47 Carl Adolf Theodor Björkman, del 2 kap XLVII

 

En mycket spännande krönika av ELLEN HAGEN om livet på Gävleborgs slott.

 CARL ADOLF THEODOR BJÖRKMAN.(1831-1908)

LANDSHÖVDING 1883-1899

EFTER STUDIETID I Uppsala och vid Skogsinstitutet företog Björkman forskningsresor, delvis med statsunderstöd, till Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike och Danmark. Han var därefter lärare i olika repriser vid Skogsinstitutet samt jägmästare i Stockholms län. 1856 fick han statens uppdrag att undersöka och avgiva berättelse om skogarnas tillstånd i Norrbotten. Som lärare vid Skogsinstitutet, med skogshushållning och skogsindelning som huvudämne, utförde Björkman ett förtjänstfullt och även av lärjungarna mycket uppskattat arbete. Bland hans tryckta skrifter inom facklitteraturen märkes “Handbok i skogsskötsel”, som utkom 1868 och som länge användes vid insti­tutet såsom lärobok i ämnet. De alster av hans penna som tid efter annan såg dagen, voro för sin tid epokgörande, säges det i en facktidskrift.

Björkman blev sekreterare i den nyinrättade Skogsstyrelsen och snart därpå general­direktör och chef för densamma. Härigenom kom hans arbetsfält att bliva än större och han ansågs vara den inom den högre skogsadministrationen obestritt kunnigaste. Dess­utom betroddes Björkman med talrika kommittéuppdrag och var ledamot i styrelser för åtskilliga organisationer.

År 1883 utnämndes Björkman till ståthållare på Gefleborg och landshövding i Gefle­borgs län. Länsstyrelsen fick i sin ledning en skicklig ämbetsman och även om tiden som chef för Skogsstyrelsen var den mest krävande, fick han som landshövding allt framgent under sexton år på mångahanda sätt verka för det allmännas bästa. Inom länet arbetade han för anläggning av nya järnvägar, flottleder och landsvägar och därmed samman­hängande nya provinskartor.

Många åtgärder under årens lopp utvisa ett djupt och levande intresse för undervis­ningsväsendets utveckling inom länet. Själv intresserad av och flitigt sysselsatt med släkt­och fornforskning återupplivade Björkman år 1889 Gästriklands Fornminnesförening – vars verksamhet sedan tjugu år legat nere – och igångsatte utgivandet av dess “Medde­landen”, för vilka han själv skrivit ett flertal uppsatser. Stor musikvän sökte han på allt sätt främja musikintresset i sitt län. Hans arbetsförmåga säges ha varit otrolig. Dagens timmar räckte icke till för alla de uppgifter han åtagit sig och på bästa sått fullbordade, utan nätterna togs ofta i anspråk.

Landshövding Björkman var ordförande i ett stort antal sammanslutningar såsom det i regel tillkommer en länschef. Främst bör då nämnas Hushållningssällskapet, till vars he­dersledamot han sedermera utsågs och vars guldmedalj han tilldelades. Guldmedalj gavs även av Gefleborgs läns Skytteförbund och hedersledamotskap av Föreningen för Skogsvård. Samma utmärkelse förlänades honom även av Lantbruksakademien.

Landshövding Björkmans ståtliga väsen och förbindliga tillmötesgående tillvann honom allmän uppskattning och sympati, som tog sig många uttryck vid hans avgång från ämbetet och flyttning från länet.

Vid hans bortgång yttrade Clemens Åhfeldt i sitt tal vid graven: “Kärleken till forn­tiden enades i hans själ med vaken känsla för nya tiders krav. De redliga arbetarna för nya ideer visades icke bort av honom, ty han visste att tidens liv lyder under utveckling­ens lag.”

Carl Adolf Theodor Björkman var gift med Julie Sandströmer.

Clemens Åhlfeldt

Carl Adolf Theodor Björkman.

Carl Adolf Theodor Björkman var Brita Plancks  Farmors Far 

——————————

Länkat och sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments

Leave a comment

name*

email* (not published)

website