Publicerat i Gefle Dagblad 29 mars 2009

Ut Åke Nyléns tidningsurklipp

 

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT FÖRSTORA DEM 

 

Det började med kreatursaffärer och hade kallats Hästtorget eller Oxtorget – sen kom pyloner och gallerior.

 

År 1853 ritade stadsingenjören Johan Heinrich Rosenbaum en de­taljerad karta över Gävle. Den visar ett gytter av små fastigheter, trånga gator och gränder och ett och an­nat torg.

 

Norr om ån fanns till exempel Stapeltorget som låg ungefär där man i dag kör ut från Nians parke­ringshus. Det var ett stort V-format torg som fick sitt namn av kyrkans klockstapel, en egen byggnad som fanns norr om kyrkan tills den fick sitt nuvarande torn 1781.

 

Där fanns också Östra torget som låg vid den nuvarande trafikplatsen där Fältskärsleden möter Staket­gatan och Jerntorget ungefär vid nuvarande Hamntorget.

 

Och så fanns Stora Torget, som in­te alls är detsamma som Stortorget utan låg på båda sidor av rådhuset. Som Rådhustorget i dag, men ut­sträckt ända ner till ån.

 

Det vi i dag kallar Stortorget fanns nästan bara en antydan till. En li­ten glänta på den plats där vi nuför­tiden kan slinka in på Brända Bock­en och förfriska oss mellan ären­dena på stan. Kanske ett tredjedels kvarter i storlek, inte mer. Nytorget hette denna öppna plats på Rosenbaums karta, men det hade tidigare kallats Hästtorget och Oxtorget för det hade skapats som en plats där man skulle kunna göra kreaturs­affärer.

 

Så kom den stora stadsbranden 1869 och förintade nästan vartenda hus norr om ån. Allt var sot och aska och förkolnade skorstensstockar, och de, som när den värsta chock­en lagt sig, tog itu med att återupp­bygga staden behövde inte ta hän­syn till några gamla mönster.

 

Det passade Nils Ericson utmärkt. Den legendariske ingenjören och kanalbyggaren hade kallats in för att leda återuppbyggnaden, och även om han vid 67 års ålder gott skulle ha kunnat tacka nej kunde han inte motstå utmaningen.

 

 

 

Med utgångspunkt från det gamla gatunätet ritade han ett nytt fyr­kantigt och rätlinjigt centrum där Stapeltorget inte längre existerade men där Nytorget tilläts expandera över flera kvarter.

 

 

         

 

Ett förslag om att det nya torget skulle heta Stortorget röstades ner. Nytorget skulle det heta, för det var ju det nya torget. Men namnet spe­lade egentligen ingen roll, Nytorget blev med tiden den naturliga stads­kärnan där alla köpmän ville ha si­na butiker. Inte minst sedan torg­handeln flyttats dit.

 

 

         

 

I det sammanhanget kallades torget också Salutorget, men 1943 fatta­de stadsfullmäktige beslut om att namnet skulle vara Stortorget. Vid det laget hade det också öppnats en busstation där, en byggnad i en våning med offentliga toaletter i källarplanet.

 

 

         

 

Samtidigt flyttades droskstationen dit från Rådhustorget efter näs­tan 40 år på samma plats.

 

På den tiden gick det att köra bil på alla gator i torgets ytterkanter, och torgytan naggades också i kan­ten av ett antal parkeringsplatser.

 

 

 

1971 utlyste Gävle kommun en pris­tävling om ny utformning av Stor­torget, och 1974 invigdes det nya torget som Domusvaruhuset till mångas förtret tillåtits sno åt sig en bit av. Å andra sidan flyttades busstationen till Hamntorget och biltrafiken förbjöds, vilket skapade nya ytor.

 

En del träd hade sågats ner, en fontän hade byggts och fyra pylo­ner, ritade av Erik Höglund, hade uppförts som dekorationer.

 

1992 tog Filmstaden plats i Domus­varuhuset som fick en ny fasad, och då togs ytterligare lite utrymme i anspråk.

 

Och nu är det dags igen. Stortorget ska genomgå ytterligare en ansikts­lyftning.

Ulf  Kriström

 

——————————–

Den 22 mars 2009 togs det första spadtaget och det senaste torget invigdes 5 september 2010.

 

———————————————————–

maj 06, 2013

Gå till Startsidan   Sammanställt av –

lisse-lotte@danielson.be