Lennart Ödeen skrev historiska krönikor varje vecka i GD

Artiklar i Gefle Dagblad av eller om Lennart Ödeen.

Klicka bakåt i Explorers övre vänstra hörn mellan varje artikel för att återgå till nästa.

2008

Kulturkrönikor– 14 december 2008

Långt krig med långa bågar

I juli avled kultursidans mångårige medarbetare Lennart Ödeen. Som den flitige skribent han var hade han redan många historiska krönikor klara. Vi är överens med hans familj om att publicera dem, ett sätt för oss att visa på hans stora betydelse för kultursidan och våra läsare.

 

Kulturkrönikor – 7 december 2008

Krigens riddare

Vilhelm Erövrarens invasion i England 1066, som jag beskrev i min förra söndagskrönika, utgjorde ett slags blandning av vikingatidens och medeltidens militära taktik. Hären fraktades över i typiska vikingaskepp, medan kärnan i Vilhelms här utgjordes…

Kulturkrönikor– 30 november 2008

Då var Vilhelm på tapeten

I Normandie i Frankrike finns två invasionsmuseer på drygt en mils avstånd från varandra. Den ena i Arromanche visar de allierades i det av tyskarna ockuperade Frankrike 1944, det andra Bayeux, Vilhelm Erövrarens invasion av England 1066. Invasionen…

Debatt– 29 november 2008

Viktig skolform

Lena Ödeen, fp, och ytterligare tre lokala politiker vädjar för en viktigskolform. Gävle Kommun har många bra grundskolor och friskolornas intåg i kommunen har bidragit till ett rikare utbud av pedagogiska idéer och inriktningar. För de allra…

Kulturkrönikor– 23 november 2008

Vikingarna inga hårdingar

År 793 överfölls klostret Lindisfarne i Northumberland i England av vikingar. De dödade munkarna, plundrade kyrkan och tände på byggnaderna. Därmed inleddes vikingatiden som varade i över tvåhundra år. Det var den tid då norrmän, danskar och…

Kulturkrönikor– 16 november 2008

Varför isolerade sig USA efter 1919?

Den 6 april 1917 utfärdade den amerikanska kongressen på begäran av president Woodrow Wilson en krigsförklaring mot Tyskland. USA kom med i första världskriget och drogs därmed in i världspolitiken. Visserligen isolerade sig landet under mellankrigstiden…

 

Kulturkrönikor– 9 november 2008

Dolkstötslegenden 90 år i dagarna

I mitten av juli avled kultursidans mångaårige medarbetare Lennart Ödeen. Som den flitige skribent han var hade han redan många historiska krönikor klara. Vi är överens med hans familj om att publicera dem, ett sätt för oss att visa på hans stora betydelse för kultursidan och för våra läsare.

Kulturkrönikor– 2 november 2008

Roosevelts ande svävade över politiken

USA utsätts ofta för hård kritik. Från början var det mest konservativa personer som avskydde landet för dess påstådda vulgaritet och brist på kultur. Efter 1968 har kritiken kommit från vänster. Man har skjutit in sig på USA:s imperialistiska…

Kulturkrönikor– 27 oktober 2008

Börskrasch!

orsdagen den 24 oktober 1929 utbröt panik på börsen vid Wall Street i New York. Kurserna sjönk plötsligt utan att några köpare lockades av att priserna föll snabbt. Kursfallet bara fortsatte. På några veckor minskades aktiernas värde med 40…

Kulturkrönikor– 19 oktober 2008

Många krig passerar förbi . . .

Professor Alf W Johanssons bok “Europas krig” har kommit ut i ny upplaga, nu på förlaget Prisma. Den har underrubriken “Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut”. Att krigen satt sin prägel på Europa är väl känt och det gäller hur långt tillbaka som helst. Tillkomsten av Europeiska unionen har nu omöjliggjort krig mellan flertalet av Europas länder.

Kulturkrönikor– 12 oktober 2008

Barbariets århundrade

“Den långa parentesen” är en allt vanligare beteckning på perioden 1914-1989. I och med första världskriget avbröts en lovande utveckling mot demokrati och välstånd för Europas länder. Efter två världskrig, nazism, kommunism och kallt krig föll…

Kulturkrönikor – 5 oktober 2008

I dagarna för 70 år sedan

Den 30 september 1938, i dagarna för 70 år sedan, slöts i München en överenskommelse som innebar att Frankrike och Storbritannien gick med på att Hitler fick de sudettyska områden i Tjeckoslovakien som han tidigare krävt. Tjeckoslovakien var…

Kulturkrönikor – 28 september 2008

Hade tyskarna vunnit då?

I en tidigare söndagskrönika skrev jag om kontrafaktisk historieuppfattning eller om-historia som det också kallas. Vad skulle ha hänt om inte det eller det inträffat? Kontrafaktisk historiesyn var något som jag tidigt använde i min undervisning,…

Kulturkrönikor– 21 september 2008

Vädrets makter V

ädrets makter I en tidigare söndagskrönika skrev jag om kontrafaktisk historieuppfattning eller om-historia som det också kallas. Vad skulle ha hänt om inte det eller det inträffat? Kontrafaktisk historiesyn var något som jag tidigt använde…

Kulturkrönikor – 7 september 2008

Dacke – en folktalare i Engelbrekts anda

Uppfattningen om Engelbrekt Engelbrektsson och de svenska böndernas roll i 1400-talets samhällsutveckling har diskuterats inom forskningen. Professor Lars-Olov Larsson har i polemik med akademiledamoten Erik Lönnroth hävdat att Engelbrekts ställning…

 

Kulturkrönikor– 31 augusti 2008

Stora Daldansen

I mitten av juli avled kultursidans mångårige medarbetare Lennart Ödeen. Som den flitige skribent han var hade han redan sommarens historiska krönikor klara. Vi är överens med hans familj om att i sommar publicera dem, ett sätt för oss att visa på hans stora betydelse för kultursidan och för våra läsare.

Kulturkrönikor – 24 augusti 2008

Bartolomei- nattens orgier

Att bjuda in gäster till en fest för att därefter mörda dem har förekommit, på 1500-talet två gånger, i november 1520 i Stockholm och i Paris i augusti 1572. Den första händelsen kallas Stockholms blodbad, den andra Bartolomeinatten eller Blodsbröllopet…

Kulturkrönikor – 17 augusti 2008

Mord i Stockholm

I mitten av juli avled kultursidans mångårige medarbetare Lennart Ödeen. Som den flitige skribent han var hade han redan sommarens historiska krönikor klara. Vi är överens med hans familj om att i sommar publicera dem, ett sätt för oss att visa på hans stora betydelse för kultursidan och för våra läsare.

 

Kulturkrönikor – 10 augusti 2008

Apropå OS II: Förr gick spelen före krigen

I mitten av juli avled kultursidans mångårige medarbetare Lennart Ödeen. Som den flitige skribent han var hade han redan sommarens historiska krönikor klara. Vi är överens med hans familj om att i sommar publicera dem, ett sätt för oss att visa på hans stora betydelse för kultursidan och för våra läsare. – Björn Widegren och Sanna Wikström

Kultur– 30 juli 2008

Till minne av Lennart Ödeen

Lennart Ödeen. Du skrev och jag läste. Du skrev och jag tog in din kunskap. Du läste världens historia för mig. Nu vill jag tacka för Din tolkning, Din visdom och flykt i fantasin. Du skulle ha stöttat mig och min trupp vid anfall mot en kulle…

Kulturkrönikor – 27 juli 2008

Ett av de mest onödiga krigen

Första världskriget 1914-18 är ett av de mest onödiga krig som förts. Det rörde sig inte som under andra världskriget 1939-45 om krig för att stoppa och krossa ett vidrigt rasistisk system, det diktatoriska Nazityskland. De stridande länderna…

Kulturkrönikor – 21 juli 2008

Vad är sanning?

Den 16 juli 1918, i dagarna för 90 år sedan, mördades den ryska tsarfamiljen, tsaren Nikolaj II, tsaritsan Alexandra, den blödarsjuke tronföljaren Alexej och några tjänare i Jekaterinburg i Ural. De dödades genom revolverskott och bajonettstick.

Sommarens redan skrivna krönikor presenteras i efterhand.

Lennart Ödeen har avliditPublicerad: 080715

Gefle Dagblads mångårige medarbetare Lennart Ödeen avled hastigt på söndagen. Han föddes i Sundsvall och eftersom fadern arbetade i försäkringsbranschen flyttade familjen ofta och Lennart bodde som barn i Luleå, Gävle, Sollefteå och Stockholm.

Personen i historien IIPublicerad: 080713

Som framgick av min förra söndagskrönika var det vanligt att historiker med marxistisk anknytning motsatte sig kontrafaktiskt synsätt (vad skulle ha skett om inte det eller det inträffat) och uppfattningen att enstaka personer kunde påverka…

Den bisarre Peter den storePublicerad: 080629

Dagens namn är Peter. Den mest kände Peter är Peter den store, tsar av Ryssland, född 1672 och död 1725. Han omformade sitt land på ett sätt som knappast någon annan statsman förmått göra. Förändringen av det ryska samhället var en följd av…

Bombkriget mot TysklandPublicerad: 080622

För en tid sedan hörde jag efter ett föredrag om Sverige och andra världskriget en åhörare påstå att Winston Churchill var en krigsförbrytare. Påståendet väckte både förtrytelse och förvåning, men man förstod att det var bombkriget mot Tyskland…

OBS. Nedanstående länkar till Gefle Dagblad och Arbetarbladet fungerar inte längre sedan de bytte sökmotor.

Rom gick under men Kina blev kvarPublicerad: 080420

HäxbränningarPublicerad: 080323
FrihetstidPublicerad: 080317
Finland och nostalgi i Bocken
Relevans: 100 %
Publicerad: 080210
Krisen i det svenska försvaret, som märks på många olika sätt och som diskuteras allt mer i medierna, observeras också i det nya numret av Bocken, medlemsblad för Kungl. Regementets Kamratförening. (red. Knut Björkenstam). Kamratföreningens ordförande Rolf Dahlström, Dalregementets siste chef, gör en jämförelse med Finlands försvar.

Finland och kriget II

Relevans: 100 %
Publicerad: 080203
Den röda revolten mot den lagliga regeringen i Finland den 17 januari 1918 ledde till svåra motsättningar inom den svenska koalitionsregeringen bestående av liberaler och socialdemokrater. Även om de senare stödde det vita Finland var det känslomässigt svårt att klandra de finska arbetare som stred i de röda gardena.


Finland och kriget 1

Relevans: 100 %
Publicerad: 080127
Den 6 december 2007 firades 90-årsdagen av Finlands självständighet. En av mina läsare, en M Sundblom, var vänlig att sända mig en påminnelse om detta och bifogade ett antal mynt från tiden när Finland var storfurstendöme (den ryske tsaren var storfurste). Jag har förgäves sökt spåra den generöse givaren för att tacka för mynten och gör det i stället genom att skriva en krönika om de dramatiska händelserna i Finland före och efter den 6 december 1917.


Snapphanetid

Relevans: 100 %
Publicerad: 080120
Åren 1675 till 1679 befann sig Sverige i krig. Det var inte ovanligt. Krig var normalillstånd på 1600-talet. Under första hälften var Sverige aggressivt. Därefter sökte granländerna återerövra områden de tidigare förlorat till Sverige. Kriget på 1670-talet var mittemellan. Det var Sverige som började kriget men tvingades därtill av Frankrike. Att något sådant var möjligt berodde på Sveriges speciella situation.


Creutzarnas karriär

Relevans: 100 %
Publicerad: 080113
I sin doktorsavhandling, “Det hotade huset – Adliga föreställningar under stormaktstiden” (1989) beskrev och analyserade Peter Englund den sociala omvälvning som ägde rum i Sverige under andra hälften av 1600-talet. Han framhöll att den adliga ideologin under första hälften av 1600-talet var feodal. Handel och industri föraktades. De enda yrken en adelsman kunde ägna sig åt var krigarens.


Kronan spelade en viktig roll

 

Relevans: 100 %
Publicerad: 080107
Den 1 juni 1676 förliste regalskeppet Kronan i sjöslaget vid Ölands södra udde i strider mot skepp ur den danska flottan. Fartyget var 53 meter långt och 14 meter brett med ett deplacement på 2 200 ton.

2007

 


Släkten Stålhammar genom svensk stormaktstid

Relevans: 100 %
Publicerad: 071230
Professor Lars-Olof Larsson är enligt min mening en av de mest läsvärda av nu levande svenska historiker. Han är litterärt lättillänglig och analytiskt skarpsinnig utan att i onödan fördjupa sig i ideologiska utsvävanden. Jag har läst ett flertal av hans böcker om Engelbrekt, Dackefejden, Kalmarunionen, Gustav Vasa och Vasasönerna. Nu finns en ny bok, “På marsch mot evigheten. Svenska stormaktstiden i släkten Stålhammars spegel” . (Prisma)


Lille Facit – han som skulle göra det

Relevans: 100 %
Publicerad: 071223
De senaste sex-sju åren har biografier över svenska regenter, mestadels kungar, stått som spön i backen. I kronologisk ordning har Birger Jarl, Karl Knutsson Bonde, Gustav Vasa, Vasasönerna Erik XIV, Johan III och Karl IX, Kristina, Karl XI, Karl XII, Gustav III, Karl XIV Johan och Gustav V avporträtterats.


Revolt i mars

Relevans: 100 %
Publicerad: 071216
Revolutioner brukar ha en spridningseffekt ungefär som medicinska epidemier. Det kan bero på att politiska, ekonomiska och sociala missförhållanden är likartade i flera länder och att folk därför revolterar. Men i vissa fall rör det sig om ett slags hysteri, ett behov att bråka därför att det blivit ett mode.


Oscar I:s betydelse

Relevans: 100 %
Publicerad: 071209
Förra lördagen hade Oscar namnsdag. Två svenska kungar har hetat Oscar I och Oscar II, far och son. Om Oscar I har Staffan Scott skrivit i boken, “Alla dessa Bernadottar” (1996): “Hans regenttid var den kortaste av alla Bernadottarnas, näst efter sonen Karl XV, som för övrigt var regent under Oscars två sista år. Vad man idag möjligen vet om Oscar I är att han var framstegsvänlig och hade barn med en skådespelerska.


Vacker hyllning av Sigrid Göransson

 

Relevans: 100 %
Publicerad: 071202
Den 18 juli 1858 genomfördes den första lyckade bessemerblåsningen. Det skedde i Edsken i västra Gästrikland under ledning av brukspatronen G F Göransson. Händelsen fick enorma konsekvenser. Stål kunde produceras mycket billigare än tidigare. Järnvägsbyggandet sköt därigenom fart.


Slavhandeln lovade rikedom och spänning

Relevans: 100 %
Publicerad: 071125
Afrika är som bekant den fattigaste världsdelen och orsakerna därtill har diskuterats. Klimatet anses ofördelaktigt. De många krigen och inbördeskrigen stör näringslivet och handeln. En ofta framförd uppfattning är att det var koloniseringen av Afrika som är den främsta boven i sammanhanget.


Terrorns Gulag

Relevans: 100 %
Publicerad: 071119
Demoskops undersökningar i maj i år om svenska skolungdomars kunskaper om kommunismens brott mot mänskligheten chockerade. Att 95 procent av de tillfrågade kände till den nazistiska förintelsen av Europas judar, Holocaust, medan bara 10 procent hade kunskaper om Gulag, de sovjetiska fånglägren, var häpnadsväckande. Likaså att så många trodde att kommunismen ledde till demokrati och att kommunistisk planekonomi åstadkom välstånd.


Vacker hyllning av Sigrid Göransson

Relevans: 100 %
Publicerad: 071202
Den 18 juli 1858 genomfördes den första lyckade bessemerblåsningen. Det skedde i Edsken i västra Gästrikland under ledning av brukspatronen G F Göransson. Händelsen fick enorma konsekvenser. Stål kunde produceras mycket billigare än tidigare. Järnvägsbyggandet sköt därigenom fart.


Oktoberrevolutionen

Relevans: 87 %
Publicerad: 071104
Klockan två på morgonen den 7 november 1917, i dagarna för nittio år sedan, satte sig bolsjevikiska styrkor i Petrograd, nuvarande S:t Petersburg, på marsch mot strategiska punkter i staden; järnvägsstationer, elektricitetsverken, telefoncentralen och telegrafverket.


“Kvinno- historia” II S

Relevans: 87 %
Publicerad: 071021
Som jag nämnde i min förra söndagskrönika fick kvinnorna i Sverige rösträtt sist av länderna i Norden. I Finland erhöll de finska kvinnorna rösträtt redan 1906 och då var Finland en del av det ryska imperiet, där Ryssland fortfarande var odemokratiskt.


Dagens namn är Birgitta

 

Relevans: 87 %
Publicerad: 071007
agens namn är Birgitta. Den mest kända Birgitta torde vara helgonet med samma namn. Hon föddes 1302 eller 1303 och avled 1373. Fadern, Birger Persson, var lagman i Uppland. Lagman innebar på den tiden högsta makten i ett landskap. Birgittas svärfar, Gudmund Magnusson, tillhörde också det politiska toppskiktet i landet. Båda deltog i den maktkamp som då rasade i Sverige.


Medeltidens uppror

Relevans: 87 %
Publicerad: 070930
Stockholms blodbad i november 1520, då ett 80-tal män blev avrättade efter en summarisk rättegång, var slutpunkten på en långvarig maktkamp i Sverige. Vem som bar ansvaret, kung Kristian eller ärkebiskopen Gustav Trolle, har diskuterats.


Stockholms blodbad
Relevans: 87 %
Publicerad: 070923
Söndagen den 4 november 1520 blev Kristian II krönt till Sveriges konung i Storkyrkan i Stockholm. Officianter var ärkebiskopen Gustav Trolle och fyra andra svenska biskopar. Därefter följde en kröningsfest under tre dagar på Stockholms slott. Vid middagstid den 7 november tog festen slut.

 


Hur hade det gått för Sverige?
Publicerad: 070916


Svenska eftergifter – inte bara mot Nazityskland

Relevans: 100 %
Publicerad: 070909
Svensk eftergiftspolitik under andra världskriget har diskuterats länge och väl. Den vanligaste uppfattningen var att den svenska samlingsregeringen gjorde många och onödiga eftergifter gentemot Nazityskland. I efterhand har dock flera av eftergifterna ansetts förklarliga. Permittenttrafiken var en följd av en rapport från Sveriges minister i London Prytz , där samlingsrege ringen gavs inryck av att England var på väg att ge upp.


Förtroligt och hemligt

Relevans: 80 %
Publicerad: 070902
I en skrift av Ture Nerman, “1940 års män” berättas om tre svenska politiker, Allan Vougt, riksdagsman (s), chefredaktör för Folket och försvarsminister 1945-51, Harald Åkerberg, riksdagsman (s), andra kammarens andre vice talman och chefredaktör för Örebrokuriren samt Ivar Österström, riksdagsman (fp) och andra kammarens andre vice talman.


Kina IV

Relevans: 80 %
Publicerad: 070826
Missbruket av opium var ett svårt problem i Kina i början av 1800-talet. Under 1830-talet ökade försäljningen av opium enormt. Handeln var inte bara skadlig för folkhälsan utan också för handelsbalansen, eftersom opiet betalades i silver och guld.


Kina III

Relevans: 80 %
Publicerad: 070819
Vid mitten av 1700-talet var Kina större än någonsin. Landytan uppgick till 11,5 miljoner kvadratkilometer – den nuvarande kinesiska folkrepubliken omfattar 9,7 kvadratkilometer. Vid en folkräkning 1741 uppgavs landets folkmängd till 143,4 miljoner invånare. Storleken berodde på en imperialistisk utrikespolitik. Den härskande Manchudynastin (1644-1911) företog framgångsrika erövringståg.


Kina II

Relevans: 79 %
Publicerad: 070812
År 960 tog Song-dynastin makten i Kina efter några årtionden av politiskt kaos. 1127 gick norra Kina förlorat till ett ryttarfolk från Manchuriet, men Song fortsatte att regera i Sydkina till 1279 då mongolerna erövrade hela Kina.


Kina I

Relevans: 70 %
Publicerad: 070805
I juni förra året skrev jag tre krönikor om Mao Zedong och maoismen. Krönikorna baserades huvudsakligen på Jung Changs och Jon Hallidays uppmärksammade biografi, men jag stödde mig också på annan litteratur. Av dessa framgick att Maos Kina var ett de mest avskyvärda samhällssystem som förekommit. Märkligt nog hyllades tyrannen av många svenska intellektuella, varav flera sedan gjorde karriär i samhället.


Hamrånge har fått sitt nationalepos

Relevans: 100 %
Publicerad: 070804
TEATER Hamrångebygden har i sanning en dramatisk historia. 1721, för snart 300 år sedan brändes hela bygden ner när ryssarna kom med galärer och kosacker. Bygden låg i sot och aska. Karl XII:s vansinniga krig hade ödelagt en hel bygd och någonstans där dog hela stormaktstiden. 1809 kom bekräftelsen på alltihop när vi förlorade Finland till Ryssland.


Angrepp på Nordkalotten

Relevans: 57 %
Publicerad: 070729
Norska Nordkalotten var en viktig krigsskådeplats under andra världskriget. Där gick en strid ström av konvojer till Murmansk i Sovjetunionen försedda med förnödenheter, vapen, lastbilar, jaktflygplan, stridsvagnar, ammunition och köttkonserver.


Axmar och rysshärjningarna

Relevans: 57 %
Publicerad: 070722
Med anledning av urpremiären av föreställningen “I sot och aska lagd” i Axmar Hytta i går finns det anledning att skriva om rysshärjningarna 1719-21 i stort. Det är Norrsundets Arbetarteater som ger föreställningen och pjäsen är skriven av Christian Löf från Norrsundet.

Relevans: 57 %
Publicerad: 070715
Intresset för andra världskrigets historia är som bekant oändligt. Det är något som inte bara jag tycker. Det finns undersökningar som visar detta. Flera svenska krigshistoriker, Anders Frankson, Niklas Zetterling och Michael Tamelander, har skrivit en rad böcker om andra världskriget.

 


Morgonen den 4 juni 1942 blev avgörande

Relevans: 57 %
Publicerad: 070708
Avgjordes andra världskriget på sex minuter den 4 juni 1942? Det skulle man kunna tro vid läsningen av Johan Lupanders bok, “Midway 1942. Vändpunkten i Stilla havet” (Norstedts).


Världskrigets viktigaste vändning

Relevans: 100 %
Publicerad: 070701
I sin nya bok, “Juni 1941. Hitler och Stalin (prisma) för John Lukacs fram en ny teori om vilken vändpunkt som var viktigast i andra världskriget. 22 juni 1941, då Hitler angrep Sovjetunionen, “var den viktigaste vändpunkten…



Det drällde av spioner i Stockholm

Relevans: 100 %
Publicerad: 070617

För en tid sedan frågade mina två dottersöner, Arvid och Joar, sju och fem år, varför Sverige inte drogs in i andra världskriget, varför inte Sverige angreps och ockuperades av tyskarna. Jag svarade att Tyskland behövde den svenska malmen och att det därför låg i tyskarnas intresse att Sverige var neutralt.

Dags för en Linnérenässans

Relevans: 100 %
Publicerad: 070610
300-årsminnet av Carl von Linnés födelse firades ju med buller och bång. Till och med det japanska kejsarparet, kejsar Akihito och kejsarinnan Michiko, gjorde ett av sina mycket sällsynta besök utomlands och var med om festligheterna i Uppsala födelsedagen den 22 maj.

Kapitalismen segrade över kommunismen

Relevans: 57 %
Publicerad: 070603
Den 5 juni 1947, i dagarna för sextio år sedan, höll USA:s utrikesminister, George Marshall, ett tal i Harvarduniversitet i Boston, som skulle få betydande konsekvenser för utvecklingen i Europa under efterkrigstiden.


Apropå ett besök hos fältmarskalken

 

Relevans: 100 %
Publicerad: 070529
MINNESVÄRT Lennart Ödeen belyser i några söndagsartiklar på ett utmärkt sätt Finlands roll under andra världskriget. I den senaste artikeln (13/5) finns ett fotografi på Gustaf Mannerheim och svenska pressmän. Mellan Mannerheim och professor Bertil Ohlin ses min far, fil.dr Gösta Attorps.


Hur var Finlands sak vår i Gävle?

 

Relevans: 85 %
Publicerad: 070529
Min artikelserie, omfattande tre söndagskrönikor om Finland under andra världskriget och början av kalla kriget har tydligen väckt intresse. Flera läsare har hört av sig i positiva ordalag. Upprinnelsen till serien fick jag av en nyutkommen bok, engelsmannen Robert Edwards, “Finska vinterkriget”. Intresset väcktes och jag läste om Allan Sandströms från 1989.


Att Karl XII överlevde så länge!

Relevans: 87 %
Publicerad: 070527
År 2005 utkom boken, “Karl XII:s död. Gåtans lösning” (Historiska Media) skriven av Peter From, konsult inom IT-säkerhet och marknadsföring. Efter att ytterst noggrant ha gått igenom alla källor drog han slutsatsen att Karl XII sköts med en blykula avlossad av en musköt från de norska ställningarna på Fredrikstens fästning. De tidigare mordteorierna gjorde han mos av.


När Finlands öde stod på spel

Relevans: 100 %
Publicerad: 070520
Sedan planerna på ett finländskt-svenskt samgående spruckit 1940, som jag skrev om i min förra söndagskrönika, fanns bara en utväg för Finland: orientering mot Tyskland. I april-maj 1941 hade denna gått så långt att det var praktiskt omöjligt att lösgöra Finland från sammankopplingen med tysk utrikespolitik, eftersom tyskarna vid den tiden genomförde en omfattande utbyggnad av sina militära positioner i norra Finland.

Finland i brännpunkten

Relevans: 79 %
Publicerad: 070513
Stalins avsikt med att ingripa mot Finland den 30 november var, som jag skrev i min förra söndagskrönika, att införliva landet med Sovjetunionen, inte bara att tvinga igenom gränskorrigeringar och erhålla en militärbas. Enbart det faktum att han utropade en finländsk lydregering med den flyktade kommunisten O W Kuusinen tyder på detta. Man har tidigare sagt att den finska regeringens vägran att gå med på Sovjets relativt milda krav fick Stalin att besluta sig för ett angrepp.


När finnarna slapp ett öde värre än döden

Relevans: 80 %
Publicerad: 070506
Finska vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 klockan nio på morgonen, då sovjetiska bombplan från baser i Estland angrep Helsingfors. Kriget varade fram till den 13 mars 1940 då fred slöts på för Finland hårda villkor.


Sverige visste tidigt om Förintelsen

 

Relevans: 80 %
Publicerad: 070429
Revisionisterna med fransmannen Faurisson i spetsen förtröttas inte i sina ansträngningar att förneka eller förringa vad som hände i de nazistiska koncentrations-och förintelselägren under andra världskriget.


Den ärorika revolutionen

 

Relevans: 80 %
Publicerad: 070422
Tvåhundraårsminnet av franska revolutionens utbrott 1789 firades med buller och bång inte bara i Frankrike utan även annorstädes. Svenska massmedier exempelvis innehöll program och artiklar, till och med ledare där revolutionens mål och medel diskuterades.


1800-talets Gävle i praktfull skrud

Relevans: 100 %
Publicerad: 070419
AVHANDLINGEN Det Enneska gravkoret på gamla kyrkogården här i Gävle känner väl alla igen. Pehr Ennes var vid sin bortgång 1829 en av Gävles rikaste män och dessutom ordförande i handelssocieteten, skattmästare i Gävleborgs läns hushållningssällskap, ledamot av direktionen för elementärskolan och hedersledamot av direktionen för Gefle stads sparbank.


Cromwell – en Stalin för 1600-talet

Relevans: 80 %
Publicerad: 070415
Dagens namn är Oliver. Den mest kände Oliver torde vara Oliver Cromwell, diktator i England på 1650-talet. I vissa avseenden var han en föregångare till 1900-talets diktatorer. Född 1599 invaldes han 1629 i det engelska parlamentet där han häftigt motarbetade det kungliga enväldet.


Det kom ett telegram…

Relevans: 80 %
Publicerad: 070408
Den 6 april 1917, i dagarna för nittio år sedan, utfärdade den amerikanska kongressen på begäran av president Woodrow Wilson en krigsförklaring mot Tyskland. Händelsen är av historisk betydelse. USA drogs in i världspolitiken. Visserligen isolerade sig landet under mellankrigstiden, men efter andra världskriget blev USA en av två supermakter, efter Sovjetunionens fall den enda.

Mordet på Gustav III
Relevans: 100 %
Publicerad: 070401

Kungamord har varit vanliga i Sverige – på 1100-talet. Då dräptes fyra kungar. Först Ragnvald Knaphövde. När han på sin eriksgata 1130 inte tog emot sedvanlig gisslan blev västgötarna så förgrymmade på honom att de slog ihjäl honom. 1156 var det dags igen.

Gustav III i den stora rollen Relevans: 100 %
Publicerad: 070325

Gustav III (1771-1792) torde vara den mest omstridde av svenska monarker, mest under sin livstid, men även i eftervärlden. Låt mig börja med de positiva inslagen. Gustav III anses allmänt som den främsta kulturregenten på Sveriges tron. Hans förnämligaste bidrag är bildandet av Svenska Akademien 1786. Akademien skulle vårda språket och litteraturen. Numera är den mest känd som utdelare av Nobelpriset i litteratur.

Lasse i Gatan – hjälte inte bara för tonåringar

Relevans: 100 %
Publicerad: 070318

Ibland har man glädje av sina gamla latinkunskaper – eller rättare sagt det lilla som återstår av dem. Det märktes när jag tittade i en bok jag eventuellt tänkt anmäla på den här sidan, Rickard Bengtssons “Bland smugglare, kapare och obstinata köpmän”.


Trumandoktrinen

Relevans: 87 %
Publicerad: 070311

Den 12 mars 1947, i morgon för sextio år sedan, höll USA:s president Harry S Truman ett uppmärksammat tal inför den amerikanska kongressen. I talet begärdes 400 miljoner dollar i omedelbar hjälp åt Grekland och Turkiet. Trumans vädjan gick hem hos kongressens medlemmar. Pengarna beviljades utan nämnvärd opposition. Därmed hade ett nytt radikalt skede i USA:s historia inletts.

Truman – förloraren som segrade

Relevans: 87 %
Publicerad: 070304

Inför det amerikanska presidentvalet 1948 skrev den välkända tidskriften Newsweek: “Harry Truman är ett historiskt misstag, som enbart hamnade i Vita huset på grund av Franklin D Roosevelts död”. Truman gavs ingen chans att vinna valet.

Sverige var inte alls så eftergivet

Relevans: 62 %
Publicerad: 070225

Sveriges hållning under andra världskriget har diskuterats. Länge dominerade uppfattningen att Sverige gjorde alltför stora eftergifter gentemot Nazityskland. Journalisten Maria-Pia Boëthius gick ovanligt långt i sin kritik mot den samlingsregeringen, som enligt henne gick Hitlers ärenden och därmed underlättade de tyska krigsansträngningarna.

Melodifestivalextra!

Relevans: 62 %
Publicerad: 070222

MINNESVÄRT Den svenska stormaktstiden på 1600-talet har satt sina spår. Drottninggatan i Stockholm var drottning Kristinas kröningsväg 1650. I Storkyrkan kröntes monarkerna. I Riddarholmskyrkan har flera kungligheter begravts i de gustavianska och karolinska gravkoren och i det karolinska gravvalvet.

 

Mer om Ansgar

Relevans: 95 %
Publicerad: 070218

DEBATT Lennart Ödeen skrev den 4 februari en intressant artikel om “Sveriges apostel Ansgar”. Apostel var Ansgar ännu 1929, då vi firande hans minne i Söderhamns kyrka. Sen dess har ju glorian falnat åtskilligt, som Ödeen framhåller. Ändå har jag ett par invändningar att göra till Ödeens framställning.

Hur hamnade Thomas­skrinet i Trönö kyrka?

Relevans: 50 %
Publicerad: 070218

Under 1000- och 1100-talen rasade en maktkamp mellan kyrka och stat i Västeuropa, den så kallade investiturstriden. Den under 900-talet försvagade katolska kyrkan upplevde på 1 000-talet en andlig väckelse som utgick från klostret Cluny.

Förtjänstfullt om Ockelbo

Relevans: 43 %
Publicerad: 070213

BOKEN 1807 är ett ödesår i svensk historia. På sommaren det året slöts en överenskommelse mellan kejsar Napoleon och tsar Alexander i Tilsit. Danmark, Portugal och Sverige skulle tvingas stänga sina hamnar för brittiska fartyg.

Kvinnornas ställning bättre än man föreställer sig

Relevans: 31 %
Publicerad: 070211

Att kvinnans ställning gentemot männen var urusel förr, men blivit bättre allt eftersom är en myt. Det har gått upp och ned. Den egyptiska kvinnans ställning under antiken var annorlunda än i andra antika länder.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top