Publicerat i Mitt Gävle 28 juni 2012.
Att den kände arkitekten Ferdinand Boberg har ritat Gävles välbekanta brandstation är säkert rätt känt. Likaså att han bland annat står bakom Centralpalatset och Gasklockorna. Men hur många vet att han med största sannolikhet även har ritat en av stadens mer påkostade dansbanor?
För att ta reda på hur det hänger ihop måste vi börja i Stockholm drygt 100 år tillbaka i tiden.
Sommaren 1909 anordnades den stora Konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm. Det var en påkostad utställning och till denna uppfördes mängder av specialritade byggnader.
Då många hus och utställningsbyggnader var vita kom utställningen även att gå under namnet Den vita staden.
Utställningens arkitekt var Ferdinand Boberg som vid denna tid anlitades för många betydelsefulla uppdrag i Stockholm och på andra orter runt om i landet.
Konst- och industriutställningen blev så populär att Gröna Lunds tivoli blev utkonkurrerat denna sommar. Mer om utställningen och dess tillkomst finns att läsa i författaren Ulf Sörenson bok “När tiden var ung” som utkom 1999.
Närmast vattnet låg Nöjesavdelningen med bland annat vattenrutschbana, spökhus, biograf och marionetteater och ute i vattnet fanns gondoler som framfördes av inhyrda italienare.
En annan av centralpunkterna på nöjesavdelningen var den Pinetska dansbanan. Namnet kom från pianisten och kompositören Theodor Pinet och det var på denna dansbana som han lanserade den nya amerikanska modedansen Boston i Sverige.
Den nya dansen och dansbanan blev nöjesavdelningens största framgång med inte mindre än 272 000 besökare som var en och betalade 10 öre för att få komma upp på dansgolvet. Det för tiden nya var att olika samhällsklasser här dansade tillsammans, vilket tidigare inte hade förekommit i huvudstaden.
Ferdinand Boberg och hans fru Anna lär ofta ha setts på dansgolvet om kvällarna under utställningssommaren.
Dansbanan hade ursprungligen ett yttertak av spån i skiftande kulörer samt mönstrade pelare i ljusrött, ljusgrönt och gult och taket jämfördes av samtiden med en stor brokig damhatt.
På en annan del av nöjesavdelningen fanns en byggnad med samma utformning som dansbanan, men den inrymde i stället ett café som roterade.
Den 30:e september stängde utställningen och de specialritade byggnaderna monterades ned. Året efter, 1910, fraktades den populära dansbanan på pråmar till Gävle där den återuppfördes i den nyanlagda Regementsparken intill Hälsinge regemente.
Bredvid dansbanan uppfördes en fristående orkesterestrad, vilken syns på äldre foton, men den fick dock troligen inte stå kvar så länge i parken.
I Regementsparken fanns under en kortare tid även olika djur som hölls i burar och som förevisades för parkbesökarna.
Under de 102 år som dansbanan har funnits här i Gävle har tiderna som bekant förändrats radikalt. Regementet är numer nedlagt och högskolan har flyttat in i dess ställe, men dansbanan i Regementsparken finns kvar på samma plats där den stått sedan 1910 och den används fortfarande varje sommar.
Vid en omfattande restaurering med höga kulturhistoriska ambitioner sommaren 2003 återfick dansbanan en hel del av sin ursprungliga karaktär.
Några originalritningar på dansbanan finns tyvärr inte kvar, men konservator Per Mattsson kunde efter framskrapning av originalfärgskiktet och med stöd av teckningar från utställningen och äldre foton få fram den ursprungliga dekoren. Den bestod av utställningens vapen, de tre kronorna mellan girlander och kransar, vilka vid restaureringen 2003 målades på nytt längs frisen som löper under taket runt dansbanan.
Så vill du uppleva en dansbana som varit en musikalisk mötesplats i staden i över ett sekel ska du bege dig till Regementsparken, allra helst kanske en kväll nu i sommar när föreningen Blåsmusik i Regementsparken ger konsert.
Eller varför inte vid annat tillfälle bjuda upp till bos tondans under den brokiga hatten och i tanken förflytta dig tillbaka till den omtalade vackra utställningssommaren 1909 när allt gick som en dans…
Daniel Olsson
————————–
Januari 30, 2013
Sammanställt av – lisse-lotte@danielson.be
