Norra Köpmangatan 2 – här fanns Kronbergs palats – av Folke Löfgren

 

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

Publicerat i Gefle Dagblad i januari 1984.

 

 

UTANFÖR den här järngrinden på N Köp­mangatan 2 har jag stått som pojke på 1920-talet och tittat in genom grin­dens fint smidda galler och sett på de vita pudlarna inne på gården. Tillträde för oss barn var strängeli­gen förbjudet. Ägarens sommarställe hette Engeltofta och där fanns även gallergrindar. På de grin­darna stod “Varning för hunden”.

 

I fastigheten snett emot, N Köpmangatan 3, var det stall för ägarens vagnshäs­tar samt bostad åt kusk och betjänt. Då det var fest i stora huset samlades allt vad staden hade av societet. Det ena fina ekipaget efter det andra gled fram till porten, förda av livré­klädda kuskar och chauf­förer.

 

Ägaren till N Köpman­gatan 2 och Engeltofta var då grosshandlaren och magnaten Erik Kronberg, Erik Kronbergs far hette Bengt Kronberg. Han lät bygga huset 1871, som blev föremål för flera ombygg­nader. Den slutliga utform­ningen av huset svarade Stockholmsarkitekterna Erik Ulrich och E Hallquist för. Allt har fått drag av jugendstil.

 

BENGT KRON­BERG sades på sin tid vara stadens rikaste man. Hans hustru Augusta gick inte av för hackor hon heller. Hon var rik från födseln. Snål mot “det all­männa” var inte Bengt Kronberg. Han hörde till stadens stora donatorer och kyrkan och staden får än idag avkastning av Au­gusta och Bengt Kron­bergs donationer. Bengt Kronberg upprättade bland annat och underhöll ett barnsjukhus i staden där det lämnades kost­nadsfri vård för tuberkulösa barn.

 

Bengt och Augusta hade ett barn, sonen Erik. Han kallades under uppväxt­åren för “Kronprinsen“. Det var han som skulle ärva kungariket, där fa­dern Bengt var kung. År 1907 då sonen Erik till­trädde gjordes på och till­byggnader såväl på Köp­mangatan 2 som i Engel­tofta, så man kunde vara istånd att föra ett rikare sällskapsliv som det hette. Pengar kostade det men, sade man, “förr skulle Gavleån sina än att Erik Kronberg blev fattig”.

 

VI TAR en hastig blick på N Köpmangatan 2 vars huvudbyggnad ligger.

 

I HÖRNET AV N Köpmangatan och N Strandgatan. Vi beundrar grindarna, ser på orangeriet som är sam­manbyggt med den Kronbergska representations­våningen. Vi ser att på gaveln står i relief bygg­nadsåren 1871 och 1907, byggnadsår och ombygg­nadsår för huset. Vi går ut på Norra Strandgatan och beundrar den nära två meter höga husgrunden uppförd av Gävlesandsten. Allt är intakt även det vackra järnsmidet på käl­larfönstren som också grannfastigheten har samt burspråken.

 

VI GÅR IN på går­den och in genom den vackra porten med det fina trappfönstret över huvud­ingången som på något sätt hör ihop med porten som är pompös. Glasen i trapp­fönstret är från Sandö glasbruk i Ångermanland och är en raritet. Då man på 1920-talet trädde innan­för porten möttes man av två riddare, en på var sida om dörren iklädda full me­deltida rustning med allt vad därtill hörer.

 

Idag hänger ett par bröstharnesk vackert ut­formade innanför porten. Vad mycket är sig likt från 1920-talet. Går man en trapp upp till stora hallen med öppen spis så finner man på var sida om spis­muren Bengt Kronbergs initialer och året 1871 och sonen Erik Kronbergs in­itialer och året 1907.

 

PÅ EN kopparplåt på den öppna spisen åter­finner man “Pix-Erikssons” namn Vilhelm Eriks­son och årtalet 1921. Kon­sul Eriksson köpte huset 1921 och sålde det 1930 till direktör Oscar Zedrén. Ef­ter hans död övergick hu­set till hans barn som i sin tur sålde huset till fastig­hetsförvaltare Tage Skog­lund.

 

Alla har vårdat huset och den fasta inredningen från Kronbergs tid finns fortfarande kvar samt en del lösa inventarier. Vi beundrar stuckaturen i ta­ken och den vackra ljus­kronan som hänger i mat­salen.

 

Ljuskronan är tillverkad av gelbgjutaren M Ax från Gävle vars arbeten återfin­nes i icke mindre än 72 kyrkor i landet. För att kunna härbärgera en så­dan ljuskrona måste det vara minst 4 meter till taket och det är det i det Kronbergska huset.

 

NÅGRA herrskap och tjänstefolk finns det väl inte numera. Förr fanns det på Kronbergs tid. Tjänstefolket bodde två trappor upp. Idag är det flera lägen­heter i huset.

 

Under första världskri­get gjorde Erik Kronberg med flera spekulativa skeppsredare i staden för­luster. Erik Kronberg måste inställa betalning­arna och sälja sina egen­domar i vilka bland annat Engeltofta ingick. De gamla husen efter N Strandgatan vittnar idag om stadens storhet som köpmans- och redarstad.

 

En tid på gott och ont.

 

FOLKE LÖFGREN

 

 

</noscript>
<span data-src=
Folke Löfgren

 

Läs mer om folke här:

——————————-

juni 30, 2012

Gå till Startsida

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Leave a comment

name*

email* (not published)

website