Kungliga besök – festliga dagar

Publicerat i Gefle Dagblad torsdag 16 januari 1985

■ ■ Vi människor måste ha ett stort behov av fest och feststämning. Kungabesöken i Gävle av Gustaf III och Carl XIV Johan samt 1901 och 1946 års utställningar med alla festligheter är väl dokumenterade i stadens historia. Den 10 december i år var det allmän flaggdag i landet och således även i Gävle. Då firade vi Nobeldagen och många såg på ståten i TV.

Vi i vår stad har på sitt sätt bidragit till festligheterna. Nobelstiftelsen i Stockholm som förvaltar alla stiftelsens miljoner ägde här i Gävle den stora fastigheten N Kungsgatan 41 i närmare 30 år. Det ansågs på sin tid vara en fin penningplacering och stiftelsens hyresgäster bidrog till att bevara och formera kapitalet. Allt det här ger mig anledning till att tala om släkten Nobels (Nobelius) insatser i vår stad.

Om släkten Nobel vet man att den härstammar från Nöbbelövs socken, efter vilken den tog namnet Nobelius. Förste bäraren av detta namn var häradshövding Peter Nobelius i Uppland. Nobelius sonson Imanuel d.ä. (1757—1839) antog namnet Nobel. Han tjänstgjorde som biträdande provinsialläkare samt tillika läkare vid sjukhuset i Gävle. Nobel uppges även ha varit en av konstruktörerna till den äreport som restes vid Gustafsbron vid Carl XIV Johans besök i Gävle den 23—26 september 1819.

Det var emellertid inte alla av släkten Nobel som ändrade sitt namn. Några behöll det ursprungliga namnet Nobelius. En av dessa var Alfred Nobels syssling Carl Albin Knut Nobelius, som var infödd gävlebo och en av de yngsta i en syskonskara på tretton barn. Nobelius var krögare till yrket. Under åren 1871—1874 drev han tillsammans med Maria Christina Dahlén en ölkrog i fastigheten Nedre Bergsgatan 14 på Gamla söder. Denna rörelse fortsattes sedan av bryggaren J Wadman som köpte fastigheten av Nobelius.

Alfred Nobel 1833-1896

På den Gamla kyrkogården i Gävle vilar i dag den siste med namnet Nobelius. Carl Nobelius var född den 24 mars 1843 och dog den 1 februari 1893 och hans änka i andra giftet Ulrika Sofia Blomqvist dog 1917. Hon lät resa stenen över sin make och fick sedan själv sitt vilorum i graven. I gravbrevet står att ingen annan må efter vår död nedsättas i graven. Kyrkan vårdar graven för all framtid. Carl Nobelius drev en tid värdshusrörelse i Hudiksvall. Stället var på sin tid mycket goterat och kallades i folkmun allmänt för Nubben. En del menar att ordet “‘Nubben” kommer ifrån Nobben i Hudiksvall. Detta torde dock icke på något sätt vara styrkt.

Tjugosju år efter det att Gustaf III hållit riksdag i Gävle fick staden åter ett kungligt besök. I sällskap med dåvarande kronprinsen ankom Carl XIV Johan på kvällen den 23 september 1819 till staden. En halv mil utanför staden mottogos de kungliga av 40 beridna borgare alla i uniform och försedda med facklor. De passerade äreporten vid Gustafsbron på vars ena sida stod: ”Åt stiftaren av Nordens självständighet, frihetens beskyddare, folkets fader.”

På den andra sidan av äreporten kunde man läsa “Kärlek flyger till Ditt möte. Tacksamhet följer Dig”.

Marschaller och transparanger kantade den kungliga kortegens väg genom staden. Husägarna hade även illuminerat sina fastigheter efter färdvägen och satt upp olika deviser som “Skandinaviens sällhet — Nordens förhoppning”, “Beundrat av Europa — Dyrkat av Sverige”, “Han tryggade tronen — Upplyfte nationen”, “Beundrad av jorden — välsignad av Norden”, “Han tryggade tronen — Upplyfte nationen” och så vidare.

Kortegen gick till slottet där kungen blev emottagen av “60 unga fruntimmer, alla klädda i en lika vacker dräkt”. Påföljande dag gavs middag för 200 personer på rådhuset. Den 25 september klockan ett mottog kungen de fyra stånden. Sedan gav han middag på slottet “till vilken voro kallade alla ämbetsmän och förnämste i staden och trakten, även som flera bönder”. På aftonen gav staden bal, på vilken kungen stannade till midnatt.

Under sitt besök i staden passerade kungen på färden till slottet Kungsbron, som då var nybyggd och kallades för Nybron. Genom kungens färd över bron ansågs den invigd och kallades därefter Carl Johans bro i ett halvt sekel. Sedan bytte man namnet till Kungsbron. 1958 rev man den av Carl XIV Johan invigda Kungsbron och ersatte den med den Kungsbro som vi nu använder. Den gamla Kungsbrons fina balustrader (stenräcken) har nu placerats vid de nedsänkta kajpartierna mellan Rådmansbron och Kungsbron. I 137 år fick den gamla Kungsbron tjäna som huvudled över Gavleån och på den kom E 4 att gå med spårvagnar och tung trafik. Det måsta ha varit ett bra brobygge.

Carl XIV Johan, som invigde bron, fick ett minnesmärke i balustraden som bevarats. Hans besök i Gävle i samband med den gamla brons invigning beskrevs i stadens “Weckotidning”: “Illuminationen var utan motsägelse en av de mest lysande man någonsin sett i Sverige och den skulle ha varit skön i alla Europas huvudstäder”.

■ ■ ■

År 1959, då nuvarande Kungsbron skulle tas i bruk för första gången hade man spänt ett rött sidenband över bron. Just som ceremonin skulle börja och bandet över bron skulle klippas kom antikhandlaren Chrispin Cederqvist körande med sin dragkärra lastad med skrot. Han var helt oinformerad om broinvigningen och blev den förste som körde över bron.

Rådmansbron blev färdig 1957 och nya Kungsbron 1959. Broarna invigdes officiellt av landshövding John Lingman och förre Stadsfullmäktigeordföranden Erik Severin. De fyra räckena, som är placerade på Rådmans och Kungsbron, är 27—35 meter långa och 90 centimeter höga. Rådmansbrons gjutjärnsräcke blev klart 1959 till en kostnad av 85 000 kronor och Kungsbrons räcke blev färdigt ett år senare — kostnad 75 000 kronor. Räckena föreställer näringslivet i Gästrikland. Mönstret framträder genom utsparingar i godset. Några ansåg på sin tid att kostnaden var för hög. I dag är inställningen en annan. Vi hoppas att broarna ska hålla åren igenom. Olle Adrin hette konstnären som ritade räckena.

FOLKE LÖFGREN