Handelsbanken, Nygatan 20, Norr Väster om Esplanaden

“Gävlevandringar med Folke

av Folke Löfgren och Barbro Sollbe”

Handelsbanken,

Nygatan 20

NORR VÄSTER OM ESPLANADEN

Den svarta betongreliefen vid Handelsbankens entré är drygt 3 m hög och kallas — som på sedlarna — “Hinc robur et securitas” (härav styrka och säkerhet).

“Likt svarta stalaktiter omsluter Truedssons relief entrén. Husets raka vinklar motverkas på ett sätt som för tanken till grottor och mäktiga valv i berget Primitiv, jordnära och full av must och kraft bryter reliefen av mot den släta väggen” Så beskrivs konstverket av Solveig Mansfeld-Håkanson i “Skulptur i Gävleborg” 1979.

Foto 1984:Gefle Dagblad

 

Den här portalen är i mitt tycke den märkligaste i Gävle. Endast utsmyckningen kring portalen kostade år 1965 66.000 kronor. Ägare till portalen är Svenska handelsbanken. Den rustika och kraftfulla betongreliefen av skulptören Folke Truedsson uttrycker dynamisk kraft och tyngd.

Handelsbanken ligger på bankhistorisk mark. Det var här som Gefleborgs enskilda bank åren 1876—1877 lät uppföra den första bankbyggnaden efter 1869 års stadsbrand. Arkitekt var slottsintendenten Ernst Jacobsson. Huset uppfördes i florentinsk renässansstil och ansågs vara vackert och funktionsdugligt. Det revs 1962 och ett nytt större bankpalats uppfördes 1964 av Handelsbanken. Det är ritat av arkitekt Kjell Westin.

 

I Rettigska palatset

Handelsbankens föregångare, Gefleborgs enskilda bank, började sin verksamhet 1864 i fastigheten Södra Kungsgatan 1, i Rettigska palatset. År 1911 övertogs Gefleborgs enskilda bank av Bank AB Norra Sverige. Det senare bolaget övertogs 1914 av Stockholms handelsbank, som 1919 ändrade sitt namn till Svenska handelsbanken.

 

Rettigska huset 1860.

 

Intressenterna i Gefleborgs enskilda bank var vid grundandet 1865 stadens ledande affärsmän med Per Murén och Robert Rettigi spetsen. Hos dessa var nästan allt kapital i staden samlat.

Vid bankens första årsstämma presiderade stadens borgmästare J W Petre. Det heter från stämman: “Den förflöt utan större händelser. Man betygade sin tacksamhet för en utmärkt omtanke och det synnerliga nit, varmed styrelsen skött sitt ansvarsfulla kall och uppdrog åt styrelsen att betyga bankens tjänstemän bolagets erkänsla för den skicklighet, ordning och drift de ådagalagt i sina åligganden”. Det var på den tiden då man hade tid att formulera sig i protokollen.

 

Donationer

Bankens rörelse var lönsam, heter det, och en smärre förskingring under 1870-talet påverkade på intet sätt rörelsen. Det fanns alltså full täckning för att upprepa de älskvärda fraserna i protokollen vid årsstämmorna. Banken kunde även donera pengar till skilda ändamål. Exempelvis 1893 donerades 9.000 kronor för minförsvar av Gävle.

Som regel var man generös mot personalen, men då man vid ett sammanträde beslöt att ge fri lunch till tjänstemännen, reserverade sig en av grosshandlarna i bankens styrelse mot beslutet. Annars saknas ej exempel på frikostighet. Man anslog bland annat pengar till beklädnad av nattvardsbarn.

 

Egna sedlar

En viktig och lönande del av Gefleborgs enskilda banks verksamhet var sedelutgivningen. De många och artistiskt väl tecknade sedlarna försvann vid seklets början, då Sveriges riksbank år 1897 fått ensamrätt på sedelutgivning här i landet. Gefleborgs enskilda banks sedlar cirkulerade i Gävle till 1903.

 

 

Den som idag har en tiokronorssedel från banken torde ej bli lidande, då bankmuseet gärna betalar fem- till tiodubbelt över det nominella värdet. På en del av privatbankernas sedlar fanns det tryckt med liten stil, knappt läsligt: “Den som denna sedel efterapar skall bliva hängd, men den som efteraparen upptäcker, han skall hava belöning”.

Det torde dock ha varit mycket svårt att förfalska en sedel från Gefleborgs enskilda bank, då bankens sedlar hade en detaljrikedom som torde sakna motstycke. På en tiokronorssedel ser man länsvapnet omslutet av en sköld med en krona över. På var sin sida om skölden sitter en man och en kvinna. Mannen som bär mercuristaven håller även ett ankare i handen. En krönt kvinna håller en slända i en hand och en hammare i den andra handen. Rykande skorstenar, skeppsmaster, lokomotiv, en jordglob, en karta över Sverige med mera finns även med på sedeln. Bankmuseet i Stockholm har ansett sedeln vara så vacker, att man tryckt upp vykort av den.

 

Bankrörelsen lever vidare i hörnet av Norra Kungsgatan och Nygatan. Men livet i bankhörnan har förändrats. Förr var här knutpunkten för stadens spårvägar. Här möttes röd och blå linje, med vars spårvagnar man kunde åka till Boulognerskogen i väster, till inre hamnen och tullhuset i öster samt ända upp till Albion på söder. Idag finns inga spårvagnar, men trafiken är fortfarande intensiv. Den regleras i våra dagar av grönt, gult och rött ljus.

Gävles märkligaste portal

Gefle Dagblad 12 maj 1984

 


Arkitekturidealen skiftar. Det är knappt 90 år mellan de här båda bankpalatsen på samma plats. När Gefleborgs enskilda bank uppförde sin byggnad, skulle den unga ny- renässansstilen leda tanken till stabilitet och pålitlighet. Detsamma gällde grannhuset t h på bilden, Gefle stads sparbank. (I den senare byggnaden finns i dag Stads- hypotek Gävle-Dala och Konstcentrum, den kommunala konsthallen) På 1960-talet däremot var husets funktion omöjlig att avläsa från utsidan.

Bilden av Handelsbankens gamla hus före rivningen togs i början av 1960-talet

Foto: Gävle kommuns centralarkiv. Reprofoto. Ingrid Landberg

Den nedre bilden är från 1984.

Foto: Leif Jäderberg,

Gefle Dagblad

 

 

Utgiven 1988.

Barbro Sollbe.

Källa: Gävlevandringar med Folke av

Folke Löfgren och Barbro Sollbe.

 

Se mer av Folke Löfgren här!

———————————–

Sammanställt av Lisse-Lotte Danielson.

 

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Scroll to Top