Storveta visste mest. Här står hon i kulissen och väntar på att göra entré. Anna-Lisa Hillbom från Gävle. 1972 var hon med i nio omgångar av Hylands Långdansen. Sedan blev hon både Minnesmästare, Super svarare och hedersdoktor.
Från 1906 blev det BB i huset och kallades “Gamla BB på Nordost” fram till 1939 då en BB-avdelning öppnats
på lasarettet.
Det användes senare till “idiothem” och revs i februari 1965.
Gefleborgs läns förening för sinnesslöa barns vård har i sin verksamhet blivit understödd af länets landsting på det sätt, att landstinget
anvisat dels 200 kr. årligen för hvarje till länet hörande barn, som vårdats i föreningens idiothem, utgörande tillhopa under hvartdera af
åren 1886—1889, 4.000 kr. samt under år 1890, 5.000 kr., dels ock från och med år 1888 – 200 kr. årligen för hvarje i det af föreningen
inrättade arbetshem för sinnesslöa intagen i länet tillhörande idiot.
—————————————————————————-
“Gudinnan” sätts på sin plats i karet på Rådhustorget 18 maj 1956. (Påbörjades 1949)
En stor debatt hade rasat i Gävle om hur en skulptur på Rådhustorget skulle utformas.
Många ansåg att den föreslagna kvinnofiguren inte alls fick sättas upp på torget
då den var “både klumpig och obscen”. Andra försvarade Grates tidstypiskt utformade
förslag.
1956
Eric Grate (1896-1983). Gudinnan tillkom sent i hans konstnärskap och anses som hans mäktigaste och fullödigaste verk. Han studerade i bl. a Grekland och Paris. Hyperboréerna var ett sagofolk som enl grekisk mytologi bodde “bortom nordanvinden”.
Rådhustorget.
Granitskulptur 1,6 m hög 1,2 m bred och 4 m lång. Bassäng i granit 13 m lång. Gåva av GDJ – fonden 1956.
Femtitalet präglades av förväntan och framtidstro. Det inleddes fem år efter andra världskrigets slut med att de sista ransoneringarna på t ex kaffe och socker upphörde och kristidsnämnderna lades ner. Handel och import hade kommit igång och man slapp surrogatkaffe och andra kristidsersättningar. Nya varor och produkter kom, som strumpor och skjortor av nylon, man började använda plastic till olika föremål. På 1950-talet kom Stringhyllan och fladdermusfåtöljen.
Tonårsflickorna hade krinolinkjolar som hölls ut av flera lager av stärkta underkjolar eller av skumgummi. Jeansen kom på modet och då var det svarta jeans som gällde. Grabbarna hade brylcremé i håret. Motboken avskaffades 1955,samma år dog ungdomsidolen James Dean i en bilolycka.
Brylcreem
Sätt på högtalarna!
—————————————————————————
Nanna Lenström var den sista skomakaren på Kaserngatan 75 där hon verkade mellan åren 1945 – 1968.
Hon upphörde med sin verksamhet vid 71 års ålder. Visst saknar man dem?
Well, shake it up baby now
Twist and shout
Come on, come on, come, come on baby now
Come on and work it on out
Well work it on out, honey
You know you look so good
You know you got me goin’ now
Just like I know you would
Twistpremiär i Gävle Folkpark i mars 1962. En twistturné gjorde uppvisningar på 15 platser i Sverige. För musiken svarade
Metropol byggdes om 1966 och fick då bland annat en 12 m bred filmduk. Salongen invigdes i oktober med premiären på ”Dr Zjivago”. Grand Central Hotel ordnade med rysk afton den kvällen för de som önskade äta och dansa ryskt efter filmen. Längst th står
Slantkastning var en gammal tradition i Gävle. Våren 1966 samlades 200 gymnasister ur studentkullen på Rådhustorget.
De följde traditionen att inför studentskrivningarna i svenska kasta en slant från Gammelbron och medförde ett-öringar
var och en med sitt födelseår. Processionen gick med armlängds lucka och ena foten i rännstenen längs Drottninggatan
till Gammelbron. Efter slantkastningen bjöd traditionen att man skulle se sämsta filmen som visades i stan och helst
komma mycket försent!
—————————————————————
Filmen Raggargänget visades på Röda Kvarn 1962. Britt Damberg var inbjuden som en av huvudpersonerna i filmen.
—————————————————-
En gammal ambulans som ombyggd raggarbil år 1968 vid Stortorget.
——————————————————————————————–
Drottninggatan 17 med Vita korset bakom lastbilen. År 1940.
—————————————————————
Insatt i GD 23/9 1959. Flygfoto: Lennart Olsson
OBS Rettigs hus finns fortfarande kvar…..
—————————————————————
FÖRR och NU
S:t Ansgars hus i Kv Magistern nära St. Heliga Trefaldighetskyrkan.
Foto i Gävle Dagblad 1930. Stadsbiblioteket Foto: Sten Hillman 2009.
Förebilden till S:t Ansgars hus är den skolbyggnad som låg i kvarteret mellan 1671 och 1838, vilket är upphovet till kvartersnamnet magistern. I byggnaden bedrevs undervisning fram till 1817. Därefter användes byggnaden till auktionskammare och gymnastiksal. År 1838 såldes huset till skomakare Jonas Tellbom för 166 riksdaler banko. Tellbom sålde huset vidare till en bonde i Hemlingby. Denne lät sätta upp byggnaden på sin gård intill landsvägen, men ändrade byggnadens längd och sänkte taket. Byggnaden står fortfarande kvar i Hemlingby.
Skomakare Tellboms släktschema. OBS, stor fil för att underlätta läsbarheten. Ur: Erik Sehlbergs “Gefle och dess slägter”.
När stadsarkitekten Gunnar Wetterling ritade S:t Ansgars hus använde han den gamla skolbyggnaden som förlaga. Han ville anknyta till platsens historia och det
nya huset fick därför exakt samma yttermått och taklutning som det gamla skolhuset. Det som skiljer exteriört är att S:t Ansgars hus vänder gaveln mot
kyrkan och att huvudingången flyttats från långsidan till gaveln.
