ALBION – skandalhuset som blev slott – av Folke Löfgren

Publicerat i Gefle Dagblad lördag 6 april 1985

Från Åke Nyléns tidningsurklipp.

 

■ ■ Albion är beläget i södra delen av Gävle. Kvarteret omges i väster och norr av AMU-centrets lokaler och verkstäder, i öster av ett mindre kolo­niområde och i söder av ett småindustriområde.

 

Om kvarteret skulle jag i dag kunna skriva en roman. Roma­nens första kapitel skulle bli lyckosamt, andra kapitlet mörkt och dåligt. Det hela skulle år 1971 får ett lyckligt slut. Då kom bostadsstyrelsens generaldirektör Bertil Sännås och ett flertal studiegrupper från olika delar av landet för att beskåda kvarteret Albion med stadens största uterum — den stora kringbyggda gården.

 

Att huset uppmärksammats av länsmuseet och stadens kul­turnämnd framgår även av den kopparskylt som man låtit upp­satta vid sidan av en port mot De Lavalgatan 1 A. På skylten står att läsa: “Byggnaderna i kvarteret uppfördes 1918 som bostäder för anställda vid Erik Brodins Varvs AB. En sista byggnadsetapp var klar 1925. Senare har även arbetare från Ångväveriet och från Porslins­fabriken varit bosatta där. Bo­städer av denna typ, som även uppfördes i andra städer, var ett medvetet sätt att förbättra arbetarnas bostadsmiljö”. Över portens finns en vacker kar­tusch i vars sköld står årtalet 1926.

 

Det var arkitekterna Alf Landin och Nils Åström som ritade kvarteret på uppdrag av skeppsredare Erik Brodin, vil­ken behövde bostäder åt arbe­tare anställda vid företag i vilka Brodin var delägare.

 

God bostadskomfort

 

Albion var på sin tid ett byggnadskomplex som lät tala om sig inte endast i Gävle utan även i landskapet i övrigt. I jämförelse med skeppsredare Brodins Svea- och Atlasgårdar på Brynäs var Albion rena drömslottet. Hit kunde en del av varvsarbetarna som bodde i Atlasområdet flytta. Då de första hyresgästerna flyttade in i Albion ansågs samtliga lägen­heter efter dåtiden ha en “ut­märkt bostadskomfort”.

Skeppsredare Brodin sålde mellertid Albion år 1955 till en i Eskilstuna bosatt godsägare. Fastighetsunderhållet blev un­der den nye ägarens tid starkt eftersatt.

 

Allt större förfall

 

1963 regnade det in i en del lägenheter, golven var otäta och köken nedslitna, trappupp­gångarna ruffiga med mera. Den yttre putsen på fastigheten höll på att falla av. Man talade om tvångsförvaltning. Förhand­lingar kom igång mellan hyres­marknadens båda parter, Häl­sovårdsnämnden och Gävle kommun samt Stiftelsen Hyres­bostäder.

 

Den 1 november 1970 köpte Stiftelsen huset för 700 000 kro­nor. För en kostnad på 5 023 000 kronor upprustades därefter Albion. I huset fanns 115 lägenheter, varav tio om ett rum, 78 om ett rum och kök, 26 om två rum och kök samt en om tre rum och kök. Köken upprustades bland annat med kylskåp i varje lägenhet. Nya toaletter installerades, varje lä­genhet fick duschrum, fönster­partier förnyades och lägenhe­terna erhöll nya garderober och nya entrédörrar. I varje lägenhet installerades en varm­vattenberedare. Vatten-, av­lopps- och elledningar byttes.

 

Hyran före moderniseringen var i genomsnitt 32 kronor kvadratmetern  exklusive värme. Efter förhandlingar med hyresgästföreningen fast­ställdes hyran den 9 september 1971 till 64:50/kvadratmetern exklusive bränsle. 90 procent av de gamla hyresgästerna bodde kvar i sina lägenheter efter moderniseringen trots den fördubblade hyran. I dag tolv år efter reparationen tycks alla, jag träffat, trivas. För ett rum och kök på 46 kvadratmeter betalar man i dag 1021 kronor i månaden. Sture Åström, hy­resgäst i gården, tycker att Albions läge är perfekt. Lägen­heterna är bra, nära stan och ändå på landet.         

 

Slottet med den stora borggården

 

Arbetarkasern har någon sagt, skandalhus har man också antytt innan Stiftelsen  hyresbostäder tog över fastigheten. I dag talar man om slottet med den stora borggår- den eller uterummet. Tre vackra portaler, så kallade körportar leder in till “borggår­den”. Portalarna är försedda med joniska kapitäler och fin stuck. Inga bilar får köra ge­nom de vackra portalerna. Samtliga parkeringsplatser finns utanför “borgen”. Inte mindre än 17 ingångar finns till lägenheterna i huset. Det är endast två till fyra lägenheter i varje trappuppgång.

 

I dag bor inga skiftarbetare från varvet i huset. På vinden fanns förr elva vindskkupor som användes dagtid av dem som arbetat skift på natten. Dessa har nu gjorts om till lägenheter.

 

Björkar och syrener

 

Framför de 17 trappuppgång­arna har man lagt asfalt men på gårdens mitt finns den stora gräsytan kvar, där växer tallar, björkar, askar, syrener med mera. Det finns också lekplats för barnen. Många av husets innevånare kommer ihåg forna tiders glada midsommarfirande på gården. För gemensam ser­vice är väl fyllt.

 

I huset finns en kvarterslokal för hyresgästerna. Många pensionärer bor i Albion och en hemsamaritgrupp finns inom området. Tvättstugor för all­mänt bruk samt andra gemen­skapslokaler står till förfo­gande. Huset som för 14 år sedan klassades som ett skan­dalhus har blivit ett mönster — ett byggnadsminne väl värt att bevara. I dag bor inga varvsarbetare i huset men många pensionärer, studerande och ensamstående. På den sista tiden har några unga familjer flyttat in med barn. Det vackra “uterummet” — gården — kommer med anledning härav att göras ändå barnvänligare. En fin samverkan mellan olika intressenter har åstadkommit ett gott resultat. Allt behöver inte rivas. Restaureringen av Albion var ett underverk. På sommartid blommar Albion och med det människorna.

 

FOLKE  LÖFGREN

Läs mer om Folke här:

—————————————

februari  10, 2013

Sammanställt och kompletterat med bilder av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website