Ungarna i kvarteret Gevalia på 1920-talet – Alf Uddholm

 

1924 flyttade vår familj till Norra Kansligatan 12. Min pappa var adjunkt vid läroverket och ville ha nära till arbetsplatsen. Mina första vaga minnen från den nya våningen knyts till den barske hyresvärden, major Gustaf Swedlund, en stor domptör av ung-skocken i kvarteret, samt till fönstertittar på alla mer eller mindre glada bönder som köade till Kansligatans systembolag eller ölade på Bierhallen där, efter dagens affärer på Stortorget (läs mer om honom här/Lisse-Lotte Danielson).

 

    

 

Världens brus på Nygatan, smattrande hästhovar mot gatstenarna, tutande bilhorn – innan “tysta trafiken” blev lag, skramlande skottkärror och visslande springgrabbar ingick också i miljön. Man kunde dock ännu få se igelkottar i planteringen!

Fem år gammal blev jag betrodd att leka utan föräldratillsyn på gården. Träffade genast gossen Svante Fresk. Hans mamma var ryska, och Svante sålde ryska frimärken till läroverksgrabbarna; köpte sen kandisocker för pengarna i Blombergs speceriaffär vid hörnet Ruddammsgatan-Norra Kungsgatan. Svante blev, mycket riktigt, sedan en duktig advokat.

 

 

 

Bondhandel

 

 

Blombergs var en s k bondhandel, hade rum i huset för Hille-bor och andra norrifrån och plats för deras präktiga åkarkampar på gården. Norra Gevalia var ju en lantlig bakgård med kullersten, med ett skjul för soptunnor och med lastbryggor framför magasinslängorna. Där kunde man sitta och spela tripp, trapp, trull med stenar och pinnar.

I längan åt Kansligatan höll Husqvarna motorcyklar till med lager och verkstad i källaren. Trevliga gubbar, som gav oss en tioöring när vi sprang ärenden. Vidare verkade här en skomakare som hette Bremer, tror jag, och en munter dam med papegoja och röda pappersparasoller, som Svante och jag fick att stoltsera med på skolgården.

 

Många skolpojkar hade skolhushåll här; köpte ofta för fem öre “skadat” på bageriet till det konditori som sedan ägdes av Diethelms.

 

 

Konditori Diethelms rivs.

 

Här bodde också adjunkten Elias Beckman med sina jäntor. Han var känd för hårdhänta luggar, då gossarna inte kunde sina tyska glosor, och uppfann ett musikinstrument som han kallade Espero (Hoppet). Han var nämligen esperantist.

 

Södra delen av Gevalia upptogs av i princip samma stenhus som nu, men gården var då öppen och fri för olika aktiviteter. Jungfrur piskade sängkläder på balkongerna. Johanssons färghandel hade åtskilliga stinkande kemikalier ute, tjärpölar som sparvarna fastnade i, föga uppbyggligt.

 

 

 

Centralvärme

 

1928 installerades centralvärme. Gården blockerades av berg av värmeelement, rörmokarna bultade i sina småässjor, vedgubbarna försvann. Jag brukade parkera min sparkcykel i ett hörn på gården vid det runda tornet, och ibland, när jag nu väntar på min tur i Sparbankens fina lokal, tycker jag att min sparkcykel spökar kvar just i det hörn där jag sitter…

 

Det fanns många företag i kvarteret, apotek, bokhandel, tobakshandel, sportaffär, mejeri där gymnasisterna köpte franska med smör på rasterna – man fick klara sig själv utan kommunal mat på den tiden – vidare skomakeri, sömmerska, speceriaffär, snart sagt allt utom slakteri. Man kan kanske säga, att kvarteret var ett slags ut- och inpåvänt varuhus, med motsvarande utbud. Det fungerade jättebra!

 

 

Barnrikt

 

Här fanns gott om barn. Jag minns, bland många andra, skolgrabbarna Esbjörn Andersson och Carl-Olof Rosenius, den senare sedermera FN-chef i Gaza. Vaktmästare Nordströms grabbar Evert och Bengt, båda med tiden lokförare, bodde i läroverkshuset och hade alltid nånting på gång. Vi hade mycket att göra och gjorde det själva, lekte ta eller kurragömma, byggde hus av lådor och lösa bräder, red på bondkamparna, sköt med ståltrådspistoler och tände på papper med brännglas. Vi ryckte flickskoleflickorna i flätorna, medan Hälsingarnas (Hälsinge regementes) orkester under Ivar Widner konserterade i Esplanaden, och följde gymnasisternas idrottande och florettfäktningar under major Swedlunds rytande kommandon från gymnastikhusets balkong. Den hade han själv bekostat, när stan vägrade betala.

 

Ibland kom en gosse med en hund. En gång stannade tyskläraren Camitz och frågade vad hunden hette. Gossen ställde sig i givakt och skrek:

– Der Hund, magistern!

Kort sagt, vi klarade våra tidsplaneringar själva, tog egna initiativ, levde mitt i de vuxnas verksamhet och trivdes ganska bra. Utan barnomsorgsnämnder, kuratorer, dagisfröknar, fritisvakter och hela baletten. Hur kunde vi?

 

 

Alf Uddholm

 

 

 

Palatset vid Stortorget.

Arkitekten Erik Ulrich ritade, i samverkan med stadsarkitekten E A Hedin. Huset uppfördes 1890-1892. 1906 ritade

Hedin en tillbyggnad längs Norra Kansligatan. Denna tillbyggnad revs 1976, tillsammans med ett angränsande tvåvånings stenhus från 1870- talet. Därefter renoverades det ursprungliga Gevaliapalatset.

Detta odaterade foto från stadsarkivet är äldre än Alf Uddholms minnesbilder. 1899 tillkom den bankbyggnad som ännu står på platsen för bildens låga länga t h. Fotot är alltså taget på 1890-talet. Vad det visar – med all önskvärd tydlighet – är att begreppet palats hade fog för sig, när byggnaden fick sitt namn.

 

Musikdirektör Widner, som nämns i texten, bodde i en lägenhet som även rymde det vänstra tornet på bilden.

 

 

Apropå major Swedlund…

 

I “Gävlevandringar med Folke” (Gefle Dagblads bibliotek 1988) berättas i en artikel om sekelskifteshuset Staketgatan 11, att det i 60 år ägdes och förvaltades av Byggnads AB Gevalia, en av stadens stora fastighetsägare:

“Mäktig intressent i detta bostadsföretag var gymnastikläraren Gustaf Swedlund. Han var dessutom verkställande direktör i AB Gavlegårdarna. Militärisk ordning och reda ville han ha i allt vad han företog sig. Vi pojkar, som hade honom i gymnastik i läroverket, kallade honom för Gucke. Han var populär. Hyresgästerna accepterade honom väl också, trots hans militära beteende.”

Källa: hembygd GÄVLE

Hembygdsföreningen Gävle Gilles medlemsblad nr 18, maj 2003

Gå till Startsidan!

———————————————————-

 

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson – lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website