Insändare-Krönika-Debatt-Facebook-dec 2014

 

 

Gefle Dagblad Tisdag 9 december 2014

KRÖNIKA – S var SD:s främsta valarbetare

 

 

Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas vikarierande partiledare, har meddelat att de ämnar utlösa regeringskris: Sverige håller på att slitas itu säger han efteråt. Uttrycket är bekant, om än i annan språkdräkt.

 

Det är den 6 oktober 2013 och partiledarna drabbar samman i SVT:s partiledardebatt. Stefan Löfven (S) riktar sig till Fredrik Reinfeldt (M): Sverige är i botten ett fantastiskt land, men det är något som håller på att gå sönder och ni måste se det.

 

I sitt valmanifest “Kära framtid” skrev S att Sverige förvisso är ett bra land att leva i, men: Idag känner många att något håller på att gå sönder”. Men vilka är dessa många? Många rödgröna väljare? Många svenskar? Många politiska strateger på Sveavägen 68? Många sverigedemokratiska väljare? Det ges inga svar. Alla antas förstå. Någonting håller ju på att gå sönder.

 

Det är infernaliskt eftersom det förleder mottagaren att tro att avsändaren har identifierat ett samhällsproblem när den i själva verket har skapat ett. När någonting är odefinierat, så blir det också allt och inget. Det blir då ett nuet och framtiden. Det blir övermäktigt, okontrollerbart, ett semantiskt massförstörelsevapen.

 

Men det var inte Löfven som osäkrade vapnet. Den 26 mars 2011 håller den förre S-ledaren Håkan Juholt sitt bejublade installationstal på partiets extrakongress. Det är där det börjar.

 

“Jag känner – och jag tror det är en känsla som väldigt många delar – att någonting håller på att gå sönder i vårt samhälle och att det med obeveklig kraft drabbar just våra barn och ungdomar.” I en intervju med Sveriges Radio tidigare i år framkom det att just dessa ord, på klassiskt Juholt-manér, var improviserade direkt i talarstolen.

 

Socialdemokraternas nutida enskilt mest använda frasering, detta nervgift till politiskt retoriskt grepp, var resultatet av ett känslomässigt infall, en retorisk passion med alla dess böjelser för romantisering och överdrift som kännetecknar Håkan Juholt. Håkan Juholt kände. Håkan Juholt trodde. Orden borde ha klingat av och förträngts i samband med Juholts fall. Men så blev det inte. Och det finns en anledning till det.

 

Håkan Juholts politiska arv är en mångbottnad tragedi. Hans partiledarskap var ett personligt haveri som kom att bli dödsrunan över en stolt folkrörelses sista dödsrosslingar.

 

Inte märkligt att socialdemokraterna tog uttrycket till sitt hjärta – de gjorde tillståndet för sin politiska rörelse till berättelsen om ett helt land. Sverige håller på att gå sönder för att vi som parti gör det. Men i förnekelsens förlåtande tillstånd har Socialdemokraterna förträngts och blivit till Något som håller på att gå sönder. I denna självupptagenhet frodas också aningslösheten. Ansvarslösheten. Och upprepas någonting tillräckligt ofta blir det också sant.

 

Socialdemokraterna var Sverigedemokraternas främsta valarbetare. SD skördade vad som (S)åddes. Stefan Löfvens regeringsproblem är inte ett parlamentariskt problem – det är en välförtjänt moralisk konsekvens av ett oansvarigt språkbruk. Juholt myntade det. Men Löfven bar ekot.

 

Csaba Bene Perlenberg

Liberal krönikör

————-

 

Gefle Dagblad OCH ARBETARBLADET – Tisdag 9 december 2014

DEBATT – Har vi råd med likgiltiga människor?

 

 

 

Så länge Gävle kommun inte tar integration på allvar kommer det att tala till SD:s fördel, skriver Wellington Ikuobase, tidigare bland annat fackordförande på Läkerol.

 

I dag står många invandrare utanför arbetslivet, många är välutbildade men har inte möjligheten till en praktikplats som eventuellt kan leda till ett jobb. I stället blir det lätt att personer i den situationen blir utnyttjade. Ett exempel: En fullt utbildad svetsare placeras på en välgörenhetsorganisation där han aldrig kommer att anställas.

 

Jag föreslår att vi måste ha en strategi om hur man kan ta vara på kompetens och utbildning hos dom här personerna som finns i vårt samhälle. Det är många som har frågat mig vad vår kommun gör för att få personer ut till arbete utan att lägga hela ansvaret på arbetsförmedlingen.

 

Att få ut de här värdefulla personerna på jobb, det är en vinst för samhället, att vara likgiltig och sätta det åt sidan, det blir i stället en stor förlust för samhället.

 

När jag går ut och pratar med invandrare brukar jag får höra mycket om hur de kom hit, vad de har gått igenom. Ofta är det någon som tvingats fly från sitt land, tvingats lämna kvar stora delar av sin familj i en oviss tillvaro.

 

Tänk att ensam komma till ett land, med ett annat språk, en annan kultur, utan bostad, jobb, utan familj. Ensamheten och saknaden efter dem som blev kvar. Försök att tänka er oron, nästan tortyren, av att inte veta hur den egna familjen mår, om de lever. För själv är man flera hundra mil ifrån dem. Vetskapen om att man missar sina barns uppväxt, att inte finnas där för dem, krama dem.

 

Tänk också, efter allt det där, allt man har på sina axlar, kommer man till det här nya landet och vill kämpa, göra rätt för sig, jobba. Men inte ens här, i Sverige, ett demokratiskt samhälle kan vi få dörrarna öppnade.

 

När jag hör dessa personers berättelser känns det ofta som att många av dem har gett upp. Att vara arbetslös så länge, efter alla löften från politiker varje år, där de lovar att förbättra saker och ting, det får man höra hela tiden.

 

Vissa av dessa personer har den uppfattningen att ingen bryr sig om vad som händer med dem.

 

Har vi råd att ha så många likgiltiga människor? Det är för mig svårt att förstå hur det här kan vara Sverigedemokraternas fråga, när man i kommunen vill skapa möjligheter för personer med en annan bakgrund som har rätt utbildning och vill genuint vara med och bygga vidare på vårt samhälle.

 

Vi måste också komma ihåg att det finns en stor del invandrare som har startat eget eller har ett jobb, dessa personer får utnyttja sin fulla potential, precis som alla borde få göra.

 

Mitt förslag är att kommunen i ett tidigt stadium skapar möjligheter. På SFI kan vi börja introducera dem till jobb eller praktikplatser som leder till jobb.

 

Kommunen måste skapa möjligheter för dem som vill vara med, att få lägenhet och socialbidrag är inte integration. Vi måste förstå skillnaden mellan migration och integration. Med facit i handen, vet vi nu att vi har misslyckats när det gäller integration.

 

De personer med invandrarbakgrund som jag har pratat med, tolkar integration som acceptans.

 

De vill vara med, de vill jobba, de vill inte vara passiva, de vill inte bli utnyttjade. Till exempel att bli skickad till en praktikplats med hopp om framsteg, och efter fem år fortfarande stå på samma plats.

 

Wellington Ikuobase

f.d. LO-ordförande, Årets Gävlebo 2012, klubbordförande på Läkerol

———————-

PUBLICERAT I GD 9/12 2014.

Extraval 2015 – Debatten går vidare

INSÄNDARE – Ta SD på allvar nu

 

Flera kommuner har inte råd att ta emot fler invandrare/flyktingar! Det finns inga bostäder, inga skolor etcetera. Detta har de påtalat men får till svar att “tar ni inte emot fler får ni böter“.

 

Är det demokrati? Reinfeldt flyger över Sverige och ser otroligt stora ytor som är tomma! Obebyggda! Där kan alla våra invandrare/flyktingar få plats! Svenskar öppna era hjärtan och befolka dess ytor – med vad?

 

Reinfeldt, dessa ytor du ser från flyget är bland annat odlingsmarker. Har du aldrig sett Sverige från ovan och funderat på vad du ser?

 

Nu har det verkligen blivit ett löjets skimmer över vårt land, omvärlden förundras hur vi resonerar. Som det är just nu och har varit ett antal år så finns det ett parti som ser med våra vanliga invånares ögon – och säger nej rent ut utan krusiduller och omskrivningar. De säger ”så här ser det ut och det här känner vi igen.”

 

När sa en SD-representant uttryckligen att ”vi tycker inom om utlänningar”? Leta noga, för hitta går inte. Jag lovar att samma röst lämnas till våren!

 

SJ

——

Jag röstar inte på SD – men förhandla med dem!

Jag röster inte på Sverigedemokraterna och har aldrig gjort det. Jag röstar på Alliansen och tillhör de 87 procent som tycker att det finns bättre alternativ. Men om politikerna därmed tror att 87 procent stöder den nuvarande invandringspolitiken gör de en grov missbedömning.

 

Det finns en djup oro bland breda lager i befolkningen över kostnaderna för invandringen och de problem och den anspänning det för med sig på det svenska samhället. Av den anledningen hedrar det Sverigedemokraterna att de försöker få till en debatt om frågan.

 

Det är dags att ta frågan på allvar, vi kan inte ha en invandring som är avsevärt större än vad som är normalt i jämförbara länder. SD är i grunden ett borgerligt parti och allianspartierna måste förhandla med dem för att få till stånd en majoritet i riksdagen.

 

Det är helt nödvändigt att förändra invandringspolitiken till en mindre mer rimlig nivå och samtidigt förhindra de rödgröna från att under fyra år förstöra Sverige med dess destruktiva tillväxtfientliga politik. Fyra år med en rödgrön politik kommer att få allvarliga skadeverkningar på vår konkurrenskraft och därmed våra resurser till välfärden. Det måste förhindras och då måste allianspolitikerna göra vad som krävs.

 

Förhandla med SD, få igenom en borgerlig politik, sätt stopp för de rödgröna. Valet är enkelt.

Borgerlig väljare

——————–

PUBLICERAT I Arbetarbladet  9/12 2014.

INSÄNDARE – Jag vill inte bli kallad rasist!

 

Jag vill inte bli kallad för rasist, fascist eller “skit”. Det är kränkande behandling av cirka en miljon svenskar som röstat på SD.

 

Jag är en arbetarkvinna som bor i mellanstor stad. Jag tror att många SD-väljare resonerar som mig, nämligen att vi måste våga säga vår åsikt/mening. Vi måste kunna bevara alla svenska traditioner (flagga, nationalsång, skolavslutning i kyrka med mera) och få vara stolta över vårt land utan att bli kallad för rasist, det är förtal. De flesta invånarna vågar inte ens säga sin åsikt och det leder till förtryck.

 

Vi behöver ett parti som vågar bestämma tydliga spelregler för invandring och vågar prata om alla besvärliga frågor. Att Sveriges tredje största parti skulle bli utestängt från samarbete med alla andra partier är ju ofattbart och odemokratiskt i högsta grad. Hur kan detta få ske i vårt demokratiska land? Vi är väljare som alla andra och vill få vår röst hörd.

 

Våga samarbeta med SD. Det finns en anledning till partiets existens och det är inte ordet fascist.

Vanlig medelålders kvinna

 

 

• SVAR DIREKT

Arbetarbladet kallar inte Sverigedemokraternas väljare för rasister.

 

Däremot definierar jag SD:s politik som rasistisk, eftersom partiet gör skillnad på människor utifrån ursprung, religion och kultur.

 

Därför kallar vi SD för rasistiskt i våra nyhetstexter och i våra tv-inslag.

 

Daniel Nordström 

Chefredaktör och ansvarig utgivare

—————-

Publicerat i  Arbetarbladet 9 dec 2014.

”Vi räddar faktiskt liv”

(Utdrag ur artikel)

 

 

– Samhället tar inte sitt ansvar tycker en handfull administratörer för Facebook-gruppen Psykisk ohälsa som har ca 2.500 medlemmar.

 

I en insändarartikel i förra veckan riktade de stark kritik mot hur den psykiatriska vården fungerar i dag i Sverige.

 

– Det har gått så långt att Facebook, ett socialt medium, måste kliva in och stötta människor som mår dåligt och som inte får den hjälp de borde få. Det finns också två jourtelefoner som går till två av administratörerna som inte är sjukvårdsutbildade men tar hand om de som behöver stöd. När det går att misstänka att någon mår så dåligt att den tänker begå självmord kontaktar de polis eller ambulans. Det händer minst en gång i veckan.

————

 

TT – Fler friska år – och fler sjuka

 

 

Sverige – Dagens svenska pensionärer kan se fram emot fler friska levnadsår än pensionärer i något annat EU-land.

 

– Det är jätteviktigt att röra på sig, man har aldrig ont någonstans, säger en 81-årig dam inför ett gympapass.

 

Från 1900-talets början fram till i dag har den förväntade återstående medellivslängden då vi föds ökat med smått otroliga 30 år. För en svensk nybliven 65-åring väntar i dag i genomsnitt cirka 15 friska år utan bestående krämpor – mest i hela EU, skriver Svenska Dagbladet med hänvisning till statistikbyrån Eurostat.

 

Förklaringen ligger till stor del i Sveriges höga standard både vad gäller fysisk och social miljö i samhället och olika stödsystem för äldre, enligt forskare.

 

– Det handlar om allt från tillgång till hälso- och sjukvård och bra bostäder till att man som äldre har möjligheter till aktivitet och social samvaro, säger Susanne Iwarsson, professor med inriktning mot hälsosamt åldrande vid Lunds universitet.

 

På Friskis & Svettis anläggning i centrala Stockholm är det stor uppslutning på gympapasset för seniorer.

 

– Man mår jättebra av träningen. Man märker när man städar hemma att man orkar mer och kan röra på sig, gå ner på knä för att skura. Många orkar ju inte och har ont.

 

Bland de gympadeltagare TT möter råder ingen tvekan om att träningen har en avsevärd betydelse för en frisk ålderdom.

 

  • – Det är väldigt viktigt för att må bra i kroppen. Man blir glad, kanske framför allt när det är den här typen av gruppövningar som är lite dansbetonade, säger en 67-årig dam.

 

Men precis som de friska åren blir fler, tycks också sjukdomstiden öka. En förklaring är utvecklingen av läkemedel och medicinteknik; fler överlever exempelvis hjärtinfarkt, stroke och cancer i dag jämfört med tidigare. Samtidigt ökar antalet äldre som insjuknar i demens och depression.

 

-Tiden med sjukdom förskjuts till senare i livet. I dag har vi en längre tid med många sjukdomar och funktionsnedsättning, och en längre tid med stora vårdbehov, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

 

Hälsan på äldre dagar beror också i hög grad på levnadsvillkoren tidigare i livet. Ju högre samhällsklass en person tillhör desto längre är den förväntade livslängden, enligt forskning från Äldrecentrum.

 

För samhället är det en viktig uppgift att stötta de äldre som är friska att vara aktiva så länge som möjligt, enligt Susanne Iwarsson.

 

Pensionsåldern skulle behöva bli mer flexibel. Vi behöver se äldre i samhället som en potential, säger hon.

 

Fler vitala och aktiva år är givetvis någonting bra, påpekar Yngve Gustafson.

 

-Men vi sparar inte pengar på det, och det får heller inte bli så att vi ser ner på de liv som inte kan vara aktiva. I dag har det blivit nästan fult att vara beroende. Det måste vi omvärdera, säger han.

 

Anja Haglund/TT Daniel Alsén/TT

——–

Publicerat 2014-12-9 av Lisse-Lotte Danielson för Gavledraget.com

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website