GÄSTRIKLANDS HISTORIA berättad av Lennart Ödeen – Del 3 Järnåldern

Publicerat i Gefle Dagblad ? 1985.

Ur Åke Nyléns tidningsurklipp

 

Björkebåten
Björkebåten

Björkebåten hade varken segel eller åror

 

 ”Svionernas samhällen följa nu; de ligga ute i själva oceanen. För/utom i män och vapen ha de sin styrka i flottor. Skeppens form avviker från den vanliga i det hänseendet, att en spetsig stäv åt båda hållen bildar en framstam, som alltid är klar för landning. Segel föra de icke, ej heller anbringa de åror i rad vid sidorna. Årorna äro lösa, såsom brukligt är på vissa floder, och det går att flytta dem från den ena sidan till den andra”.

 

Citatet är från Tacitus’ Germania, ett av de omistliga dokumenten för Nordeuropas tidigare historia. Verket skrevs i slutet av första århundradet e. Kr. då romarriket började få allt större bekymmer med de germanska stammarna.

 

Tacitus, en av Roms främsta historiker, anses välunderrättad om germanernas levnadsförhållanden. Många uppgifter i Germania bygger på intervjuer han gjort med samtida personer som haft direkt kontakt med germanerna. Arkeologiska och historiska forskningsresultat i modern tid har visat att Tacitus hade rätt.

 

I slutet av november 1947 upp­täckte lantbrukaren Erland Ols­son från Oppala by i Hille socken när han rensade kanalen mellan Jusjön och Hillesjön  några bitar av trä som han fann märkliga.

 

Erland Olsson tog kontakt med länsintendenten Philibert  Humbla, en av de mer färgstarka personerna i Gästriklands kulturella liv. Humbla begav sig till fyndplatsen, insåg fyndets värde. Sex fragment av spant och bord till en förhistorisk farkost sändes till Riksantik­varieämbetet för undersökning.

 

På grund av den sena årstiden kunde inga arkeologiska undersökningar påbörjras. I maj året därpå skedde utgrävningar av en forskargrupp under Humblas led­ning. Som hjälpmanskap fungerade mans­kap från I 14:s studentkompani.

 

I en faktaspäckad och tekniskt mycket detaljerad uppsats i Från Gästrikland 1949 har Philibert Humbla redovisat de resultat forskarna kom fram till.

 

I väsentliga avsnitt bekräftar denna  forskningsrapport Tacitus’ uppgifter i bo­ken Germania. Rätt tolkat kan man också ur rapporten spåra märkliga samband mellan Björkebåten, som fyndet i Hille sockeh kom att kallas, och vikingatiden.

 

Stävarna i den 7,22 meter långa och 1,24 meter breda båten var lika i båda ändarna. Humblas forskargrupp hade länge svårigheter att avgöra vad som var för och vad som var akter i båten. Korrekt, enligt Tacitus.

 

Det fanns inga spår efter någon mast, inte efter någon styråra. Humbla drog slutsatsen att båten måste ha paddlats. Återigen, en fullträff för Tacitus.

 

Humbla konstaterade dessutom att Björkebåten, som vid senare undersök­ningar daterats till 400-talet e. Kr., var ett mellanting mellan paddelbåt och roddbåt.

 

Björkebåten var det första fyndet av en farkost där man använt sig av klinkning med järnnaglar. Denna metod hade för­modligen utvecklats ur tekniken att sy samman detaljerna i ett båtskrov.

 

 På många sätt påminde Björkebåten om eskimåernas kajaker, men också om, vikingarnas långskepp.

 

Där fanns exempelvis en metod att surra spanten, som visserligen övergavs därför att den blev alltför tidsödande och kostsam, men som ändå användes vid byggandet av de norska Gokstads- och Osebergsskeppen. Dessa berömda skepp från vikingatiden var begravningsfarkos­ter för rika.

 

Vikingaforskningen har konsta­terat att skeppsbyggnadstekniken i Norden haft långa anor. Bjökebåtens konstruktion visar att detta stämmer. Tacitus’ uppgifter kan dock tyda på att det ligger sju­hundra års utveckling bakom vi­kingaskeppen.

 

Intresset för båtbyggnad var en viktig förutsättning för vikingarnas sjöfärder800-, 900- och 1000-talen.

 

Om det var lusten till expansion som stimulerade utvecklandet av fartygstekni­ken eller om förbättrade metoder banade väg för vikingarnas upptäckter och land­vinningar kan naturligtvis diskuteras.

 

Nog finns det mycket att fundera över när man står i hallen i Gävle museum och beskådar Björkebåten från den tid då Tacitus skrev och båtbyggarna i Norden arbetade.

 

LENNART ÖDEEN

 

————————————————————————————-

juni 17, 2012

Sammanställt av lisse-lotte@danielson.be

Related Articles

gplus-profile-picture

Lisse-Lotte Danielson

Här finns mer information om Lisse-Lotte. Läs mer..

Comments