Badhusen i Gävle har funnits i 124 år

Publicerat i Gefle Dagblad, Söndag 30 Januari 2012.

Foto: Catharina Hugosson (av de jämförande nyare bilderna). Övriga bilder från Gävle Stadsarkivs Bildarkiv.

Under mellandagarna brukar det bli många “dopparedagar” men inte i grytan utan i bassängen. I 124 år har vi haft badhus i Gävle. Redan då handlade det om mer än att bara hålla sig ren.

När “Lubbe” Nordström gjorde sina radioreportage om Lort-Sverige 1938 hade Gävle redan haft badhus i 50 år och var därmed först i Sverige. Nordströms reportage handlade om trångboddhet och bristande hygien.

Badstugor fanns men badrum kom till Sverige först på 1860-talet.

Men i mitten av 1960-talet saknade fortfarande en tredjedel av alla bostäder badrum. 1980 hade 96 procent i städerna och 78 procent på landsbygden bad- och duschrum.

Att hålla sig ren var ett sätt att få bukt med kolera och andra dödliga sjukdomar. Men redan när Gävle fick sitt första badhus handlade det också om sport och motion.

Numera handlar det fortfarande om sport men kanske framför allt om motion. Att besöka badhuset har också blivit ett sätt att koppla av.

———————————-

Grandbergska badhuset låg på södra sidan Gavleån och hade en flytande bassäng mitt i ån. Det togs i bruk på 1820-talet och drevs i 50 år. Grandbergska badhuset låg i kvarteret Stensalen vid Slottsträdgårdsgatan 9 och det kan ha varit Sveriges första offentliga badhus. Henrik Jacob Grandberg fick tillstånd för badhuset 1821. I badhuset fanns kalla och varma bad, dusch, bassäng, ångbad samt aromatiska och elektriska bad. På 1830-talet tillkom gymnastik. På 1870-talet ansågs byggnaden brandfarlig och utdömdes. Hade Grandbergska badet legat kvar hade det inte syns från Gammelbron på grund av alla träd som vuxit upp. Först 1832 öppnade det första badhuset i Stockholm.

Klickbar bild för förstoring.

Grandbergska badhuset

———-

Östra badhuset. Östra badhuset var Gävles första kommunala badhus. Det blev klart 1888. Det låg vid Södra Skeppsbron på Brynäs. Badhuset hade två bassänger med omklädningshytter och plank runt om. Där fanns även trampoliner. Det var där simmarna höll till och redan första sommaren arrangerade nybildade Gefle Simsällskap tävlingar i badhuset. I dammarna vid Boulognerskogen anlade olika föreningar simbanor som på 1930-talet byggdes ut av Gefle sport- och gymnastikförening. Kloakvattnet gick rakt ut i Gavleån och 1928 stängdes badhuset på grund av orent vatten. Byggnaderna revs 1934.

Östra badhuset

———-

Najaden. Badhuset Najaden låg i Stadsträdgården, i Tegelhagen på Gavleåns norra sida där skulpturgruppen Musicerande änglar nu står.

Anläggningen uppfördes av Badhusbolaget 1843 och byggdes om 1873. Najaden hade karbad, kontor, kafé och matservering. I Gavleån låg först två, sedan tre bassänger omgärdade av plank. Badet renoverades 1892 och fick större bassäng och badhus. Namnet Najaden började användas på 1920-talet då kvarteret som badhuset låg i fick detta namn. I samband med att badhuset byggdes anlades en promenadplats mellan Västra Vägen och Gavleåns norra sida.

Varmbadhuset användes tills Murénska badhuset togs i bruk 1907. Kallbadsbassängerna fanns kvar tills 1927. Kaféet drevs några år till. Hela anläggningen revs 1956.

Klickbar bild för förstoring.

Najaden

———————————-

Murénska badhuset. Kallades Murren i dagligt tal. Det låg där polishuset ligger i korsningen Centralgatan-Södra Strandgatan och byggdes med räntepengar från Per Muréns donationsfond och stod klart 1907 och revs 1966.

Badhuset var ett fyra våningar högt tegelhus med en stor och en liten simhall, flera specialbad och karbad. Det ansågs på sin tid som ett av landets förnämsta badhus. Kvinnor fick bada en gång i veckan till rabatterat pris, männen två gånger i veckan. På 1940-talet fanns planer på att bygga till ett idrottshus men det blev aldrig av.

1971 byggdes polishuset på den gamla badhustomten och 1972 flyttade polisen från stadshusets östra flygel till det nybyggda polishuset. Det gamla gatljusen vid bron finns dock kvar.

Klickbar bild för förstoring.

Murre

———————————-

Strömbadet. 1951 kom förslaget att bygga ett nytt badhus vid Rettigska barnhemmet på Kungsbäcksvägen 22. År 1956 tog stadsfullmäktige beslutet.

Badhuset som fick olika typer av bad och bassänger, gymnastikhall och solplage, invigdes 1960. Efter en namntävling vann förslaget Strömbadet.

1994 fattade kommunfullmäktige beslut att bygga om badet till Konserthus och 1996 tappades vattnet ur bassängerna.

Klickbar bild för förstoring.