Rådhusets dörrar bör öppnas i Gävle – av Gösta Carlestam

Publicerat i Gefle Dagblad 2013-01-16

 

ÖPPNA DÖRRARNA TILL RÅDHUSET

 

  Klicka på bilden för att se utsikten från Rådhuset  i stort format.

Foto: Lisse-Lotte Danielson

 

 

 

Rådhuset borde vara stadens själ och se ut över staden med uppspärrade ögon. Det har ibland blundat och fallit i sömn. Rådhuset har en rik och intressant historia, inte minst på grund av den arkitekt som rita­de det på Gustav III:s uppdrag och den tid de båda verkade i. Revolu­tioner och kriser rådde. Rådhuset uppfördes åren 1784-1790 efter flera ritningsförslag av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz och bearbeta­des av Gävle landshövding F. A. U. Cronstedt.

 

     Klickbar bild för förstoring

 

Kungen lämnade ett bi­drag om 4 500 riksdaler och donera­de också ett porträtt av sig själv. En medaljong utförd av Johan Tobias Sergel som bars omkring vid invig­ningen som finns på en vägg inne i Rådhuset. Man kan tycka att detta är välkända historiska kuriosa. Råd­huset berättar mycket mer om Gäv­les roll i vårt land; de många drama­tiska bränderna och om de männis­kor som verkat i staden men också om tidsandan. I den verkade kända skeppsredare till exempel Anders Berggren, samhällsbyggande gross­handlaren Pehr Ennes och Per Murén bland ett dussin andra viktiga industrigrundare. Ulf Ivar Nilssons omfattande författarskap är en rik källa att ösa ur och ger en komplet­terande bild. Många skrivna bidrag har sett dagens ljus de senaste åren, till exempel Birgitta Lundblads bok om Erik Alfred Hedin, Stadsarki­tekten som byggde halva staden. Men mer finns att hämta i arki­ven. Men mångas konkreta bidrag till stadens utvecklingshistoria är oskrivna. Även om mycket kan lä­sas i dagstidningarnas arkiv till­gängliga på biblioteket. Gävle stad hade vid 1800-talets början 6 000 in­vånare och tillhörde ända fram till 1930 en av Sveriges fem största stä­der men har nu tappat sin position i systemet av städer i vårt land. Vad beror detta på?

 

Vem var Carl Fredrik Adelcrantz? Han var född i januari 1716 i Stock­holm, död mars 1796 i Stockholm. Han var överintendent, friherre och självlärd arkitekt och fick många of­fentliga och betydande roller i sta­tens tjänst. Han hade redan som barn och på sina studieresor blivit väldigt duktig på att rita och han ville bli arkitekt trots motstånd från sin far som önskade honom en mer framstående och trygg kar­riär än arkitektens. Adelcrantz är ändå känd för att ha ritat många märkeshus, till exempel Kina och Sturehovs slott och främst den ope­ra där Gustav III blev skjuten efter ett besök i Gävle och den riksdag som hölls här 1792. Många teatrar, bland andra Drottningholms slotts­teater och Confidensen, har skapats av Adelcrantz som själv tog aktiv del i teatrarnas byggande och drift. Trots sina enorma framgångar dog han ruinerad vid 80 år ålder. Flera teatrar som han ritat och som hans olika uppdragsgivare lynnigt ogil­lade fick han nämligen betala själv Och pensionera sig fick och kunde han inte.

 

 

Vad betyder rådhuset för Gävleborna i dag?

 

Rådhuset är inte bara ett hus son man lättvindigt kan låta en företagare flytta in och ut ur. Man talar om behovet av symboliska ikoner som en del av människors komunikation med varandra i sina respektive samtider. Tänk vad Eiffeltornet betyder för vår bild av New York. Tänk vad Stockholms stadhus med sina klockor, som hörs i Sveriges Radios P1, berättar om Stockholm i hela landet. I vår stad har vi julbocken som brinner och Briggen Gerda som nesligen seg­lade iväg. Vad berättar dessa symboler för dem som väljer att bo i vår stad? Vad berättar i stäl­let Rådhusets klockor? Och hur många fo­ton och teckningar finns det inte av rådhuset när vi stolt vill berät­ta om vår stad för främlingar? Och vad tänker människor som vandrar förbi och ännu hellre de som bor på annan ort? Rådhus har den egen­skapen att de en gång förlagts i sta­dens absoluta tyngdpunkt och skall spegla stadens liv. Och de tre rådhu­sens läge har därför förskjutits och visar därmed stadens dynamiska historia som vi borde göra oss mer medveten om. (se kartan)

 

 

Öppna dörrarna.

 

I romersk mytologi fanns guden med två ansiktena vända bort från varandra, Janus. (Latin: Ianus från ianua =dörr) Gudens roll var att uppmärksamma viktiga portar och passager. Tanken överfördes bildligt till den första dagen i månaden. Janus blev i mytologin begynnelsens gud och vi har sedan romersk tid kallat årets första månad januari. Guden fanns i ett tempel dold med två dörrar. När det rådde ofärd och krig så öppnades dörrarna. Det ena ansiktet skulle se bakåt mot stadens historia, den andra mot en osäker framtid som man måste möta med kreativitet och tillförsikt. Det är en utmaning som i högsta grad gäl­ler oss alla än i dag. Kulturella iko­ner smälter samman med våra var­dagsuppfattningar utan att vi gör oss medvetna om hur. Särskilt med den plats vi väljer att vistas och bo på en längre tid. I ett globalt sam­hälle som vårt blir det oerhört vik­tigt var människor väljer att leva sina liv, får sina jobb och gör sina inköp. Lika viktigt är det för ortens näringsliv att fånga upp efterfrå­gan på varor och tjänster och inves­tera just där människor finns. I ett osynligt investeringslandskap för­handlar företag och människor om framtiden. Nu satsar man på externhandeln och staden vänds ut och in. Här spelar de symboliska ikonerna en roll. Kända lokala företag läggs plötsligt ner eller flyttar. Andra dyker upp. Investeringslandska­pet drivs av nätverk som sträcker sig över nations- och länsgränser. Hur går det till kan vi undra, nu när vi inte har några grosshandla­re att tala om och med. Ett svar är att förstå den pågående urbanise­ringsprocessens styrka och studera hur ett konkret stadslandskap med förtätningar och utglesning växer fram. Inte bara parker, hus och ga­tor utan sammanflödet av allt som dyker upp på en plats på gott och ont. Kalla det stadsbyggandets kva­litet, där kommunen har ett for­mellt planmonopol över var saker och ting skall ske. Resten handlar om kunskap.

 

    

   Klickbara bilder för förstoring

   

 

Den romerska tankefiguren att vända sig in mot stadens histo­riska identitet och samtidigt utåt mot världen har något att berätta även för vår tid hur denna kun­skap nås. Hur vi skall skapa innova­tionskraft för framtiden? Hur upp­står den? En del av svaret kan man kanske få i djupare studier i Gäv­les intressanta stads- och indust­rihistoria och dess dynamik.

 

Rådhusets praktiska disposition idag och i framtiden.

 

Bostadsforskningsbiblioteket fyller idag båda salsrummen mot Rådhustorget. Praktrummet på tredje våningen är kombinerad tidsskriftssal och hörsal. Den rym­liga entréhallen på bottenvåning­en kan användas för utställning­ar och i angränsande rum ett café med kök. De stiliga trapporna med vackra gjutjärnsdetaljer och tänk­värda sentenser, fungerar som kommunikationssystem och kan också visa stadens historia som en sond ner i historien. Detta ger ock­så goda anvisningar inför framti­den och stimulera till studier.

 

Man kan praktiskt tänka sig att en del av de böckerna som finns om Gävle stad med omland sam­las till ett utlokaliserat specialbib­liotek rådhuset. Särskilt nu när Gävlebiblioteket från och med i år kommer att få det ännu trängre. Man kan tänka sig att man med modern visualiseringsteknik kan visa sådant som permanent finns på länsmuseet och stadens arkiv online. Många städer som vill vär­na om sina symboliska ikoner vet att dessa måste vårdas och bekräf­tas med ständigt mer mening. Låt Gävle rådhus få en framtidsinriktad roll som ett innovationscentrum som strålar ut mot alla de vik­tiga frågor som behöver belysas i framtiden av oss medborgare. Så öppna dörrarna mot framtiden. Jag har länge argumenterat för att Gävle behöver ett forum för stads­studier som skapar ett allmänt intresse särskilt för det kapitalin­tensiva stadsbyggandets skiftande villkor och kvalitet. Vi blev påmin­da om detta behov denna höst när man diskuterade den så kallade centrumplanen och hur man skall bygga och bevara parker i en väx­ande stad som vill bygga hållbart.

 

  Gösta Carlestam

 

  Rådhuscollage   (Klicka på bilden för att se den i stort format)

 

Gösta  Carlestam

Läs mer om Gösta Carlestam

——————————–

16  januari , 2013

Sammanställt samt kompletterat med bilder av lisse-lotte@danielson.be

 

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website