hot om deras förlust för de tredskande, då de var otillåtligt kvarlämnade till ådjupens gengrundning”.

 

Han hade inte tålamod att successivt lyfta medel ur baggarfonden utan lade själv ut vad som behövdes och lämnade sedan in sin räkning till magistraten. Baggaren som var byggd 1734 började nu bli utsliten och Brändström tvingade fram ett beslut att bygga en ny under vintern 1796-97 under överinseende av sin kompanjon och måg, grosshandlaren Pehr Ennes, som sedan ett par år tillbaka biträdde sin svärfar vid utövandet av direktörskapet.

 

Om stenkajers nödvändighet var Brändström redan från början fast övertygad om. På eget förslag fick han 1778 bygga om kajen nedanför järnvågen som då endast var tjugufyra år gammal men var så ojämn och hålig så att folk lätt kunde bryta både armar och ben. Han ville därför bygga stenkajen från tullhuset till Bråbänken. Om anslag till byggande inte kunde anskaffas omedelbart förklarade han sig villig att själv förskottera pengar mot 6% ränta.

 

När Brändström försökte genomföra en ny Varvstaxa motarbetades han dels för att man tyckte den var ofördelaktig för staden och dels p.g.a. avund från andra redare. Därför uppdrogs åt en särskild kommission att granska förslaget och komma med kommentarer. Invalda i denna kommission blev grosshandlarna Erik Brundin, Daniel Elfstrand, Carl Anton Garberg och Olof Selggren som samtliga ogillade det gamla kontraktet och var Brändströms rivaler som redare.

 

1788 förkastade de alla Brändströms priser och beräkningar som ansågs vara för högt tilltagna och uttalade en förhoppning om att Brändström skulle avstå sin andel i varvskontraktet till staden.

 

Deras bråk resulterade i att en hel sommar gick utan något avgörande och den segslitna striden varade i två och ett halvt års tid. Brändström beklagade sig i ett brev till Valley att kommissionens ledamöter genom avund och osanning försökt förkasta alla hans planer trots att han endast ville stadens bästa och få igång alla åtgärder som behövdes och att något snabbt skulle hända.

 

När striden väl var över blev det liv och rörelse på varvet och på Alderholmen byggdes i rask följd materialhus, spruthus, tyghus och beckkokhus och Smäckebron samt Varvsbron revs och byggdes om.

 

Sedan alla kunnat konstatera vilka följder detta fick, när varven äntligen kommit i kompetenta händer, anlitades Brändström i alla frågor som rörde både konkurrenterna och hamnen. Han fick till och med uppsynen över träden på Alderholmen, framför allt de ståtliga alléerna på Bråbänken.

 

 

BRÄNDSTRÖMSKA ELEMENTARSKOLAN

 

(Föregångaren till Borgareskolan).

 

Brändströms troligen viktigaste insats var när han stiftade Elementarskolan eller Athenaeum.

 

 

 

 

1796 lämnar kommerserådet P Brändström 10.000 riksdalen till startandet av en elementarskola i Gävle. 1797 öppnar den Brändströmska elementarskolan för ungdom som ämnar sig till näringsstånden i Sehlbergska fastigheten vid Strandgatan. Det som låg Brändström närmast om hjärtat var handelsståndet och efter dess behov blev Elementarskolans undervisningsplan uppgjord med bl a tyska, engelska, franska geografi och handelshistoria. I spetsen för skolan tillsattes en direktion där bl a grosshandlaren Daniel (II) Elfstrand (1748-1815) ingick.

 

Grosshandlare Peter Brändström var stans mäktigaste man. Han hade själv gått i Gävle skola och dokumenterade ett starkt intresse för progressiv pedagogik genom olika donationer och speciellt genom att grunda Gävle elementarskola, som gav undervisning i moderna språk och har kallats Sveriges första enhetsskola. Traditionen att någon rik borgare årligen skulle bjuda lärarkollegiet på middag (“matdagar”!) levde kvar i småstäderna ända in på 1900-talet. Herr lektor Tybelius, som den 21/maj protesterat mot kollegiets rektorsval (24/3) var inte med! Han hade kanske klämt åt Braendström junior lite för hårt vid disputationen den 25/4?

 

Vid ingången av 1800-talet började Brändström bli gammal och överlämnade ledningen av handelshuset P Brändström & Co till mågen Pehr Ennes, som blev ensam chef för det stora företaget 1806, då Brändström drog sig tillbaka från affärerna. Det gamla firmanamnet bibehölls dock, delvis beroende på att Ennes endast hade döttrar.

 

Brändströms tillbakaträdande från aktivt deltagande i direktionssysslor betyder dock ingalunda, att han helt och hållet tagit sin hand från sin skapelse.

 

 

UtskrifterOriginalen

 

 

Han lät Skolan den 1:e varje månad få tre hundra Riksdaler Banco vars årliga ränta som Enners i samråd med direktionen kunde disponera. Brändström kunde alltså med tillförsikt se att hans verk fortfarande skulle bära frukt av den art han avsett och bli till välsingelse inte blott för hans eget samhälle utan för hela hands färdenesland.

 

1890 bildas Gefle Borgareskola med ny organisation men med övertagande av elementarskolans tillgångar och står nu öppen för manlig och kvinnlig ungdom. Utbildning för det praktiska livet – handel, industri, lantbruk och byggnadskonst.

 

 

Peter Brändström målat året innan han dog 1808 då han var nästan helt blind.

 

 

Den 22/8 1809 slöt han sina sista dagar och den 31/8 vigdes hans stoft till den sista vilan i det gamla gravkoret vid östra ändan av Heliga Trefaldighetskyrkan.

 

Weckobladet skrev som en sista hyllnings och tacksamhetsgärd:

Herr Commerce Rådet och Riddaren av Kongl. Wasa Orden P. Brändström, som den 22 nästl. Aug. i en Ålder av nära 74 år härstädes stilla afled, begrafdes i går (31 aug) med anständig, men enkel Ceremonie. Bättre än den skönaste Sorgmusik ljudde derwid i örat på de många genom Honom hulpne Fattighes Suckar och wälsignelser. Twenne serskilte Grafskrifter, den ena från Elementarskolans Inspector och Lärare, den andra från samma Skole-Ungdom som äfwen medföljde till grafwen, tolkade sannt och wärdigt den Allmänna Saknaden av en Man, Hwars älskade minne lefwer i denna och flere för Detta Samhälle Nyttiga Stiftelser. Hans Graf war prydd, omgifwen och skyddad, icke av Marmoren och Guldet; men av den Redeliga Erkänslan och den oskrymtade Högaktningen”.

 

 

 

 

Gravkoret. Medalj över Brändström Brändströmsgatan.

 

 

 

Familjegraven. Änkefru J.W. Brändström (1780-1847)

 

 

EPILOG

 

Peters söner Peter/Pehr född 25/2 1771 och Carl Eric, född 6/1 1773 var frånvarande vid bouppteckningen efter fru J.W. Brändström som dog i okt 1786 då de befann sig på ett Handelsseminarium i Öringe by vilket i själva verket var Sveriges första egentliga andelsinstitut. Medan läraren Christoffer Wurmb från Preussen levde fick eleverna lära sig handelskorrespondens på tyska, franska, engelska och holländska. Tyvärr slutade denna språkundervisning då Wurmb dog redan i början av 1788 och institutet sattes i konkurs där Peter Brändström var upptagen som fordringsägare. Brändström skänkte även pengar till stadens Barnhus och till en Allmän begravningskassa.

 

Det blev främst Peter Brändströms levande intresse för vetande och bildning som gör att hans namn lever vidare från släkte till släkte i det samhälle han tillhörde från vaggan till graven.

 

Även hans barn gifte in sig bland Gävles mest framgångsrikaste släkter.

 

Då Peter Brändström även var farfar åt Per Brändström, generaldirektör vid svenska Telegrafverket.märks det att hans framåtanda har gått i vidare leden.

 

——————————–

 

Peters yngre halvbror Jonas Brändström (f. 24/1 1745 i Gävle – d. 19/5 1823 i Österlövsta). Han blev Philos Magister i Uppsala 15/61769, Hospitalssyssloman i Gefle 1770. Kyrkoherde i Öster Leufstad (Leufsta/Lövsta) 1786.

 

Gift omkring 1771 1) med Anna Elisabeth Waltinghausen (Waltinson enligt herdaminne) f. 1743, d. 3/6 1789 i Österlövsta, Uppsala..

 

Jonas och Anna Elisabeth Waltinson fick barnen Peter f. 1772, Greta Catharina f. 1778, Jonas f. 1779

 

Peter Johan Brändström (f. 3/5 1772 – d. 4/10 1809), Kirurgia studiosus 1795. Kirurg o. Utö ? 1800.

 

Gift med Margreta Christina Lundvall, comministersdotter från Atora(?) Kumla och halvsyster till prof. C.J. Lundvall.

 

Petter Johan och Margreta Christina fick barnen Per Jonas f. 1804, Carl Erik :

 

Per Jonas Brändström (f. 12/2 1804 – d. 13/11 1860) . Häradsskrivare i Örbyhus och Norunda Här. Gift med Mathilda Svanberg, dotter till prof. Dr Jöns Svanberg.

Carl Erik Brändström, student som sedan for till sjöss.

Greta Catharina Brändström(f. 26/3 1778 – d. i feb 1779. Blev bara ett år.

Jonas Brändström, (f. 11/12 1779 i Österlövsta, Uppsala) Ph. Mag. Primus 1803. Math? Adj? Och prof. Regius i Uppsala. Dog ogift.

Gift omkring 1791 2) med Elisabeth Wiström (f. 14/3 1764, d. 27/4 1840).

 

Jonas och Anna Elisabeth Wiström fick barnen Carl Peter f. 1792, Jan Fredrik f.1794:

 

Carl Peter Brändström (f. 3/3 1792 i Österlövsta, Uppsala), student som blev sinnessvag och dog 1860.

 

Jan Fredrik Brändström (f.18/2 1794 i Österlövsta, Uppsala), student. Var en tid skollärare i Löfsta vid Löten.

 

 

Släktschema för halvbrodern Jonas Brändström.

 

 

——————————–

 

 

I Gefle Dagblads Uppslagsbok Gävle från A – Ö framgår följande:

 

Brändström, Peter (1735-1809). Skeppsbyggare, redare, grosshandlare, rådman och kommerseråd, grundare av handelshuset P Brändström & Co, delägare av Stenebergs sockerbruk på Brynäs. B. var även ledamot av Handelssocieteten och av De 24 äldste. Han ägde flera hus i Gävle och bodde på somrarna på Lerviks herrgård.

B. var baggaredirektör 1774-1806 och såg i den rollen till att Gavleån muddrades och att kajer byggdes och förstärktes. Han var en framstående affärsman, på 1760-talet en av de mest förmögna i Gävle, och lämnade stora donationer i Gävle. Initierade och skänkte pengar till Gefle Elementarskola, Borgarskolans föregångare. Meddelanden av Gestriklands Kulturhistoriska förening 1923; Elfstrand, P: Gefle Elementarskola

och Athenæum; Elfstrand, P: Kapitlen Hamn, Varv och Skeppsvarv och. Till person- och släktkrönikan i äldre tid (båda ingår i Ur Gävle stads historia).

 

Familjen BrändströmPeter BrändströmArbets- och fattighusBaggareHans Wilhelm EckhoffSödra VarvetBorgarskolanRederier

 

 

Gravkoret. Familjegraven. Änkefru J.W. Brändström (Johanna Wilhelmina Bratt f. 1780 – d. 1847). Troligen finns även brodern Jonas arvingar begravda här.

 

 

Källor:

 

Gefle Elementarskola och Athenaeum

Ur Gävle stads historia

Gävlevandring med Folke

Från Gästrikland 1964 och 1975

Gefle Dagblads Gefle från A – Ö (enligt ovan)

Övriga källor framgår av länkarna.

Fakta om födsel, död, giftermål och släktingar

———————————————————————————————–

  Sammanställt och länkat av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top