05 Flytt och städning

 

HÅKAN LEIJDING – känd Gävle-profil berättar:

 

Städa och flytta

Att driva Auktionskammare och flyttfirma på samma gång kunde ha sina poänger. En gammal man dog och boupptecknaren ringde till oss på Auktionskammaren och bad oss ta vad som kunde säljas och köra resten på soptippen.

Allt skulle bort före veckans slut. Det mesta var dock osäljbart, halvtrasiga stolar och fula gamla möbler som inte gick att sälja inte ens med mördande reklam.

Bland det osäljbara fanns det en dubbelsäng, troligen inköpt på 40-talet, och var av den sort vi vårdslös kallade “familjegrav”, tunga tjocka trägavlar och sidor. Sängbotten var som en hängmatta och cirka 40 cm tjock. Och hela sängen tung som stryk. Jag hade tidigare i veckan noterat allt som gick att sälja så den saken var klar. Och nu var det bara det kvar som skulle slängas.

Den här torsdagen vi skulle hämta detta var mer stressig än vanligt med gods som skulle fraktas för att vara med på lördagsauktionen. Jag sa till min medarbetare – Vi kör det som ska säljas först sen åker vi och plockar upp det som ska till tippen. – Ok, sa min medhjälpare som jobbade på SJ och bara jobbade hos mej på sin fritid.

– Men jag kan bara jobba till klockan fyra sen måste jag vara på “jobbet”. Inhämtningen den här dagen var grym vi hade inte ens tid att äta lunch. Vi kom sent som sjutton till den gamle mannens lägenhet.

På väg upp för trapporna öppnade en dam dörren och frågade om vi hjälpte till att flytta också.

– Javisst det händer, vad är det damen vill ha hjälp med ?

Damen beskrev att hon skulle flytta upp på söder och att hon bara hade 1 r.o.k.

– Tror ni att ni kan ge mej ett pris på vad det skulle kosta?

– Javisst, sa jag men just nu är vi väldigt stressade, kan jag få komma tillbaka lite senare så för vi titta på det hela och räkna fram ett pris.

– Javisst. Vi lastade upp allt auktionsgods och drog iväg i full fart till nästa hämtning, klockan gick och min medarbetare tittade på klockan hela tiden.

– Du, sa han, nu kan jag inte jobba längre idag.

 

 

– Men snälla rara hälp mej bara med att lasta soporna från den gamle mannens lägenhet på Vågskrivargatan .. Slänga av det kan jag gör själv ute på tippen.

– Du menar inte att vi ska BÄRA ner den där familjegraven tre trappor .. den väger ju bly, sa medarbetaren när han såg sängen samtidigt tittade han ut genom fönstret. Det var ett sånt där dubbelfönster som man öppnade innåt och det fanns inget mittstycke så med båda rutorna öppnade hade man en stor öppning.

– Du sa medarbetaren, sängskiten går ut genom fönstret! En bit nedanför fönstret stod bilar parkerade så jag flyttade vår flyttbil så den skulle fungera som skydd för de parkerade bilarna. Nu kunde vi kasta ut soporna i form av möblerna mm och spara mycket tid. Och ut genom fönstret åkte sängarna, sänggavlar, sängbotten trasiga stolar, gamla mattor, lampor och “Gud vet vad” Vi lastade bilen snabbt och nu var klockan bara nån minut före fyra och medarbetaren måste åka till “jobbet”.

 

 

Så jag tänkte att det här kan jag åka och tömma imorgon bitti, jag var nöjd för dagen. Bättre jag går upp och pratar med damen som skulle flytta upp till söder. Jag hade sett att gardinerna rört sej när vi lastade det vi kastat ut och nu var klart för resa till soptippen. Men ingen svarade när jag ringde på dörren.

–Hallå, det är från Auktionskammaren, hallå!..men ingen öppnade. När jag tjoat ett tag ropade jag.

– Det gäller flyttningen upp på söder. Då fick jag höra en pipig röst bakom dörren:

– Ni tror väl aldrig i världen att jag tänker flytta med ER !!!

 

 

Jag fick mej ett gott skratt på vägen hem – den gamla damen trodde tydligen att det här var så här vi flyttade. Hon visst ju inte att det var sopor vi lastade.

Vem är Clara Salander?

 

———————————–

Sidan är sammanställd av Lisse-Lotte Danielson.

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top