Brynäs Gatunamn och Gävlehistoria – av Jan Sterner

Brynäs

 

Brynäs var från början enbart ett naturnamn. 1596 nämns en vret på Brynäs ägd av Olof Simonsson i Söderby (Sörby). Det fanns vretar och fäbodar här, som under 1600-talet slogs ihop till en lantgård. Bry­näs 1633 i Domboken. Under 1700-talet byggdes en herrgård och den nu stora egendomen ägdes av kända Gävlesläkter som Ennes och Garberg. 1859 tog tobaksfabrikören Rettig över. Jordbruket drevs till in på 1900-talet med en massa kor, som delvis mjölkades av arbetarhustrur, som med det kunde bidra till fa­miljernas klena inkomster.

 

1917 ägde redaren och varvsägaren Erik Brodin egen­domen och från 1936 kommunen. Den vackra herr­gården med anor från 1700-talet men ombyggd till gustaviansk stil 1815 fick förfalla och revs 1964. År 1961 hade “Rettigska palatset” nedanför Slottstorget vid Södra Strandgatan rivits och i slutet av 1960-talet brändes den så kallade “Rettigska villan” ner av kom­munen, som därmed hade utplånat alla hus som till­hört familjen Rettig. Det var ett egendomligt sätt att tacka dem som donerat stora belopp till staden, bland annat till byggandet av museet och ett barnhem.

 

Området där herrgården låg kallas nu Herrgårdsha­gen. Det fanns flera andra hus vid herrgården som fram­går av bilden, bland annat för de anställda.

 

Förleden bry i Brynäs kommer av det fornsvenska ordet brya, som bland annat finns i dialekten på Got­land och betyder “springkälla, källa som ger mycket vat­ten”. En sådan var “Brynäs källa” nära herrgården. Den medeltida namnformen bör ha varit “Bryunäs ” eller “Bryonäs”. “Bryo-” är fornsvensk genitivform av brya. Detta enligt Lars Hellberg, en av vårt lands mest fram­stående ortnamnsforskare. ”Brynäs källa ” nämns i Ve­tenskapsakademiens handlingar 1811. Höjden där herr­gården låg sköt ut som ett näs i havet under forntiden.

 

Stadsbebyggelsen i Brynäs började inte förrän vid mitten av 1800-talet med start vid Islandsholmarna i trakten av nuvarande Brynäsgatan och hade samband med industrialiseringen, då en rad industrier uppstod. Några exempel på större industrier: Robert Sjöströms Mekaniska verkstad, Södra varvet, där bland annat “Brodinska varvet” låg, AB Gefle verkstäder, Brodins såg, Wahlmans snickeri, “Pligg-Lasses” snickerifabrik, Ahlgrens, Mattons läderfabrik, Gävle varv och en rad småindustrier, bland annat 6-7 gjuterier. Arbetarbo­städerna låg särskilt vid Tvärgatorna. De första arbetarkasernerna kom på 1880-talet (“Korsnäsgårdar­na”) i södra Brynäs.

 

Den forna “fiskarstaden” på Islandet blev “indu­stristaden”. Brynäs blev en arbetarstadsdel med en del sociala problem. Vilka kontraster! Herrgården; Romantik, överflöd, den rikes fest i rampljuset med en av Garbergarna som fransk konsul, kallad “Comte de Brynaes” (greve av Brynäs). Stadsbebyggelsen; Pro­saisk, hård verklighet, knapphet, den fattiges undan­skymda lott.

 

 

Namnförklaringar

 

Agötorget (1966)

Det är en icke officiell benämning. Från cirka 1924 till 1947 fanns här Stora Agögatan och Agöplan in på 1950-talet, men de är nu borta. Namnet kommer av att Gävlefiskarna hade en fiskeplats vid Agön nära Hudiksvall. Namnet har ansetts höra ihop med det norska dialektordet ag (=oro i sjön, böljegång). Möj­ligen kan det dock röra sig om ag i betydelsen halv­gräs som växer i fuktig mark. Här låg en gång “Kors­näsgårdarna”.

 

Atlasgatan (1948)

Gatan går förbi Gävle varv och kallas så därför att Aktiebolaget Atlas i Stockholm ägde varvet 1883-1896. Titanen Atlas i grekisk mytologi var bror till Prometeus och inblandad i ett uppror mot “överguden” Zeus och fick till straff stå och bära upp himlavalvet. Han var alltså mycket stark och det skall ju en titan vara.Tidigare hette den Skutskärsgatan.

 

[Bessemergatan], [Bessemerplan]

De har namn av Sir Henry Bessemer (1813-1898), som uppfann ett sätt att direkt ur smält råjärn framställa smidbart järn och stål. De två låg nära nuvarande Båtsmansgatan.

 

Boothgatan (1948)

Denna gata går förbi Frälsningsarméns lokal och den har ett för Gävle unikt namn bland nutida gator, ef­tersom det är engelskt till ursprunget. Den påmin­ner oss om Frälsningsarméns grundare William Booth (1829-1912). (Ordet booth betyder bod.)

 

Brodingatan (1948)

Den är där Brodinska varvet låg från 1850-talet till 1903 (inte 1909 som det påstås i Ur Gävle stads his­toria). Enligt Norrlandsposten 31 december 1903 gick det sista fartyget av stapeln där den 30 december detta år. Olof Brodin hette han som startade varvet, so­nen fortsatte och sonsonen Erik Brodin var inte bara redare och varvsägare på Brynäs utan hade också såg­verk och brädgård i närheten av Brodingatan. Dessa brann 5 april 1923.

 

Brynäsgatan (1890)

Den tillkom efter Islands Lillåns torrläggning 1888

 

[Bråvasseplan]

“Bråvasse” är en förvanskning på 1500-talet av Brouage vid den franska Atlantkusten dit Gävleskepp gick med last av bland annat virke och kom tillbaka med salt. Bråvasseplan fanns vid korsningen av Kasern­gatan och Sjunde Tvärgatan till 1947.

 

[Bånggatan]

Det finns flera gatunamn i västra Brynäs med anknyt­ning till sjöfart. Bång hette en släkt av skeppsbyg­gare under 1800-talet här i Gävle. Lars Bång (1806- 1853) byggde båtar på Norra varvet på Alderholmen. Hans son, J. August Bång, fortsatte verksamheten, men 1869 brann varvet och återuppfördes inte. Ga­tan försvann cirka 1970 och låg mellan nuvarande Båtsmansgatan och Styrmansgatan.

 

Båtsmansgatan (1948)

Till 1948 hette den Sikviksgatan, men i samband med omfattande rivningar och nybebyggelse 1946-1947 döptes flera gator på Brynäs med anknytning till Bom­hus om. Korsnäsbolaget hade hyvleri och brädgård på Brynäs under 1800-talet. Jämför “Korsnäsgårdar­na”, bolagets “arbetarkaserner” på Brynäs.

 

Eriksbergsgatan (1948)

Den heter så på grund av en gård, som hette Eriks­berg. Det är ett typiskt fastighetsnamn från 1800-talet. Det finns över 150 Eriksberg i Sverige, så det var ett modenamn. I dåvarande “8:e kvarteret” fanns 20 lägenhetsinnehavare i Eriksberg på 1920-talet enligt Adresskalendern. Till 1948 hette den Korsnäsgatan. Ett slumaktigt område i Eriksberg kallades Finnhagen, eftersom husen byggts av finnar, de flesta från Åland.

 

Fjällbacksgatan (1950)

Angående ordet fjäll, se Sörby urßäll, s. 158. Fjäll­backen (eller Fjällbacka) låg norr om Sörby urfjäll vid Hemlingbybäcken och var ett torp eller annan fast­ighet, som ägdes av Söderhjelm på Tolvfors.

 

[ Garvaregränden]

I våra dagar går Södra Fältskärsgatan ungefär där grän­den låg. Namnet förklaras av att det fanns två gar­verier vid Östra Islandsgatan i början av 1800-talet. Gränden utplånades 1896, då området omdanades (enligt Norrlandsposten 4/9).

 

Gullregnsgatan (1982)

Gullregn är som bekant en buske, oftast odlad, med gula blommor. Namnet tillkom i analogi med Hagtornsgatan.

 

Hagtornsgatan (1948)

Namnet beror på att det växte hagtorn där. Det är en ursprungligen odlad buske eller ett litet träd med vackra, vita blommor och violetta ståndarknappar.

 

Hammargatan (1948)

Troligen har namnet liksom Mejselgatan och kvarteret Mejseln samband med alla de metallindustrier, som förr fanns på Brynäs. “K. E. Klings Mek. Verkstad” vid Femte Tvärgatan tillverkade bland annat verk­tyg av skilda slag. Jämför för övrigt Pumpmakargatan nedan.

 

Hillmansgatan (1948), Hillmanskroken (1960-talet) Det fanns på 1700-talet en skeppsbyggmästare och sjökapten Olof Hillman, som 1782 hade skeppsvarv på Islandsholmen. Till 1948 hette gatan Holmsundsgatan.

 

Högbergsgatan

Den har namn av kvarteret Högberget, som syftar på Brynäsberget.

 

Industrigatan (1948)

Den påminner oss om den tid, då Brynäs var “Indu­stristaden” med en rad skilda industrier. Det finns en Industrivägen i Valbo.

 

Jarlavägen (1917)

Namnet kan jämföras med Jarlaplan i Stockholm. Titeln jarlavsåg ursprungligen en högättad man med regional maktposition men kom i början av medel­tiden att beteckna den ämbetsman som var närmast kungen i rang, t ex Birger Jarl, storman på 1200-talet.

 

Jungmansgränd (1939)

Den hör liksom Båtsmansgatan, Riggargatan, Styrmans­gatan och Rodergatan med flera på Brynäs till kate­gorin “Sjöfarts- och varvsnamn”.

 

Klövjestigen (1951)

Tidigare Fjällbackskroken. Att klövja innebar att forsla varor på djurs ryggar.

 

Kålhagen

Det var ett vanligt namn i folkmun för vad som offi­ciellt kallades “Brynässtaden”. Det fanns en kålhage på dåvarande Islandet under 1800-talet, till exempel på kartan 1853.

 

Ladugatan (1948)

Den har namn av sockerbruksladan. Se under Steneberg. Ladan lär vara landets äldsta bevarade fabriks­byggnad i trä.

 

Lysgatan (1914)

Namngivningens orsak är okänd. Möjligen finns det något samband med gasklockorna i närheten.

 

Maskinistgatan (1948)

Den kan liksom följande namn ha samband med den mekaniska industrin på Brynäs.

Mejselgatan (1979) Jämför Hammargatan.

 

Måsbergsvägen (1951)

Vid berget fanns gott om måsar, eftersom det var nära havet. Där fanns också en hoppbacke 1950-1968.

 

Pumpmakargatan

Kvarteret heter Pumpmakaren. Förmodligen har nam­net att göra med att Robert Sjöströms Mekaniska Verk­stad och dess föregångare O. Hammargrens Smedja och Gjuteri, Skoglund & Olson AB och B. Lundbergs Metallverkstad vid Andra Tvärgatan göt bland annat pumpar.

 

Riggargatan (1948)

Riggare var en som arbetade med att sätta rigg och tackel på fartyg. Till 1947 kallades den Harnäsgatan.

 

Rodergatan (1950) Jämför Jungmansgränd ovan.

 

Staffansgatan (1933)

Staffan var ett helgon, som på 1000-talet var missionär i Hälsingland. Han dödades på Ödmården mellan Hälsingland och Gästrikland och begravdes i Norrala.

Staffanskyrkan invigdes 1932 och fick liksom ga­tan namn efter “Hälsinglands apostel”, som Staffan ibland kallats. Namnförslaget kom från ärkebiskop Söderblom.

 

Staffansplan (1936)

Vid Staffansplan låg enligt stadskartan 1947 en gatstump, som hette Prästgatan.

 

Stenborg

Under 1800-talet stavade man Steneborg. Det lär ha funnits en stenbacke där, på vilken gården Stenborg byggdes. Stenborgskanalen skapades 1872. Namn på -borg var modenamn på 1800-talet. Det finns eller fanns åtta namn på -borg i Gävle.

Nedanför gasklockorna, som stod färdiga 1893 res­pektive 1898, fanns en lastkaj för de båtar, som kom in med koks till dem.

 

 

Steneberg

Steenberga 1600-talet och 1727 (kartor i Krigsarkivet). Namndelen -berg (berga) syftar på Brynäsberget, även kallat Steneberget eller helt enkelt bara “Berget” och är den höjd där Staffanskyrkan ligger. Det fanns en hälsokälla med mineralhaltigt vatten, förr kallad “surbrunn”. Stenebergs sockerbruk startade 1739 och upphörde 1841 varefter det var segelduksfabrik, värds­hus m.m.. Förutom “ladan” finns bara en delvis om­byggd mangårdsbyggnad kvar.

 

Stenebergsparken anlades 1924 och bekostades ge­nom en donation 1917 av skeppsredaren och varvsäga­ren Erik Brodin.

 

Styrmansgatan

Kategorinamn. Se Jungmansgränd. Till 1947 hette den Bomhusgatan.

 

Sältavägen

Den går till Brynässältorna, som är ett sankt område vid Gävlefjärden (“Gävlefjärn” som man sade förr). En sälta betecknar en sankmark, strandäng vid havet.

 

Ordet är bildat av salt och kan jämföras med väx­ten sälta., ett slags säv. Sälta i betydelsen strandäng är även känt från bland annat Bohuslänskusten. Skär­pan (av skarp) hette en åker i Hemlingby. Se för öv­rigt Lexe om ordbildningen i sådana ägo-namn.

 

Södra Skeppsbron

Den har namn av skeppsbron, ett gammalt ord för kaj. Den östra de­len kallades Varvsvägen fram till 1948. Först byggdes kajen av trä på 1700-talet och av sten 1786-1787 på en sträcka av 270 meter.

 

Tallgatan (1925)

 

Tvärgatorna, Första till Sjunde

De har väl getts namn genom inspiration från New York. De nämns redan 1875 i Adresskalendern och finns på karta 1861. De tillhör Brynäs äldsta gatunamn.

 

Upplandsgatan (1925)

 

Varvsgatan

Den finns nära Gävle varv, som startades av O.A. Brodin 1873. Tidigare fanns det en Varvsgata på den västra av Islandsholmarna. Den gick i riktning mot varven, som fanns på den östra holmen. Se kartan nedan. Båttillverkningen på Gävle varv upphörde i januari 1967.

 

Vegagatan, Vegaplan (1925)

De har möjligen namn av ett fartyg, gissningsvis Adolf Nordenskiölds Vega. Han seglade på nordostpassagen genom Berings sund och det var en pionjärbragd, som

väckte stort uppseende 1879 och patriotisk yra, inte minst i Gävle, som då var en av Sveriges mest bety­dande sjöfarts- och varvsmetropoler.

 

Bebyggelsen i närheten av Vegagatan började om­kring 1920.

 

Väpnargatan (1948)

En väpnare var en riddares vapensven och medhjäl­pare, som hade lägre rang än riddare. Tidigare kalla­des den “Åttonde Tvärgatan” men bara inofficiellt.

 

 

Långgatorna på Brynäs finns redan 1875 i Adresska­lendern. Före 1947, då flera gator döptes om, fanns på stadskartan Andra, Tredje, Fjärde Långgatan och Runergatan (efter Lindahl & Runers verkstadsföre­tag på Brynäs), men dessa gator har ingen nutida mot­svarighet och namnen är nu borta.

 

Jan  Sterner

Källa:  Från Gästrikland 1997, Gatunamn och Gävlehistoria, Jan Sterner, Sid 87-93

————————–

Februari 2, 2013

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

 

 

 

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..